Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva pedagogers tankar kring anmÀlningsplikten och vilka hinder som kan uppstÄ i samband med anmÀlningsplikten enligt SocialtjÀnstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet ocksÄ förbereda oss inför kommande anmÀlningssituationer i vÄra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring Àmnet pÄ skolan dÀr vi gjort vÄr undersökning. VÄra huvudfrÄgor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmÀlningsplikten? Vilka hinder kan uppstÄ vid tillÀmpning av anmÀlningsplikten? Resultaten har vi nÄtt genom litteraturstudier och intervjuer.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, anser hur de gÄr tillvÀga för att stimulera sprÄkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att frÀmja det svenska sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse pÄ förskolan Àr en sprÄkstimulerande miljö dÀr barnen dagligen trÀnar det svenska sprÄket. Trygga barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk, dÀrför ska pedagogerna arbeta vÀldigt nÀra barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med sprÄkutveckling pÄ mÄnga olika sÀtt.

I denna studie problematiseras huruvida pedagoger anvÀnder sig av konflikthantering i förskolan. Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger agerar nÀr det uppstÄr konflikter i deras förskolemiljö. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vi har observerat och intervjuat för att nÄ vÄrt syfte. Vi har anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. NÀr uppkommer svÄrigheter i att bemöta konflikter i förskolan mellan barnen? Vilka strategier anvÀnder sig pedagoger för att lösa konflikter? Resultatet bygger pÄ en fenomenologisk ansats.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn pÄ blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de anvÀnder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de anvÀnder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa anvÀndes som utgÄngspunkt i bÄde resultatdelen och analysdelen.

I den hÀr studien fÄr ni lÀsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgÄ frÄn barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan frÀmja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. VÄrt syfte med studien har varit att nÄ pedagogernas berÀttelser om hur barns Äsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Detta examensarbete handlar om drama som pedagogik, vad det Àr, hur man gör och varför man gör det. Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att lyfta fram kunskap om hur vi pedagoger ska kunna hjÀlpa elever i vÄra klasser genom att anvÀnda drama som metod för kunskap och utveckling. Arbetet innefattar tre intervjuer samt litteraturstudier om Àmnet. Individerna som jag har intervjuat Àr en klasslÀrare pÄ mellanstadiet, en dramalÀrare samt en barnteaterförfattarinna. Intervjuerna innehöll frÄgor som rörde drama som pedagogik och hur de som pedagoger kommer i kontakt med detta, vad de tycker om drama som pedagogik, samt vad man kan anvÀnda det till och vilka fördelar som blir följden av anvÀndandet.Jag kom fram till att drama som pedagogik Àr en metod med vilken elever och lÀrare lÀr sig mer om sig sjÀlva, varandra och vÀrlden.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare erfar deltagandet i leken i förskolan. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr frÄn Àr: Hur erfar förskollÀrare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollÀrare svÄrigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data Àr inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr för-skollÀrarna ges möjlighet att berÀtta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna Àr dÀrför av kvalitativ karaktÀr.Det framkommer i resultatet att förskollÀrare ser pÄ sin roll kring leken pÄ olika sÀtt, som observatör, tillförare och medlekare. NÄgra förskollÀrare belyser svÄrigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollÀrarnas erfarande av deltagandet i leken.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken anvÀnds i undervisningen i Ärskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna nÀr det gÀller att anvÀnda sig av lek i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som i sÄ fall kan uppstÄ. Vi har gjort en kvalitativ studie som Àr byggd pÄ intervjuer och observationer. Studien har genomförts pÄ en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i Ärskurs ett samt rektorn.

Studien belyser pedagogers syn pÄ samverkan mellan pedagoger, barn och förÀldrar samt hur deras syn förhÄller sig till de yttre och inre ramar som finns i verksamheten. I studien har vi valt att dela upp ramarna i inre respektive yttre ramar. Yttre ramar Àr konstanta och inget som pedagogerna kan pÄverka sÄ som styrdokument, barngruppens storlek, förskolans byggnad och tidstillgÄngen som pedagoger och förÀldrar har. Inre ramar innebÀr faktorer som Àr förÀnderliga och som aktörerna pÄ förskolan kan pÄverka. I begreppet aktörer lÀgger vi de som medverkar i samverkan, det vill sÀga pedagoger, barn och förÀldrar.

Uppsatsens fokus ligger pÄ pedagogers bruk av icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte Àr att undersöka vilka dessa signaler Àr, samt att besvara frÄgestÀllningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler anvÀnds. Tidigare forskning inom Àmnet samt för Àmnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frÄgestÀllningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

Syftet med studien var att ÄskÄdliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt och Äsikter kring barnens sprÄkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville Àven undersöka om det fanns nÄgot samarbete mellan verksamheterna kring barnens sprÄkutveckling. Slutligen var vÄr avsikt att ta reda pÄ om pedagogerna anser att samarbetet hÀmmas om verksamheterna inte Àr samlokaliserade. För att söka reda pÄ liknande undersökningar som gjorts tidigare, anvÀnde vi oss av Internet. Vi anvÀnde oss av sidan www.uppsatser.se dÀr vi skrev in barn, sprÄkutveckling och samarbete.

Tiljander Caroline (2013). NÄgra pedagogers tal om och försök att frÀmja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Under de senaste Ären har begreppet inflytande fÄtt en mer framtrÀdande plats i förskolans lÀroplan (Skolverket 1998). NÀr den reviderade lÀroplanen kom 2010 hade begreppet fÄtt ett eget avsnitt.

Sammanfattning Sandra Andersson och Susanne MÄrtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjÀmningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.).

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers och elevers uppfattning om och förhÄllningssÀtt till höglÀsning inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks vilka texter som förekommer vid höglÀsningsstunden, vad som pÄverkar bokvalet samt elevernas möjligheter att bearbeta det som lÀses högt i undervisningen. I forskningsbakgrunden framhÄlls att höglÀsning kan bidra till att utveckla elevers sprÄkliga förmÄga samtidigt som lÀslusten frÀmjas. Forskning visar att bearbetning av det höglÀsta gör att elever kan ta del av varandras funderingar och dÀrmed vidga sitt eget perspektiv. Studien Àr en smÄskalig kvalitativ studie baserad pÄ observationer i tre olika klasser samt intervjuer med tre pedagoger och tre elever i förskoleklass, skolÄr ett och skolÄr tvÄ.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.