Uppsatsens fokus ligger pÄ pedagogers bruk av icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte Àr att undersöka vilka dessa signaler Àr, samt att besvara frÄgestÀllningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler anvÀnds. Tidigare forskning inom Àmnet samt för Àmnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frÄgestÀllningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers och elevers uppfattning om och förhÄllningssÀtt till höglÀsning inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks vilka texter som förekommer vid höglÀsningsstunden, vad som pÄverkar bokvalet samt elevernas möjligheter att bearbeta det som lÀses högt i undervisningen. I forskningsbakgrunden framhÄlls att höglÀsning kan bidra till att utveckla elevers sprÄkliga förmÄga samtidigt som lÀslusten frÀmjas. Forskning visar att bearbetning av det höglÀsta gör att elever kan ta del av varandras funderingar och dÀrmed vidga sitt eget perspektiv. Studien Àr en smÄskalig kvalitativ studie baserad pÄ observationer i tre olika klasser samt intervjuer med tre pedagoger och tre elever i förskoleklass, skolÄr ett och skolÄr tvÄ.

Tiljander Caroline (2013). NÄgra pedagogers tal om och försök att frÀmja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Under de senaste Ären har begreppet inflytande fÄtt en mer framtrÀdande plats i förskolans lÀroplan (Skolverket 1998). NÀr den reviderade lÀroplanen kom 2010 hade begreppet fÄtt ett eget avsnitt.

Sammanfattning Sandra Andersson och Susanne MÄrtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjÀmningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.).

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Denna studie har sitt fokus pÄ antalsuppfattning utifrÄn pedagogers synvinkel. Syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ tre avdelningar med barn i Äldern 1-2 Är frÀmjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara pÄ barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien bestÄr av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av tvÄ Äterstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig pÄ. Metoden enkÀt anvÀndes som datainsamlingsmetod med utgÄngspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod dÀr pedagogernas syn pÄ antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

I denna studie fÄr ni ta del av fyra pedagogers perspektiv pÄ hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi anvÀnt oss av Àr teorier som utgÄr frÄn begreppet demokrati dÀr inflytande och delaktighet inte gÄr att bortse frÄn. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bÀttre kunna nÄ vÄra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom vÄra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns mÄnga faktorer i deras arbete med barnen som bÄde hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera nÄgra pedagogers syn pÄ hur de anser att den uppmÀrksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till nÄgon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar pÄ vad barn har att sÀga samt hur de bÀst anser att de ger barn goda förutsÀttningar för att kunna uttrycka sina Äsikter och kÀnslor.Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhÀlle och pÄ landsbygden.Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kÀnde sig tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förstÄelse.Studien visar Àven att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istÀllet för att tala över huvudet pÄ dem med hjÀlp av exempelvis uppmaningar och tjat. Att stÀrka varje barns sjÀlvkÀnsla genom samtal och beröring och att arbeta med sprÄklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att anvÀnda sig av för att ge barn de bÀsta förutsÀttningarna till att kunna bli vÀl kommunicerande individer..

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssÀtt och metoder för att utveckla sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Jag vill presentera olika sÀtt att arbeta med tvÄsprÄkiga barn i en mÄngkulturell förskola med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill fÄ kÀnnedom om sÀttet pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn och hur verksamheten prÀglas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr hur det vardagliga arbetssÀttet och pedagogernas syn pÄ sprÄkutveckling inverkar pÄ barnen och deras lÀrande? Vilka Àr pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn för att utveckla sprÄket? Hur integreras leken i deras arbetssÀtt? Vilka tankar har pedagogerna om sprÄk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer dÀr intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tÀnker kring Äldersblandade barngrupper samt hur deras agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Mina huvudfrÄgestÀllningar behandlar hur pedagoger arbetar med Äldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar, hur de upplever arbetet med Äldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers instÀllning och agerande pÄverkar barns samspel med barn i andra Äldrar. Jag har genomfört min undersökning pÄ en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem Är. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, frÀmst med filmkamera, men Àven med löpande protokoll. Jag har Àven intervjuat de tre pedagoger som arbetar pÄ avdelningen, tvÄ förskollÀrare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra Äldrar och att man inte har nÄgon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med Äldersblandade barngrupper.

Abstract Titel: GÄ ut för att lÀra in - en fallstudie om pedagogers instÀllning till utomhusverksamhet pÄ en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat vÄra problemformuleringar kring hur pedagogerna anvÀnder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi hÀr kommer att kalla utomhusped. Vi vill ocksÄ se vilka tankar och förestÀllningar pedagogerna har kring att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀt och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkÀten ut till samtliga pedagoger pÄ den utvalda förskolan. DÀrefter utformades intervjufrÄgor baserade pÄ enkÀtsvaren.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Syfte och FrÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur samverkan fungerar i ett mÄngkulturellt fritidshem. Det som gjorde mig mest intresserad av omrÄdet var att förstÄ om och varför det finns svÄrigheter med förÀldrasamverkan och hur pedagoger och förÀldrar gÄr till vÀga för att stÀrka samverkan. Tidigare forskning: Undersökningar som gjorts kring förÀldrasamverkan i skolan angÄende förÀldrars och pedagogers attityder kring skolan och skolans samverkan. Metod: Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ ett fritidshem. Resultat: Undersökningen visar att förÀldrarna inte har tillrÀckligt med tid för förÀldrasamverkan samtidigt som de anser att barnen och deras framtid Àr förÀldrarnas första prioritering. Pedagogerna har förstÄelse för förÀldrarna och försöker stÀrka den dagliga tamburkontakten tillsammans med förÀldrarna för att gynna samarbetet..