Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.

Den hÀr studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförstÄelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien Àr kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med Ätta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det Àr otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssÀtt Àr att de gÄr ned till barnens nivÄ och samtalartillsammans med alla som Àr inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det Àr svÄrt att veta nÀr de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det Àr som talar sanning och/eller om det Àr nÄgot av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter Àr att en stor del avkonflikterna handlar om barns kÀnslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu bÄde sprÄkligt och ÄldersmÀssigt..

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. UtgĂ„ngspunkten för undersökningen var att jĂ€mföra tvĂ„ förskolors sĂ€tt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt inom arbetet med matematik i förhĂ„llande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att fĂ„ fram ett resultat föll valet pĂ„ att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgĂ„ngspunkt i LĂ€roplanen, Lpfö98. Betoningen ligger pĂ„ barns lust att lĂ€ra samt att studera hur medvetna pedagoger Ă€r om matematik i sitt arbetssĂ€tt och det matematiska sprĂ„ket.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram och fÄ en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvÄrigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jÀmförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har anvÀnt oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor, likt intervjufrÄgor. Undersökningen Àr kopplad till vÄra arbetsplatser, dÄ vi hoppas att vÄr forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom vÄra verksamheter. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter Àn skillnader i sÀttet att bemöta barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgÄ ifrÄn varje barns förutsÀttningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ kunskap och förstÄelse för hur förskolepedagoger ser pÄ mobbning bland flickor. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. VÄrt resultat visade att hÀlften av pedagogerna inte visste hur de skulle gÄ tillvÀga nÀr de upptÀckte mobbning bland flickor. Det framkom ocksÄ att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och flickor utför sin mobbning. NÄgot mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna anvÀnde sig av olika gÀllande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan flickor.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsÀttningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa pÄ specialpedagogisk kompetens i förskolan Àr ingen sjÀlvklarhet. Det finns heller inga krav pÄ förskolan till skillnad frÄn skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd pÄ förskolan.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn pÄ barnens fria lek (The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free play). Vi, Dzana och Alexandra har i vÄr studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens fria lek. UnderfrÄgor som vi har anvÀnt som hjÀlp till vÄr studie Àr: Hur ser pedagogerna pÄ barnens fria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av bÄde intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra. Deltagarna i vÄr studie bestÄr av tre pedagoger, en förskollÀrare, tvÄ barnskötare samt barnen pÄ den valda avdelningen. Syftet med studien Àr att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen pÄ den valda avdelningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stÀmmer överens med deras handlingar, detta frÀmst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vÄr studie Àr att de tre pedagogernas syn pÄ barnens lek Àr av stor betydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek pÄ barnens villkor. Under studiens gÄng visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handlade om att samtala istÀllet för att inta en roll och delta i leken pÄ barnens villkor. Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhÄllningssÀtt, pedagoger, utveckling..

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.

Denna uppsats Àr en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i LuleÄ Kommun. Bakgrunden till denna studie Àr medias uppmÀrksammande om stora barngrupper och arbetsbelastning. Det finns dÀrmed en förförstÄelse för den rÄdande arbetssituationen, dÀr arbetsbelastning, besparingar och stress Àr frÄgor som tas upp i studien. Trots att det redan Àr uppmÀrksammat att arbetsbelastning finns i förskolan Àr studiens syfte Àr att fÄ en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera bÄde psykiska och sociala faktorer som kan ha pÄverkan pÄ hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgÄr ifrÄn kvalitativ metod.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv Àr i huvudsak med avseende pÄ vad pedagogerna har för roll pÄ programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nÄ kunskapsmÄlen. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ samtliga SprÄkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det Àr för lite integration mellan SprÄkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn pÄ pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt fÄ en indikation pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrarens uppfattningar liknar eller skiljer sig frÄn specialpedagogens uppfattningar i frÄgan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien bestÄr av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar pÄ fyra aspekter av förstÄelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsÀttningarna för pedagogisk handledning ? svÄrigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jÀmförelsen av förskollÀrarens och specialpedagogens uppfattningar sÄ Àr tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsÀttningarna för pedagogisk handledning.