Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillÀgnar sig de demokratiska principer som vÄrt samhÀlle vilar pÄ.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

BAKGRUND: Forskningen i vÄr bakgrund tar upp vikten av att alla barn kÀnner sig som en del av gruppgemenskapen, och ocksÄ hur angelÀget det Àr för varje barn att ha en vÀn att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen Àven hur grundlÀggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap Àr.SYFTE: Vi vill med vÄrt syfte undersöka hur pedagoger agerar nÀr ett eller flera barn Àr utanför i barngruppen. För att fÄ en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap pÄverkar utsatta barn, har vi Àven valt att undersöka dessa tvÄ omrÄden.METOD: Studien har gjorts utifrÄn tvÄ redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer dÀr pedagogers agerande har studerats. Vi har Àven observerat tvÄ barngrupper för att fÄ en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgÄngspunkt i Vygotskijs och SÀljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som pÄ nÄgot sÀtt Àr annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lÀttare hamna utanför.

Sammanfattning/Abstract Lina Lennström och Jessica Liljedahl Ahlbeck Den interaktiva tavlan pÄ förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektiv Pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan The interactive board at the preschool ? Special Educational perspectives Preschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboard VÄr studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar Àr kring arbetet med den interaktiva tavlan. FrÄgestÀllningarna som vi stÀller oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan frÄn förskolan och hur pedagogerna ser pÄ möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser pÄ tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lÀrande. Vi har Àven frÄgat hur utbildning kring tavlans funktioner pÄverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser pÄ digitala medier i framtiden pÄ förskolan. Den forskningsansats som vi anvÀnt i studien Àr kvalitativ.

Följande studie utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex pedagoger, som analyseras och diskuteras utifrÄn tvÄ rÄdande diskurser i förskolan. Diskurserna som presenteras i studien behandlar den deltagande sÄvÀl den frÄnvarande pedagogen i barns lek. Studien behandlar ett historiskt perspektiv för att undersöka om och hur synen pÄ barnet i dess lek har förÀndrats i samrÄd med lÀroplanens intÄg i förskolan.Det empiriska materialet sÀtts i relation till forskning utifrÄn diskurserna, och konsekvensen av de bÄda presenteras och problematiseras. VÄr tanke Àr inte att framhÀva den ena eller den andra diskursen, utan belysa tvÄ perspektiv dÀr vi menar att det Àr av vikt att inte bara fundera kring vilket syfte pedagogen har, utan för vem detta syfte tilldelas. Resultatet tyder pÄ att pedagogerna uttalar sig olika kring barnens lekkompetens i de tvÄ diskurserna.Vidare vill vi poÀngtera att genom studerande utav intervjuer utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv, lÀgger forskaren vikt vid vad och hur respondenten framhÀver sina argument.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsÀtt pÄ skÀll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ kommun och den undersökningsmetod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i Är 1. Jag intervjuade Àven fem pedagoger som arbetade med elever i olika Äldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och Àven synsÀttet pÄ skÀll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, nÄgot som delvis stÀmmer överens med tidigare forskning.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i StockholmsomrÄdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. UtifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska fÀrdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer Àven tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strÀvan att det Àr betydelsefullt att tidigt upptÀcka barn med motoriska svÄrigheter och erbjuda dem rÀtt stöd och ÄtgÀrder.

Denna studie handlar om hur pedagoger tÀnker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhÄlls pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med fokus pÄ matematik. Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas synsÀtt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet Àr Àven att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgÄr frÄn intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhÄllningssÀtt kring matematik i förskolans verksamhet.

Det hÀr arbetet utgÄr frÄn citat i LÀroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns sprÄkutveckling och att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla modersmÄlet och det svenska sprÄket. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till, och deras syn pÄ, betydelsen av barns anvÀndning av deras modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk, i förskolan. Vi fokuserar oss pÄ talsprÄket. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har till barns anvÀndning av sitt modersmÄl, vid inlÀrning av ett andrasprÄk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmÄl nÀr de lÀr sig ett andrasprÄk.

UtgÄngspunkten för studien Àr att elever inte fÄr fullstÀndiga betyg i skolÀmnena. Det Àr en svÄrighet för mÄnga att uppnÄ kunskapskraven och dÀrmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnÄ dessa mÄl. Den metod som anvÀnds inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning pÄ detta. Syftet med studien Àr att presentera nÄgra pedagogers synsÀtt pÄ och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsÀtt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik.

The purpose of this examination is to get a view of the attitude towards internet-use within after school centers. By comparing the views of pupils with the teacher?s point of view, one can notice differences that may be due to a lack of knowledge or communication. The questions are: What view does the principal, the staff, and the pupils have on internet-use in after school centers? Does their view differ? If so, how? To be able to respond to these questions, the pupils and the staff have been handed surveys and the principal has been interviewed.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka fyra pedagogers uppfattningar om höglÀsning och höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien syftade ocksÄ till att undersöka hur pedagoger anvÀnder höglÀsningsstunderna till att uppmuntra barn till samtal och diskussion. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer. Genom intervjuerna ville vi fÄ ta del av hur pedagogerna arbetar med höglÀsning genom uppföljande samtal samt om de anser att barns sprÄkutveckling stimuleras. Resultatet visar att pedagogerna upplever att sprÄkutveckling sker vid höglÀsning.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom sÀrskolan i allmÀnhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet Àr med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras pÄ intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men Àven pÄ en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frÄgan och det Àr dÀrför inte möjligt att dra nÄgra generella slutsatser angÄende hur sÀrskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots Àr det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstÀmmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprÀtthÄlla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjÀlpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

Jönsson, Emelie och PĂŒtz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktĂ€rer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lĂ€rande och samhĂ€lle. Studiens fokus ligger pĂ„ hur karaktĂ€rer i bilderböcker framstĂ€lls ur ett genusperspektiv och pĂ„ pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien Ă€r att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet Ă€r Ă€ven att beskriva hur pedagoger tĂ€nker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur gestaltas karaktĂ€rerna utifrĂ„n ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tĂ€nker pedagoger kring genus i bilderböcker pĂ„ tvĂ„ utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger pĂ„ de tvĂ„ valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nĂ„ fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

I denna studie fÄr ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. VÄr studie Àr baserad pÄ fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för bÄde barn, förÀldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi fÄ en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta pÄ och tolka pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnen. VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat fÄ fram ett resultat som visar pÄ att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och frÀmst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjÀlp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhÄllningssÀtt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..