Sökresultat:
6164 Uppsatser om Pć varandra följande - Sida 6 av 411
LĂ€rares yrkesetik. : En litteraturstudie.
Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.
Uttryck och intryck : En studie om hur elever uppfattar varandra utifrÄn klÀdsel.
Sammanfattning I Lgr11 stÄr det att elever i sin undervisning ska fÄ förstÄelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina klÀder, vilket intryck de fÄr av andra elevers klÀdsel och om eleverna anpassar sina klÀder efter varandra. FrÄgestÀllningarna Àr: pÄ vilka sÀtt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrÄn deras klÀder, anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter situationer? Elever i Ärskurs nio pÄ tvÄ olika skolor har besvarat ett frÄgeformulÀr och nÄgra elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.
Lyckad undervisning i friluftsliv? : en fenomenografisk studie om vad fem l?rare i idrott och h?lsa uppger som lyckad friluftsundervisning.
Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.
ADHD-Design : En undersökning av bilder om, för och av ADHD
Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.
"With great power comes great responsibility" : En studie av teknik och biologi i superhjÀltefilmer
VÄr tids syn pÄ teknik ser vi tydliga spÄr av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjÀltefilmer. DÀr anvÀnder sig bÄde hjÀltar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men Àven synen pÄ biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta Àr nÀr dessa stÀlls mot varandra. Vi har jÀmfört tvÄ av vÄr tids största hjÀltar, en som anvÀnder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. HjÀltarna det rör sig om Àr Spider-Man och Batman..
Tack f?r att du v?gade g?ra det m?nga av oss fantiserat om - En netnografisk studie om hur skolattentat diskuteras p? Flashback
Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av
skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande
breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut?
p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med
identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet
i samh?llet.
Konst?kares upplevelser av tidig specialisering - En j?mf?relse av konst?kare i Sverige och Lettland
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar
konst?kare mentalt, socialt och kulturellt.
Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande
inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n
Lettland.
Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares
roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.
Utf?r barnsk?tare och f?rskoll?rare samma arbetsuppgifter?
Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.
Djurförsöksetiska nÀmnder ? handlÀggning ur ett legalitets- och objektivitetsperspektiv
I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.
Systemintegration mellan Java och VB.NET med webservices
I dagens nÀringsliv Àr effektiv kommunikation och informationsutbyte mellan företag en förutsÀttning för verksamheten. NÀringslivet utmÀrks av förÀndring; företag köps upp, företag slÄs samman, företag samarbetar i projektform. Behovet av att integrera varandras informationssystem stÄr i paritet med ovanstÄende förÀndringar. Ett stort problem med systemintegration Àr variationsrikedomen mellan informationssystemen, betrÀffande teknisk plattform och programsprÄk. Webservices erbjuder metoder att enkelt integrera olika informationssystem med varandra.I rapporten beskrivs hur webservices implementeras och vilka tekniska komponenter som ingÄr, samt de fördelar som webservicetekniken ger.
Grupp-polarisering : ett fenomen styrt av kontext?
Grupp-polarisering Àr ett fenomen som hÀvdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion Àndrar sina Äsikter i den riktning som gruppens Äsikt som helhet hÄller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en kÀlla till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsÄgs gruppernas sammansÀttning. De olika gruppsammansÀttningar som studerades var grupper vars medlemmar kÀnde varandra sedan tidigare jÀmfört med grupper med medlemmar som inte kÀnde varandra, samt grupper bestÄende av medlemmar med samma kön jÀmfört med grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre Àn förvÀntat pekade resultaten ÀndÄ pÄ tvÄ saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte Àr beroende av huruvida gruppmedlemmarna kÀnner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansÀttningen av gruppen Àr av betydelse för grupp-polariseringseffekter.
Apple OS X i AD-Miljö : möjligheter och begrÀnsningar
Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.
Barnens interaktion i leken - En observationsstudie i förskolan och förskoleklass
BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen dÄ de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. LÀroplanerna tas Àven upp eftersom det Àr styrdokument som verksamma pedagoger Àr skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte. Löpande protokoll anvÀndes som verktyg för att fÄ med sÄ mycket information som möjligt under observationerna.
Disciplin! Det ligger mig varmt om hj?rtat
Syftet med studien ?r att f?rst? normer och disciplin inom svensk ridsport och hur de fostras hos ridskoleelever genom ridskolemilj?n ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Det unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka normer framtr?der i svensk ridskolemilj?? Hur konstrueras och uppr?tth?lls normer och disciplin i svensk ridskolemilj? bland elever idag? Genom vilka tekniker uppr?tth?lls dessa normer och vilka identiteter producerar de? Teori: Studiens teoretiska ram ?r ett Foucauldianskt perspektiv och anv?nder sig av begrepp som normer och disciplin, men ?ven makt och identitet. Metod: Empiri har samlats in genom en deltagande observationsstudie i ett ridskolestall f?rdelat p? 30 timmar.
Musikundervisning i f?rskolan
V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.