Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet och hur dessa pÄverkar den naturvetenskapliga verksamheten bland barn i Äldrarna 5-7 Är. Vi har sjÀlva under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de naturvetenskapliga Àmnena, som vi mött av hos lÀrarna i de tidigare Äldrarna. DÀrför utförde vi en studie dÀr vi intervjuade 10 lÀrare, verksamma bland barn i den aktuella Äldern och anvÀnde oss av frÄgor som rörde hur de upplevde Àmnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet Àr viktigt att arbeta med, men att endast ett fÄtal anser att naturvetenskap Àr nÄgot mer Àn biologi. Den naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolÄr 1 Àr i stor utstrÀckningen endast inriktad pÄ biologi, ett fÄtal arbetar djupare inom hela det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet..

AbstractI denna c-uppsats har vi studerat vilka betydelser lÀxor kan ha i skolan utifrÄn en intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie och en litteraturstudie som stÄr i relation till den kvalitativa intervjustudien. Pedagogerna funderade kring vÄra tre frÄgeomrÄden; lÀxor och undervisningen, lÀxor kopplad till kunskap och lÀxornas funktion. VÄr bakgrund och vÄrt resultat visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring lÀxan och att det bland annat Àr svÄrt att ge en definition av lÀxan. Detta Àr problematiskt bÄde för pedagogerna och för forskarna i vÄr undersökning.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och förstÄ pedagogernas instÀllning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att fÄ svar pÄ detta har vi studerat tidigare forskning kring Àmnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkÀter och intervjuer samt intervjuat tvÄ danspedagoger pÄ kulturskolan i LuleÄ kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkÀter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i LuleÄ kommun. De tvÄ andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsÀttningar som finns. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn nÀr det gÀller vad begreppet kvalitet i förskolan stÄr för och vi har mött Ätta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjÀrtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ god kvalitet Àr att det finns resurser i form av anpassad personaltÀthet till barngruppens storlek men ocksÄ att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar pÄ grund av förutsÀttningarna..

En undersökning om pedagogers bemötande av flickor och pojkar med koncentrationssvÄrigheter..

Aggressions in childrenPedagogues wiew of treatment and support.

Syftet med denna studie var att erövra kunskap över hur modersmÄlsstöd kunde bedrivas i förskolans verksamhet samt lyfta fram pedagogers tolkningar av uppdraget. Jag har utfört kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger verksamma vid tvÄ olika förskolor, bÀgge förskolor med ett högt antal flersprÄkiga barn i barngruppen. Studien visade att uppdraget om modersmÄlsstöd sÄgs som betydelsefullt av samtliga pedagoger trots att ingen av dem ansÄg att de bedrev modersmÄlsstöd, frÀmst pÄ grund av deras definition av begreppet. För att kompensera brister i resurser gÀllande sprÄkligkompetens i modersmÄlen utgick samtliga pedagoger med ett förhÄllningssÀtt som gynnade flersprÄkighet, det redogjordes för dels bibliotek och förÀldrasamverkan som resurs i uppdraget. I och med detta menade jag att det bedrevs en form av modersmÄlsstöd i varierad utstrÀckning pÄ bÀgge förskolor.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

I denna studie undersöks en outtalad spÀnning som framkom under ett samtal med nÄgra pedagoger vid ett besök pÄ en skola för elever med diagnosen autism under vÄren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansÄg det som svÄrt att implementera den svenska lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de mÄste ta hÀnsyn till sina elevers begrÀnsningar som Àr en följd av deras diagnos. UtifrÄn pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstÄ och tydliggöra den outtalade spÀnningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sÀtter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie Àr ett nedslag i nÄgra pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete..

Bakgrund:Med hjÀlp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet frÄn de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förstÄelse kring Àmnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av pedagogers förhÄllningssÀtt till barns samspel i lek men ocksÄ hur de förhÄller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgÄngspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och tvÄ observationer. Intervjuerna genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor. Observationerna i sin tur Àgde rum pÄ ytterligare en förskola.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lÄnade böckerna av förskolor och skolor pÄ Malmös stadsomrÄdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ etnicitet och genus. Analysmetoden Àr influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförstÄelse- förstÄelse samt förklaring- förstÄelse. Vi presenterar ett sÀtt att tolka barnböcker som lÀses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om Àn begrÀnsade i kulturell mening.

Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.

Studier visar att leken i förskolan har en stor betydelse för barnens utveckling. Pedagogens ansvar för barnens sociala samspel betonas i förskolans lÀroplan. DÀrför valde vi att genomföra vÄr studie med syftet att ta reda pÄ och belysa pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolans verksamhet i relation till pedagogens ansvar. Studien avgrÀnsades till synen pÄ den egna rollen i barnens fria lek samt hur pedagogerna pÄverkar barnens fria lek och dÀrmed deras utvecklingsmöjligheter ur ett pedagogperspektiv. Vi har ocksÄ haft som utgÄngspunkt att undersöka vilka konsekvenser verksamhetens organisation fÄr för den fria leken och barnens utveckling enligt pedagogerna.Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod med strukturerade gruppintervjuer samt öppna kvalitativa enkÀter för att fÄ fram pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan i relation till pedagogens ansvar.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att lyfta verksamma pedagogers uppfattningar om skÀll i förskolan. Det har framför allt varit intressant att ta reda pÄ om pedagogerna ser ett samband mellan den fysiska miljön och förekomsten av skÀll i verksamheten. I denna studie har fokusgrupper anvÀnts dÀr det sammanlagda antalet deltagare var elva stycken frÄn tvÄ olika förskolor.Resultatet visar att informanterna i denna studie Àr överens om att skÀll Àr svÄrdefinierat. I detta arbete kan skÀll förstÄs som en verbal handling som kan komma till uttryck pÄ olika sÀtt. Samtliga informanter menar dock att de skÀller pÄ barnen men graden av hur mycket man skÀller varierar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla lÀroplanens krav pÄ en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssÀtt som ger en djupdykning i pedagogers förestÀllningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den frÀmsta metoden pedagogerna anvÀnde sig av var hastighetsindividualisering med enskild rÀkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtÀnkt samt att hon Àr vÀl införstÄdd med begreppet individualisering.