Kommunikationens roll för möjligheten till gemensam lek
BAKGRUND:Leken är viktig för barns utveckling och välbefinnande. Då och då händer det att barn hamnarutanför leken i förskolan ? de får inte tillgång till lekens många positiva kvaliteter. Att barnhamnar utanför kan ha många olika orsaker. Jag har valt att undersöka vilken rollkommunikationen spelar då förskolebarn hamnar utanför eller bjuds in i leken.SYFTE:Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolebarn kommunicerar med varandra i lägen därde stänger eller stängs ute från leken och i lägen där de bjuder eller bjuds in i leken.Hur kommunicerar barn sinsemellan i situationer av exkludering eller inkludering av varandrai sociala leksammanhang ?METOD:För att besvara undersökningens syfte har jag använt mig av observationer.Observationsmaterialet har jag analyserat med hjälp av Erving Goffmans teori om deterritorier människor gör anspråk på, samt William Corsaros teori om tillträdesstrategier.RESULTAT:Barns kommunikation i lägen av inneslutning och uteslutning sker genom verbalkommunikation och ickeverbal kommunikation ? såsom kroppsspråk och kommunikativahandlingar. De olika formerna av kommunikation flätas samman och används i kombinationmed varandra i de situationer där barn utesluter eller bjuder in varandra i leken. Dekommunikativa handlingarna uttrycks i de strategier barnen använder för att få tillgång tillleken, samt i hur de gör anspråk på olika territorier. Just hur hårt barnen håller på sina anspråkär avgörande för om en gemensam lek kan uppstå. Villigheten att avstå ifrån ensamrätten tillleksaker eller utrymme möjliggör lek.