Sökresultat:
715 Uppsatser om Passiv rökning - Sida 3 av 48
TaktrÀdgÄrdar vid Àldreboenden : frÄn koncept till gestaltning med Brahem vÄrd- och omsorgsboende som exempel
Arbetets syfte Àr att undersöka hur taktrÀdgÄrdar kan fungera och gestaltas vid Àldreboenden. FramstÀllningen tar sÀrskilt fasta pÄ kunskap om utevistelsens positiva hÀlsoeffekter i relation till Àldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om taktrÀdgÄrdar som utemiljö för de Àldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vÄrd- och omsorgsboende i Stockholm. GrönomrÄden i anslutning till bostaden ökar tillgÀngligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar pÄ taktrÀdgÄrdar kan utnyttja byggda konstruktioner och pÄ lÄng sikt ge sociala, miljömÀssiga, estetiska och ekonomiska fördelar.
Eutanasi - en begreppsanalys
Eutanasi Àr ett omdiskuterat begrepp som diskuteras bÄde inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mÄngdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan pÄverka det etiska förhÄllningssÀttet i vÄrden av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vÄrd. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet Àr redovisat genom en lexikal och en litterÀr analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi.
Vilka speciella problem finns att ta hÀnsyn till vid astmabehandling hos barn och ungdomar.
Barnastma Àr en vanlig sjukdom och 8 procent av alla barn i Sverige Àr drabbade. Förekomsten av barnastma ökar och orsakas oftast av miljöfaktorer som till exempel pollen, tobaksrök eller pÀlsdjursallergi. Astma Àr en sjukdom av inflammatorisk karaktÀr som ger hyperreaktivitet och förtrÀngning av luftvÀgarna. De inflammatoriska förÀndringarna i luftvÀgarna beror pÄ att T-lymfocyter, eosinofiler, mastceller, neutrofiler och epitelceller interagerar med varandra. Personer med astma blir kÀnsliga för kall luft, starka dofter, tobaksrök, infektioner eller pÀlsdjur vilket kan leda till ett astmaanfall.
Sssshh! Men tyst nu dÄ, för det hörs jÀttemycket! -En kvalitativ studie om hur pedagoger i en fritidsverksamhet gör kön genom sitt interagerande med flickor och pojkar utifrÄn barnens positioneringar
Vi har valt att göra vÄr C-uppsats i relation till en begrÀnsad verksamhet; en fritidsverksamhet i VÀstra Götalandsregionen. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. VÄra frÄgestÀllningar Àr ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen pÄ pedagogernas interagerande i förhÄllande till barnets kön och intagen position??. Vi har anvÀnt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmÄl, dÄ vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrÄn barnens intagna positioner och kön.
Pojkar Àr starka, flickor Àr rosa. : En studie av leksaksreklam riktad till barn.
Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska leksaksreklam riktad till barn. Genom att anvÀnda oss av reklamklipp frÄn det sociala mediet YouTube vill vi undersöka hur manligt respektive kvinnligt samt heteronormativitet konstrueras i dessa. För att finna mönster som vi kan koppla till vÄrt syfte tittar vi ur ett genusperspektiv genom textanalys nÀrmare pÄ reklamklippen.Genom vÄr analys fann vi att leksaksreklam riktad till barn Àr pÄtaglig könsstereotyp och skapar förvÀntningar pÄ barn hur de ska se ut samt vilka egenskaper de förvÀntas inneha. Vi fann ocksÄ att reklamklippen reproducerar heterosexualiteten som den hegemoniska sexualiteten. Detta gör att heteronormativiteten blir stark i reklamklipen dÄ samtliga reklamklipp riktade till flickor vi tittat pÄ Àr byggda pÄ en parrelation mellan en man och en kvinna.Nyckelord: Genus, heteronormativitet, maskulinitet, könsroller, leksaker, den inre och yttre sfÀren, arbetsdelningen, passiv och aktiv, rosa..
Barnfridsbrott - Beaktandet av barns vittnesm?l fr?n f?runders?kning till domstolsprocess
Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.
Timplanen kontra lÀrandet: Hur timplanens utformning pÄverkar elevers möjligheter att lÀra om och i musik
Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.
Sociala medier ? Ett komplement till den traditionella rekryteringsprocessen
Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.
Vilka faktorer och tankesÀtt ligger till grund för att en stor andel av svenska premiepensionssparare Àr passiva? : Forskning och statistik visar att kontinuerlig aktiv placering i genomsnitt ger högst avkastning, ÀndÄ Àr en stor andel av premiepensionssp
Denna studie undersöker hur premiepensionssparare tar beslut och vad som ligger till grund för valet att vara aktiv eller passiv i syfte att skapa ökad förstÄelse och underlÀtta utformningen av ett ökat beslutsstöd för premiepensionsspararna. Tidigare studier har visat att premiepensionssparare som Àr kontinuerligt aktiva i sin placering Àr de som fÄr högst avkastning pÄ sin premiepension, ÀndÄ Àr en stor andel av svenska premiepensionssparare passiva. Studien undersöker nÄgra av de faktorer och tankesÀtt som ligger till grund för att en stor andel av svenska premiepensionssparare inte tar beslut som förvÀntas enligt teoretiska beslutsteorier som förutsÀtter rationalitet. Som verktyg för att undersöka och öka förstÄelsen för premiepensionssparares beslutsfattande anvÀnds prospect theory som Àr en alternativ teori till den klassiska ekonomiska teorin om ekonomiskt beslutsfattande. Studien grundar sig i problematiken som uppstÄr nÀr samhÀllsutvecklingen allt mer skapar större informationsflöde samtidigt som allt mer beslut och risk lÀggs pÄ individen.
En underso?kning av miljo?datorns bera?kningar pa? Nybro Energi AB
Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .
Att attrahera kompetens : vilka dimensioner av anseende Àr viktiga för att företag ska attrahera kompetens
Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.
Karakterisering av en magnetreologisk dÀmpare
Den passiva hjulupphÀngningen Àr i moderna fordon en stor begrÀnsning dÄ allt högre krav stÀlls pÄ komfort samtidigt som trafiksÀkerheten Àr viktigare Àn nÄgonsin. Med en passiv hjulupphÀngning fÄr tillverkaren alltid göra avvÀgningar mellan komfort och vÀghÄllningsegenskaper hos sina fordon. Denna avvÀgning beror pÄ att karaktÀren hos en passiv hjulupphÀngning inte kan pÄverkas sÄ att den klarar av att absorbera underlagets ojÀmnheter och samtidigt uppnÄ maximal kontakt mellan dÀcken och underlaget vid kurvtagning.Med dagens anvÀndningsomrÄden stÀlls Àven höga krav pÄ lastningsmöjligheter.Fordonet ska sÄledes fungera lika bra olastat som fullastat. Denna rapport undersöker möjligheten att anvÀnda en magnetreologisk dÀmpare för att uppnÄ en semi-aktiv hjulupphÀngning. Med en sÄdan lösning kan dÀmparens styvhet Àndras vÀldigt fort vilket gör det möjligt att aktivt optimera hjulupphÀngningen men för att Ästakomma detta mÄste dÀmparens karaktÀr vara kÀnd.
MÄlstyrning - motiverande efter ett outsourcingbeslut? : En jÀmförelse av mÄlstyrningens effekter pÄ de anstÀllda efter beslut om neddragning respektive nedlÀggning
Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.
Hej tidspress, hejdÄ vÀlbefinnandet? : en studie av svenska revisorer
Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.
Att arbeta med förÀndring : Na?gra svenskla?rares tankar kring deras sa?tt att arbeta med Lgr 11
Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.