Abstract Olsson, Lisbeth (2011). TillvÀgagÄngssÀtt vid lÀsförstÄelse ? elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension ? pupilsŽstrategies and teachersŽmethods). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte var att undersöka elevers strategier nÀr de utvecklar god lÀsförstÄelse och att undersöka vad som pÄverkar och vilka faktorer som kan underlÀtta för eleverna nÀr de lÀser för att förstÄ. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlÀtta för elever med svÄrigheter med lÀsförstÄelse, men Àven hur specialpedagoger kan bidra till att elever fÄr möjligheter till en god lÀsutveckling. Studien genomfördes med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkÀter till elever i Ärskurs 5 och 6 pÄ en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar pÄ den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkÀterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrÄgor men fick Àven lÀsa bÄde en skönlitterÀr text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frÄgor, dÀr de fick berÀtta om sina strategival vid lÀsningen. Elever som nÄr god förstÄelse vid lÀsning anvÀnder djupare strategier som t.ex.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftligutformad plan för att motverka diskriminering och krÀnkande behandling i förskolan. Det Àren kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med pedagoger pÄ förskolor.FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processenkring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering ochkrÀnkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens anvÀndningi arbetet att motverka diskriminering och krÀnkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheterser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverkadiskriminering och krÀnkande handling?Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandetav planen som svÄr dÄ det till exempel var svÄrt att fÄ tag i information. AnvÀndningen avplanen beskriver pedagogerna som en punkt pÄ dagordningen, de tycker att den anvÀndssamtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt Àn som ett innehÄllsförankratdokument. NÀr det gÀller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för attde sjÀlva behöver mer kunskap i Àmnet och planen behöver pÄ olika sÀtt implementeras meri verksamheten..

Det övergripande syftet med min studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. UtifrÄn syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda pÄ vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har ocksÄ tittat pÄ miljöaspekter dÀr jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att lÀsarna lÀttare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lÀttare förstÄ vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

BAKGRUND: Det moderna samhÀllet innebÀr snabba förÀndringar, bÄde i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebÀr detta att lÀrarutbildningar och verksamheter ocksÄ förÀndras, nya arbetssÀtt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fÄtt en mindre framtrÀdande plats pÄ grund av teknikens genombrott. HöglÀsning i skolan kan vara ett sÀtt att hÄlla litteraturen vid liv, ett sÀtt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att höglÀsning som arbetssÀtt bidrar till att utveckla elever bÄde sprÄkligt och kognitivt.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur frÄn förskolans verksamhet som bygger pÄ erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess anvÀndning. Inom förskolan kan portfolion vara en pÀrm som synliggör barnets lÀrande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik Àr ett arbetssÀtt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhÄllningssÀtt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lÀrande och utveckling. Portfoliometodiken utgÄr Àven frÄn lÀroplanen i förskolan och skolan.

Bakgrund: I dag anvÀnds datorn pÄ allt fler arbetsplatser runt om i hela vÀrlden, i olika sammanhang. Allt fler upptÀcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit sÄ stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan nÄgon större framgÄng. SÀljö (2000) menar att det inte har kommit tillrÀckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod anvÀnds.

Syftet med denna uppsats Ă€r att göra en kartlĂ€ggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmĂ€lan om misstĂ€nkta övergrepp. Syftet Ă€r vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn pĂ„ att göra en anmĂ€lan och vad som sker dĂ€r efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda pĂ„ deras uppfattningar och tankar kring en anmĂ€lan till socialtjĂ€nsten. Vi har Ă€ven valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda pĂ„ hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem eftersom att mĂ„nga barn inte fĂ„r den hjĂ€lp de behöver.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

Syftet med denna studie Àr att belysa pedagogers syn pÄ samspel i förskolan, samt vilka arbetssÀtt pedagoger tillÀmpar för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare samt en specialpedagog, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundlÀggande för barns lÀrande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssÀtt för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför, och de arbetssÀtt som pedagogerna föresprÄkar Àr tydligt fÀrgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssÀtt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssÀtt som frÀmjar samspel för barn som Àr utanför, dÀr pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Arbetet Àr en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med mÄnga Ärs erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna Àr, hur de hanterar dem,vilket stöd frÄn kollegor och ledning de fÄr och vilken stressutbildning pedagogerna har..

Denna studie behandlar utvalda pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för kroppsuppfattningen hos förskolebarn. Det Àr en kvalitativ studie dÀr enkÀtfrÄgor anvÀnts som insamlingsmetod. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vad anser pedagogen att motorik respektive kroppsuppfattning Àr? Vad anser pedagogerna om motorikens betydelse för barns kroppsuppfattning? Hur pedagogerna arbetar med utveckling av barnens kroppsuppfattning?Litteraturen och tidigare forskning visar att motorik Àr ett vitt begrepp. För att ha en god motorik krÀvs ett vÀl fungerande nervsystem som sÀnder signaler till hjÀrnan att vi ska utföra en viss rörelse.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..