Vilka faktorer och tankesätt ligger till grund för att en stor andel av svenska premiepensionssparare är passiva?
Forskning och statistik visar att kontinuerlig aktiv placering i genomsnitt ger högst avkastning, ändå är en stor andel av premiepensionssp
Denna studie undersöker hur premiepensionssparare tar beslut och vad som ligger till grund för valet att vara aktiv eller passiv i syfte att skapa ökad förståelse och underlätta utformningen av ett ökat beslutsstöd för premiepensionsspararna. Tidigare studier har visat att premiepensionssparare som är kontinuerligt aktiva i sin placering är de som får högst avkastning på sin premiepension, ändå är en stor andel av svenska premiepensionssparare passiva. Studien undersöker några av de faktorer och tankesätt som ligger till grund för att en stor andel av svenska premiepensionssparare inte tar beslut som förväntas enligt teoretiska beslutsteorier som förutsätter rationalitet. Som verktyg för att undersöka och öka förståelsen för premiepensionssparares beslutsfattande används prospect theory som är en alternativ teori till den klassiska ekonomiska teorin om ekonomiskt beslutsfattande. Studien grundar sig i problematiken som uppstår när samhällsutvecklingen allt mer skapar större informationsflöde samtidigt som allt mer beslut och risk läggs på individen. Mängden information ökar samtidigt som det blir allt svårare att filtrera vilken information som är viktig. Genom enkätunderso?kning visar studien att informationsöverflöd och kunskapsbrist är de främsta orsakerna till valet av passivitet. Studien visar också att en högre kvalitet på den information som ges om fonder och premiepensionsystemet skulle kunna få fler premiepensionssparare att bli aktiva. Studien ger även indikationer om att svenska premiepensionssparare tar beslut enligt prospect theory.