Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte svar på hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.

Sammanfattning/abstract Vårt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. Frågeställningar vi utgick ifrån var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande påverkas av dokumentationerna? Vem är dokumentationen till för och hur används den? För att få svar på våra frågor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde även intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att få en djupare förståelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen är dokumenterade i, pedagogernas ordval och sätt att beskriva barn och situation.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?. Studien är kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att få en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att många pedagoger har samma uppfattningar om vad som är viktigt att tänka på i arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. De står alla på samma grund men arbetar på olika sätt.

Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall färger, är anpassad till barnens önskemål. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta.Tillvägagångssättet för att studera det ovan nämnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet på en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lämna enkäter till pedagogerna som arbetar på förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet färgsättningen, sett ut. Resultaten från barnen och pedagogerna visar att de färger som pedagogerna ser som bra färger för barnen inte alls stämmer överens med de färger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fått vara med och bestämma hade färgsättningen sett annorlunda ut, detta är både barn och pedagoger överens om.

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville ta del av några barns och pedagogers tankar om arbetet med språk och skriftspråket. Vi ville även höra pedagogernas åsikter om en språkutvecklande miljö och själva få en bild av denna vid våra observationstillfällen. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att observera och intervjua pedagoger och barn i förskoleklass och skolår 1. Genom barns och pedagogers svar kom vi fram till att det inte används någon särskild metod i språk- och skriftspråksinlärningen. Vi konstaterar att pedagogerna utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Arbetet handlar om eleveras utanförskap och vilka konsekvenser det kan få för elevens lärande och fortsatta utveckling. Arbetet bygger till största del på pedagogers uppfattning om begreppet utanförskap och dess konsekvenser för lärande. Fyra pedagoger har deltagit i studien, de arbetar samtliga i grundskolans tidigare år. Informationsinhämtande metoder har bestått av kvalitativ intervju och fokusgruppintervju. Bakgrunden inleds med att ge en historisk tillbakablick samt en närmare beskrivning av begreppet utanförskap.

Abstrakt Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för om elever i läs- och skrivsvårigheter får hjälp i form av datorstöd. Detta speglas mot bakgrund av pedagogernas rektorsområde, undervisningsnivå, kön, ålder, egen datoranvändning, antal undervisningsår, fortbildningsbenägenhet och eventuell ITiS-utbildning. Studien bygger på en enkätundersökning av alla vuxna som arbetar med elever i den pedagogiska verksamheten i grund- och särskolan, år 1-9, i en hel kommun. Enkätfrågorna begränsas till frågor om den egna användningen av datorn, tillgänglighet till olika programvaror och behärskandet av dessa, inställning till datorstöd och åtgärder i form av träningsprogram, talböcker, talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehov i aktuella programvaror. Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att såväl tillgänglighet som behärskande och användande av datorstöd till elever i läs- och skrivsvårigheter är lågt bland personalen. Däremot finns en mycket positiv attityd och tilltro till datorstöd av olika slag som hjälp för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dessutom är en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inom aktuella programvaror..

Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen på en förskola. Vilket inflytande barn ges är nära sammanlänkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. Frågeställningarna är:? Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?? Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts på en avdelning med nio tvååringar.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om och i så fall hur pedagoger använder geometriska begrepp i samtal med barnen på förskolan. I litteraturgenomgången ges exempel på hur man genom historien sett på geometrin inom förskolan, men även barns begreppsutveckling och pedagogens roll. Data för undersökningen har samlats in via observationer och intervjuer vilka gjordes på tre förskolor. Vid observationerna studerades hur pedagogerna använde de geometriska begreppen. Pedagogerna observerades i vardagliga situationer för att se hur de använde sig av begreppen cirkel, kvadrat, rektangel och cirkel.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska.

Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och pedagoger upplever lärandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgått från våra egna erfarenheter som vi erhållit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, föreläsningar och lektioner. Under våra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen är mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen är för lärandet, och därmed kände vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vår kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid två skolor, i två klasser, åldrarna 7 - 11 år i Luleå kommun.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om den ?Moderna livsstilen? avspeglar sig på barnen och deras välbefinnande. Likaså har det undersökts om hur pedagogerna på förskolorna bemöter dagens barn och hur de arbetar för barnens välbefinnande. Undersökningen genomfördes med kvalitativa enkätintervjuer med nio verksamma pedagoger som alla har många års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet. Resultatet av pedagogernas svar visade att familjebilden har ändrats under de senaste 10-15 åren och familjerna idag är mer stressade.

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klassläraren och specialpedagogen/specialläraren upplevs av lärarna själva och vilka förändringar de skulle vilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen är organiserad på två skolor och hur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen påverkar eleverna. Frågeställningarna är: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallärare sitt samarbete på skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur påverkar organiseringen av specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika skolor. På skola A intervjuades en speciallärare och en klasslärare och på skola E intervjuades en specialpedagog och två klasslärare. Samarbetet på dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet och viktigt, men det råder en tidsbrist för givande samarbete.

Syftet med denna undersökning var att undersöka pedagogers delaktighet i barns lek på förskolegården. Fokus under observationerna var att undersöka vad pedagogerna gjorde när  barnen vistades på förskolegården, om pedagogerna deltog i leken och på vilket sätt de deltog. Vi utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samspel och kommunikation var de centrala begreppen i observationerna. Undersökningen byggdes på observationer som en kvalitativ metod, eftersom undersökningen gick ut på att observera pedagogers delaktighet i barns lek. Målet för observationerna var att skapa en helhetsbild över utevistelsen, och få svar på frågeställningarna.