Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.

The purpose of this study is to find out how four preschool teachers view children?s free playing and its impact on their learning. My main questions are:How do the teachers view the children?s free playing?In what ways does the children?s free playing affect their learning, according to the teachers?This essay is based on a qualitative study in which I have interviewed four female preschool teachers of different ages. I highlight various theories of children?s playing and learning in preschool, by theorists such as Vygotsky, Lillemyr, Knutsdotter Olofsson, Lindqvist, among others.

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.

Den hÀr studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförstÄelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien Àr kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med Ätta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det Àr otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssÀtt Àr att de gÄr ned till barnens nivÄ och samtalartillsammans med alla som Àr inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det Àr svÄrt att veta nÀr de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det Àr som talar sanning och/eller om det Àr nÄgot av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter Àr att en stor del avkonflikterna handlar om barns kÀnslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu bÄde sprÄkligt och ÄldersmÀssigt..

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. UtgĂ„ngspunkten för undersökningen var att jĂ€mföra tvĂ„ förskolors sĂ€tt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt inom arbetet med matematik i förhĂ„llande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att fĂ„ fram ett resultat föll valet pĂ„ att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgĂ„ngspunkt i LĂ€roplanen, Lpfö98. Betoningen ligger pĂ„ barns lust att lĂ€ra samt att studera hur medvetna pedagoger Ă€r om matematik i sitt arbetssĂ€tt och det matematiska sprĂ„ket.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att lyfta fram och fÄ en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvÄrigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jÀmförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har anvÀnt oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor, likt intervjufrÄgor. Undersökningen Àr kopplad till vÄra arbetsplatser, dÄ vi hoppas att vÄr forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom vÄra verksamheter. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter Àn skillnader i sÀttet att bemöta barn med koncentrationssvÄrigheter pÄ inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgÄ ifrÄn varje barns förutsÀttningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ kunskap och förstÄelse för hur förskolepedagoger ser pÄ mobbning bland flickor. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. VÄrt resultat visade att hÀlften av pedagogerna inte visste hur de skulle gÄ tillvÀga nÀr de upptÀckte mobbning bland flickor. Det framkom ocksÄ att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och flickor utför sin mobbning. NÄgot mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna anvÀnde sig av olika gÀllande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan flickor.

Abstract Hellberg, Cecilia (2012). Specialpedagogisk kompetens i förskolan ? pedagogers tankar kring olika pedagogiska förutsÀttningar (Special education skills in preeschool ? teachers thoughts on various educational oppertunities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Att satsa pÄ specialpedagogisk kompetens i förskolan Àr ingen sjÀlvklarhet. Det finns heller inga krav pÄ förskolan till skillnad frÄn skolan att det ska finnas specialpedagogiskt stöd pÄ förskolan.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn pÄ barnens fria lek (The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free play). Vi, Dzana och Alexandra har i vÄr studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens fria lek. UnderfrÄgor som vi har anvÀnt som hjÀlp till vÄr studie Àr: Hur ser pedagogerna pÄ barnens fria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av bÄde intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra. Deltagarna i vÄr studie bestÄr av tre pedagoger, en förskollÀrare, tvÄ barnskötare samt barnen pÄ den valda avdelningen. Syftet med studien Àr att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen pÄ den valda avdelningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stÀmmer överens med deras handlingar, detta frÀmst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vÄr studie Àr att de tre pedagogernas syn pÄ barnens lek Àr av stor betydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek pÄ barnens villkor. Under studiens gÄng visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handlade om att samtala istÀllet för att inta en roll och delta i leken pÄ barnens villkor. Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhÄllningssÀtt, pedagoger, utveckling..

I denna undersökning stÄr pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek pÄ förskolans utegÄrd i centrum. Vi menar att detta Àr ett angelÀget omrÄde eftersom leken anses viktig för barnens lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhÄller sig till barnen och barnens lek pÄ utegÄrden. Genom att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt kan deras sÀtt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats pÄ tvÄ olika förskolor och metoden som anvÀnts har varit videoinspelning.

BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.

Denna uppsats Àr en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i LuleÄ Kommun. Bakgrunden till denna studie Àr medias uppmÀrksammande om stora barngrupper och arbetsbelastning. Det finns dÀrmed en förförstÄelse för den rÄdande arbetssituationen, dÀr arbetsbelastning, besparingar och stress Àr frÄgor som tas upp i studien. Trots att det redan Àr uppmÀrksammat att arbetsbelastning finns i förskolan Àr studiens syfte Àr att fÄ en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera bÄde psykiska och sociala faktorer som kan ha pÄverkan pÄ hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgÄr ifrÄn kvalitativ metod.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.