Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om Pćverkan. - Sida 2 av 41

"Which way I Love" och "Vulkan I varje land eller Bomben Ät Var och En" : analys av tvÄ verk av Kristina Abelli Elander och Erla Thorarinsdottir

Meningen med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande analys utforska vad dessa tvÄ verk frÄn början av 1980-talet sÀger om samtiden i frÄga om politiska och feministiska aspekter. Uppsatsen börjar med beskrivningar och analyser av verkan var för sig dÀr det konstateras att Kristina Abelli Elander kritiserar köns- och familjeroller medan Erla Thorarinsdottir tar upp kampen för fred och kÀrleken till sitt hemland. DÀrefter följer en jÀmförande analys dÀr det bland annat tas upp likheter och skillnader mellan verkan i frÄga om tillvÀgagÄngssÀtt samt jÀmför detta med hur man kan ha gÄtt till vÀga bara ett decennium tidigare..

HPM som luftvÀrnsvapen mot kryssningsmissiler, en möjlighet?

I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan anvÀndas som enverkansform i framtida luftvÀrnssystem för att bekÀmpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de Àr konstruerade och hur HPM kan pÄverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvÀrnskonceptet Àr uppbyggt och vilka krav pÄ förmÄgor somstÀlls pÄ framtida luftvÀrnssystem. Den undersöker Àven hur ett HPM-system Àr uppbyggt ochvilken verkan det kan ha pÄ elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som stÀlls iluftvÀrnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas frÀmst i scenarier dÀr det stÀlls höga krav pÄ eldhastigheten mot kryssningsmissiler pÄkorta avstÄnd.

Humankapital vid fo?rva?rv : Hur pa?verkar humankapitalet en företagsvÀrdering av kunskapsföretag?

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

Ekoturism, hÄllbarhet och miljömedvetenhet : En studie gÀllande hÄllbarhet och ekoturismen av svenska turismföretag

HÄllbarhet Àr nÄgot som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

Aktivt Pansar : Att nÄ verkan med dagens vapensystem i morgondagens pansar

DÄ dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan Àr det inte lÀngre möjligt att endast lÀgga pÄ mer pansar för att fÄ tillrÀckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten pÄverkas negativt i allt för stor grad, dÀrför börjar nu system för aktivt skydd slÄ sig in pÄ marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot sÄsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad lÀnder i vÄrt nÀromrÄde. Infanteriets huvudbevÀpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, Àr i mÄnga fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt Àr utrustad med nÄ verkan i mÄl som Àr skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

Marknadsföring i en mÄngkulturell vÀrld

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

Konflikter i konsultprojekt : En studie om konfliktorsaker i konsult-klient-relationen

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Makt och styrning inom idrottens fÀlt : En kvalitativ studie om ungdomar med funktionsnedsÀttning och deras villkor inom idrottsrörelsen

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Resultatmanipulering inom IAS 36 : En studie av soliditet och o?verdrivna goodwillnedskrivningar pa? Stockholmsbo?rsen

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Kombinerad bekÀmpning som metod för verkan : LÀtt infanteritaktik under brittiska markoperationerna i Falklandskriget

Denna undersökning har studerat ett lÀtt infanteriförbands anvÀndning av kombinerad bekÀmpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som pÄverkade möjligheten till kombinerad bekÀmpning p.g.a. operationens amfibiska karaktÀr. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments tvÄ bataljoner som under Falklandskriget utkÀmpade tre slag vid Darwin ? Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har anvÀnts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekÀmpningens tre principer.

En tung börda pÄ amfibieskyttesoldatens axlar? : Eller har rörligheten varit prioriterad?

Bakgrunden till studien Àr att vikten pÄ den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bÀr för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges pÄ rÀtt plats i rÀtt tid pÄ grund av minskad rörlighet. TerrÀngen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat nÀr den bedriver strid till fots, gentemot vikten pÄ och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som anvÀnts Àr en jÀmförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som faststÀllts i författarens analysverktyg som utgÄr frÄn de amerikanska doktrinerna.

SJA?LVFO?RSO?RJNING AV JORDBRUKSPRODUKTER I SVERIGE : Att fo?redra eller ej ur ett klimatperspektiv

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

"En stridsplan överlever sÀllan första stridskontakt" : Slaget om Darwin ? Goose Green

Den 26 maj 1982 pÄbörjas anfallet mot samhÀllena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka Àr brittiska, 2 Paras, pÄ plats och försvarsgrupperade Àr Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerÀrt överlÀgsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frÄgestÀllningar, i det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet att med utgÄng i de grundlÀggande förmÄgorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthÄllighet och und/info, analysera slaget.

Stereotyper i kontrast : En studie för hur uppfattningen av vÀlkÀnda platser pÄverkas av stereotypisk musik

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Att skapa motivation: en fallstudie om hur ledningen i LKAB anvÀnder Balanserat styrkort och belöningssystem

Allt fler företag inser hur viktiga medarbetarna Àr för att företaget ska nÄ framgÄng. Motivation och engagemang hos medarbetarna Àr viktiga egenskaper för en ökad effektivitet och mÄlöverensstÀmmelse. Det Àr ledningens uppgift att skapa förutsÀttningar för detta och till deras hjÀlp finns ett flertal styrverktyg. I denna uppsats har vi fördjupat förstÄelsen för hur LKAB anvÀnder Balanserat styrkort och belöningssystem samt vilken pÄverkan detta kan ha pÄ medarbetarnas motivation. I studien har vi kommit fram till att det speciellt i belöningssystemet kan vara svÄrt för medarbetarna att se orsak-verkan samband mellan prestation och belöning.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->