Två länder, en gräns, en skola
en studie på Språkskolan i Haparanda
Syftet med vår uppsats var att undersöka hur ungdomar i Haparanda och Torneå som går på den gemensamma skolan, ? Språkskolan upplever att det är att bo i en gränsstad samt att se hur samarbetet på skolan fungerar och hur deras inställningar till varandra är i och med att dem kommer från två olika länder och två kulturer möts. Vidare ville vi också ta reda på om skolans mål nås ? är eleverna tvåspråkiga när de lämnar skolan och hur umgås de svenska och finska eleverna med varandra. För att få svar på våra frågor så valde vi att göra en kvalitativ studie, vi gjorde en litteraturundersökning och vi intervjuade ungdomar som gick i niondeklass på Språkskolan. I teorin tar vi upp delar som berör samarbete mellan gränsländer, språkbyte, kulturen i ett samhälle, människors syn på varandra, grupptillhörighet och samarbete. Studien visar på att ungdomarna generellt sätt trivs bra med att bo i en gränsstad men de finska ungdomarna är mer positiva. Ungdomarna kan samarbeta med varandra och tycker att samarbetet fungerar bra mellan de finska och svenska eleverna på skolan men utanför skolans gränser väljer ungdomarna att spendera sin tid med vänner som är från samma land. Eleverna anser att de är tvåspråkiga när dem lämnar Språkskolan men poängterar också att det beror på hur man definierar tvåspråkighet. Slutsatser vi kan se är att ungdomarna tycker att det är positivt att bo i en gränsstad då utbudet blir större. Det visade sig att de finska ungdomarna trivs bättre med att bo vid en gränsstad än de svenska ungdomarna, detta för att Haparanda är mer finskt än Torneå är svenskt. Samarbetet på Språkskolan mellan de svenska och finska ungdomarna fungerar till en viss gräns, man har inga problem att samarbeta med varandra men får de själv välja grupperar de sig med svenskar i en grupp och finnländare i en annan, en känsla av vi mot dem skapas.