Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka medelhavskostens p?verkan p? grad av depression hos vuxna personer med depression. Metod: S?kningar utf?rdes i databaserna PubMed och Scopus under mars 2023. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier, vuxna ?18 ?r med diagnostiserad depression enligt sj?lvskattningsformul?r eller medicinskt utl?tande. Utfallsm?ttet var grad av depressionssymtom m?tt med skalorna MADRS (Montgomery-?sberg Depression Rating Scale), BDI-II (Beck Depression Inventory II) eller DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale). Artiklar som inkluderat fler interventioner i sina studier ?n kostintervention eller artiklar som ej var skrivna p? engelska exkluderades. De studier som m?tte kriterierna inkluderades och kvalitetsgranskades enligt SBU:s (Statens beredning f?r medicinsk och social utv?rdering) granskningsmall ?Bed?mning av randomiserade studier ? effekt av att tilldelas intervention?.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

I denna studie undersöks hur genus skapas genom barns interaktion med varandra vid bollspel under raster. Studien syfter till att bidra till djupare förståelse för genusskapande på rasterna i skolan. I studein har löpande ostrukturerade observationer använts som metod. Sammanlagt observerades sex rast tillfällen samtliga på skolgården. Fem av rasterna som observerades var 40 minuter långa och en var 20 minuter.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.

Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet är möjligt. Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjälp av en kvalitativ textanalys sett på fredens möjligheter i landet samt på möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lång väg att gå för att nå en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mål, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket också gör lösningen av den afghanska konflikten svår.

Med den här uppsatsen ville jag undersöka mångkulturalitet i skolan genom två perspektiv, lärarnas och elevernas, och syftet var att undersöka hur begreppet mångkulturalitet uppfattas samt försöka komma åt tankar och erfarenheter kring hur det är att gå eller att arbeta på en mångkulturell skola. I mina frågeställningar riktade jag in mig på hur begreppet mångkulturalitet uppfattas, vilka fördelar och nackdelar som finns i den mångkulturella skolmiljön, om och i så fall hur lärare tar det mångkulturella i beaktande i undervisningen, samt om och i så fall hur eleverna ansåg att det mångkulturella påverkar dem själva och arbetssätt i skolan. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever. Att lära av varandra, och att se varje människa för vem den är och inte för var den kommer ifrån, blir en självklar del i mötet på skolan, enligt lärarna och eleverna. Till fördelarna hör också att eleverna, och många av lärarna, anser att toleransen gentemot varandra är stor på skolan. Till nackdelarna hör bland annat att mycket lektionstid går åt till att förklara ord och begrepp, det svåra i att få en bra kontakt med föräldrar som inte talar svenska, samt att hantera det hat som några invandrargrupper känner gentemot varandra. Det finns en vilja hos lärarna, att i enlighet med styrdokumenten, utgå ifrån elevernas erfarenheter och bakgrunder i undervisningen, även om detta uppfattas som något svårt ibland.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.

Detta examensarbete handlar om åldersindelningar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka om det skiljer sig något i pedagogers sätt att tänka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö beroende på om de arbetar med en åldershomogen eller åldersheterogen barngrupp. Även allmänna skillnader och likheter i arbetssätten kommer att belysas. Undersökningens frågeställningar är: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssätten för med sig? - Finns det någonting som skiljer de olika arbetssätten åt, och i så fall vad? För att besvara dessa frågor har två förskolor med olika åldersindelningar observerats och pedagoger på förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom ämnet har bearbetats.

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.

BAKGRUND:Leken är viktig för barns utveckling och välbefinnande. Då och då händer det att barn hamnarutanför leken i förskolan ? de får inte tillgång till lekens många positiva kvaliteter. Att barnhamnar utanför kan ha många olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken rollkommunikationen spelar då förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken.SYFTE:Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lägen därde stänger eller stängs ute från leken och i lägen där de bjuder eller bjuds in i leken.Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandrai sociala leksammanhang ?METOD:För att besvara undersökningens syfte har jag använt mig av observationer.Observationsmaterialet har jag analyserat med hjälp av Erving Goffmans teori om deterritorier människor gör anspråk på, samt William Corsaros teori om tillträdesstrategier.RESULTAT:Barns kommunikation i lägen av inneslutning och uteslutning sker genom verbalkommunikation och ickeverbal kommunikation ? såsom kroppsspråk och kommunikativahandlingar.

De krocktester som utförs idag är låsta till det system av styr och draganordningar som byggs upp. Att göra en krocktest därbilarna kan styras individuellt med hjälp av en förarrobot ökar friheten att designa tester. Att krocka två bilar som på bilden på framsidan, med 90 graders vinkel mellan bilarnas färdriktning ställer det mest tidskritiska kravet när de ska träffa varandra. Detta kräver en bra hastighetsreglering vilket är huvuddelen i examensarbetet.I denna rapport redovisas hur ett sådant styrsystem skulle kunna byggas samt tester i en simuleringsmodell för denna typ av krocktest.Simuleringsmodellen är uppbyggd i Matlab/Simulink och eftersträvar att efterlikna ett verkligt sidokollisionstest tillräckligt mycket för att kunna testa styrsystemet.Efter de tester som gjorts kan man konstatera att det är möjligt att konstruera ett sådant styrsystem som kan få två bilar att träffa varandra i en sådan sidokollision som är beskriven ovan..