BAKGRUND: Det moderna samhÀllet innebÀr snabba förÀndringar, bÄde i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebÀr detta att lÀrarutbildningar och verksamheter ocksÄ förÀndras, nya arbetssÀtt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fÄtt en mindre framtrÀdande plats pÄ grund av teknikens genombrott. HöglÀsning i skolan kan vara ett sÀtt att hÄlla litteraturen vid liv, ett sÀtt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att höglÀsning som arbetssÀtt bidrar till att utveckla elever bÄde sprÄkligt och kognitivt.

Bakgrund: I dag anvÀnds datorn pÄ allt fler arbetsplatser runt om i hela vÀrlden, i olika sammanhang. Allt fler upptÀcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit sÄ stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan nÄgon större framgÄng. SÀljö (2000) menar att det inte har kommit tillrÀckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod anvÀnds.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur frÄn förskolans verksamhet som bygger pÄ erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess anvÀndning. Inom förskolan kan portfolion vara en pÀrm som synliggör barnets lÀrande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik Àr ett arbetssÀtt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhÄllningssÀtt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lÀrande och utveckling. Portfoliometodiken utgÄr Àven frÄn lÀroplanen i förskolan och skolan.

Syftet med denna uppsats Ă€r att göra en kartlĂ€ggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmĂ€lan om misstĂ€nkta övergrepp. Syftet Ă€r vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn pĂ„ att göra en anmĂ€lan och vad som sker dĂ€r efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda pĂ„ deras uppfattningar och tankar kring en anmĂ€lan till socialtjĂ€nsten. Vi har Ă€ven valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda pĂ„ hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem eftersom att mĂ„nga barn inte fĂ„r den hjĂ€lp de behöver.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

Syftet med denna studie Àr att belysa pedagogers syn pÄ samspel i förskolan, samt vilka arbetssÀtt pedagoger tillÀmpar för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare samt en specialpedagog, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundlÀggande för barns lÀrande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssÀtt för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför, och de arbetssÀtt som pedagogerna föresprÄkar Àr tydligt fÀrgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssÀtt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssÀtt som frÀmjar samspel för barn som Àr utanför, dÀr pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Arbetet Àr en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med mÄnga Ärs erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna Àr, hur de hanterar dem,vilket stöd frÄn kollegor och ledning de fÄr och vilken stressutbildning pedagogerna har..

Denna studie behandlar utvalda pedagogers uppfattning om motorikens betydelse för kroppsuppfattningen hos förskolebarn. Det Àr en kvalitativ studie dÀr enkÀtfrÄgor anvÀnts som insamlingsmetod. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vad anser pedagogen att motorik respektive kroppsuppfattning Àr? Vad anser pedagogerna om motorikens betydelse för barns kroppsuppfattning? Hur pedagogerna arbetar med utveckling av barnens kroppsuppfattning?Litteraturen och tidigare forskning visar att motorik Àr ett vitt begrepp. För att ha en god motorik krÀvs ett vÀl fungerande nervsystem som sÀnder signaler till hjÀrnan att vi ska utföra en viss rörelse.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

Syfte: Syfte med uppsatsen Àr att öka vÄr kunskap om product displacement samt att utreda den pÄverkan product displacement har pÄ mottagaren sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Pararellt undersöks om fenomenet kan vara en fördel eller nackdel i marknadskommunikationen. UtgÄngspunkten i utredningen Àr att varumÀrkesinnehavare sjÀlva anvÀnder sig av product displacement.Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Metodvalet har sin utgÄngspunkt i den bristande teorin dÄ fenomenet product displacement Àr ett nytt begrepp sett ur ett marknadsföringsperspektiv. Undersökningen bygger pÄ tjugo kvalitativa intervjuer med mottagare av product displacement samt tvÄ respondenter med yrkesanknytning inom marknadsföring.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast product displacements effekter pÄ mottagaren som i vÄrt fall Àr begrÀnsat till studenter i Älder 20-25 Är.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrÄn dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrÄn viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gÀller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sÄgs dock mÄnga gÄnger uppmuntra, uppmana och pÄminna barnen att Àta av maten samt hade rÀtt att förÀndra placeringar de inte fann lÀmpliga.