Syftet med vÄr uppsats var att förstÄ vikten av förÀndringar i ledarstilar under ett företags utveckling och hur organisationens struktur förhÄller sig till dessa. Vi har genomfört intervjuer pÄ ett företag med ett antal anstÀllda samt ledare. Efter detta har vi kommit fram till att variation i ledarstilar har varit viktiga för företagets framgÄng. VÄra studier visar ocksÄ pÄ att det inte alltid behöver vara endast en person som innehar ledarrollen, utan att den kan vara delad mellan flera personer.

VÀrlden förÀndras och vi med den. I en snabbt förÀnderlig omvÀrld mÄste organisationer vara bÄde flexibla och kreativa för att överleva. Företagets affÀrsidé, vision och strategi mÄste vara vÀgledande för hur det ska styras och ledas. Det kan vara svÄrt att definiera en klar strategi i ett stort företag. Att översÀtta strategin i verkligheten kan vara Ànnu svÄrare.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillvÀxt fÄtt en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att strÀva en sÄ hög ekonomiskt tillvÀxt som möjligt. Men i och meddetta sÄ skapas en geografiskt differentierad utveckling dÀr de omrÄden som genererar tillvÀxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de omrÄden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta Àr nÄgot som kan ses i VÀrmlanddÀr Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av lÀnet, sÄ somlandsbygdsomrÄdena inte alls har lika stort fokus pÄ sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning pÄ detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillvÀxt dÀrdet inte bara handlar om de ekonomiska vÀrden utan Àven inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie Àr dÀrför att lyfta fram och belysa frÄgor som rör inkluderande tillvÀxtpÄ regional nivÄ med VÀrmland som fallstudie. Syftet Àr Àven att undersöka hur en merinkluderad tillvÀxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i VÀrmland kan pÄverkas av detta.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra MilitÀrregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebÀr att Försvarsmaktens förmÄga att samverka med och lÀmna stöd till andra myndigheter förbÀttras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur personer med nyckelpositioner inom de bÄda myndigheterna (LÀnsstyrelse och Försvarsmakten) tÀnker kring införandet av MilitÀrregioner och dess förutsÀttningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militÀra samhÀllet.Resultatet pÄvisar att informanterna Àr relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus pÄ gemensam planlÀggning, utbildning, övningar samt nÀtverksskapande och utarbetande av gemensamma mÄl innan nÄgot hÀnder. MÄlsÀttningen Àr att klara av att hantera oförutsedda hÀndelser som olyckor och naturkatastrofer nÀr de vÀl kommer. Informanterna anser Àven att nÀrheten, i sÄvÀl tid som rum, Àr avgörande för planlÀggning och den slutliga insatsens resultat..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

Det existerar i dagslĂ€get mĂ„nga fĂ€rdigutvecklade mjukvaror för att underlĂ€tta olika organisationers processer.  Dessa mjukvaror tĂ€cker ofta stor del av den funktionalitet som organisationen behöver ? till ett förhĂ„llandevis lĂ„gt pris.Priset för att skrĂ€ddarsy mjukvara, i motsats till fĂ€rdigutvecklad mjukvara, efter sin egen organisation kan, speciellt nĂ€r företaget Ă€r litet, vara vĂ€ldigt högt i förhĂ„llande till lönsamheten. DĂ„ alla organisationer Ă€r olika, och sĂ„ledes har olika funktionalitetskrav kan flera system behövas för att tĂ€cka dem. Överlappningen som sker mellan systemen ger plats för redundant data, som utan noggrann kontroll kan bli felaktig data.En lösning Ă€r att integrera mjukvaror med varandra för att skapa bryggor emellan och sĂ„ledes ta bort risken för felaktig data. Detta Ă€r ursprungspunkten för denna undersökning.

Detta examensarbete Àr den avslutande kursen i civilingenjörsprogrammet Teknisk design, med inriktning produktdesign, vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet har utförts av Mikael Vikström i samarbete mellan Permobil AB och LuleÄ tekniska universitet. Arbetet pÄbörjades i Januari 2013 och avslutades i Maj 2013. Det har utförts vid produktutvecklingsavdelningen (Research & Development) vid Permobils huvudkontor i TimrÄ.Arbetet innefattar utvecklingen av nya stödytor till ett standardnackstöd, samt utveckling av ett designmetodikkoncept för implementering i Permobil AB:s nuvarande produktutvecklingsmetodik. Syftet har varit att skapa ett nytt standardnackstöd och anvÀnda det utvecklingsprojektet som en plattform för att, i samband med studier av den nuvarande produktutvecklingsprocessen, utveckla en metodik för mer designmetvetenhet i konstruktörernas arbete.Utvecklingsprojektet med nackstödet har bland annat innefattat ergonomiska studier, konceptgenerering, utvÀrdering och framstÀllning av en funktionell prototyp.

Uppsatsens syfte Àr dels att studera hur uppfattningen av begreppet hÄllbar utveckling i Enköpings kommun pÄverkar det praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förÀndras beroende pÄ vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har sÄledes varit att undersöka hur hÄllbar utveckling bÄde konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgÄngspunkten för att förstÄ detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hÄllbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjÀnstemÀn. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hÄllbar utveckling bÄde pÄverkar och pÄverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhÄllande till diskursen om hÄllbar utveckling inom Enköpings kommun..

Den hÀr studien har tagit sin utgÄngspunkt i vÄrt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vÀvas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hÀlle efterfrÄgar mÀnniskor med bÄde en förmÄga att samarbeta med andra sÄvÀl som förmÄga att lösa problem. Det krÀvs Àven att du ska ta stÀllning till olika val i mÄnga sammanhang. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur och i vilken grad elever i Ärskurs tre samarbetar nÀr de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats.

Den 11 september 2001 kapades fyra passagerarflygplan i USA för att sedan flygas in i Pentagon och World Trade Center. HÀndelserna 2001 fick stort genomslag pÄ flygmarknaden som upplevde sitt största efterfrÄgefall nÄgonsin. Ett företag som agerar pÄ en krisdrabbad marknad tvingas vidta ÄtgÀrder för att hantera de förÀndrade villkor som uppstÄr som en följd av krisen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida dessa krisÄtgÀrder pÄverkar företagets organisation Àven efter att krisens direkta pÄverkan pÄ företaget upphört. Vi har undersökt detta genom att se till hur det skandinaviska flygbolaget SAS hanterade krisen den 11 september 2001 och huruvida de krisÄtgÀrder som vidtogs stÄr att finna Àven i företagets organisation vÄren 2006.

Molnet Àr en ny revolution inom IT- vÀrlden. PÄ senare Är har teknologin kring molnbaserade tjÀnster utvecklats vÀsentligt och allt fler företag vÀljer att lÀgga hela eller delar av sitt affÀrssystem pÄ molnet. Den grundlÀggande idén bakom molnet Àr att berÀkningarna utförs pÄ servrar och att informationen dÀrefter strömmas vidare till anvÀndaren. De senaste tre Ären har investeringarna gÀllande molnbaserade affÀrssystem börjat accelerera i allt högre takt. I dagslÀget riktar sig molnbaserade affÀrssystem mot mindre företag som Àr i ett behov utav ett standardiserat affÀrssystem som inte kostar multum.

Syftet med denna rapport Àr att ur ett studentperspektiv studera styrmedlens pÄverkan pÄ ett samarbete mellan studenter, universitet och nÀringsliv. Undersökningen Àr en fallstudie av TeknologkÄren och Sektionen för Industriell ekonomi. Datainsamlingen har skett via intervjuer och en studie av sekundÀrdata. Intervjuerna har skett med ordförande och vice ordförande pÄ TeknologkÄren samt med ordförande pÄ Sektionen för Industriell ekonomi. Undersökningen har varit av kvalitativ karaktÀr, dÀr jag valt att försöka fÄ en djupare förstÄelse, hellre Àn bredd, för vilka styrmedel som anvÀnds samt dess pÄverkan pÄ ett samarbete.

Under de senaste Ären har samhÀllets oro för vÀrldens miljötillstÄnd vÀxt och gett upphov till en sÄ kallad grön marknadsföring. Miljö Àr ett svÄrt Àmne att kommunicera pÄ grund av dess breda omfattning och svÄrigheterna som finns med att förenkla informationen utan att tappa helhetsförstÄelsen. Stora samhÀllsaktörer sÄsom företag och statliga organisationer har ett ansvar för förÀndringsarbetet i och med att de kan visa vÀgen för en grönare social norm och kollektivt agerande. En kvantitativ studie av miljökommunikationsteori som den beskrivs i litteraturen har utförts, dess praktiska tillÀmpning har sedan undersökts kvalitativt genom fallstudier av tvÄ organisationers miljökommunikation. Studien söker svar pÄ vilka skillnader som finns mellan företags och kommuners miljökommunikationsprocess samt hur den kan förbÀttras för att Ästadkomma positiva beteendeförÀndringar i samhÀllet och dÀrmed ta steg mot en hÄllbar utveckling.

This paper deals whit the problems concerning social organisation in the county of Dalarna in middle Sweden during the Middle Ages 1050- 1528. This paper also deals whit the every day ife in Dalarna during the same period. In the paper archaeology, ethnology, history and osteology is used in order to create a so accurate as possibly picture of every day life at the farm, the villa and the keep. Each environment is compared to each other in order to try to see the social structure of the county. The geographic frame for the paper is the part of Sweden above the border zone of Limes Norrlandicus, or lower Norrland.The results presented in the paper shows that Dalarna most probably had a flat social organisation in the meaning that the every day life and its artefacts was much the same in all the environments.