Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förmÄgan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrÄn en övergripande nivÄ.Uppsatsen grundar sig pÄ litteraturstudier och har genomförts med utgÄngspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen bestÄr av en jÀmförelse av lÀndernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrÄn deras förmÄga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar pÄ eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan pÄverkarlÀndernas förmÄga till interoperabilitet undersöks och dÀrefter sker en analys för att visa hur derasförmÄgan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrÄgorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i lÀndernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur pÄverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmÄga till logistiskt samarbete?.

SammanfattningElförsörjning Àr en av samhÀllets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krÀvs det bland annat att denne ingÄr avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ÄlÀgger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berÀttigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rÀtten till avbrott i elöverföringen ska fÄ vidtas krÀvs att vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur nÄgra lÀrare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs nÄgra faktorer som kan styra lÀrarnas tÀnkande om energiundervisningen och tvÄ olika synsÀtt, som lÀrare kan ha pÄ hur energiundervisning bedrivs. De bÄda synsÀtten kallar jag naturvetenskapligt och samhÀllsvetenskapligt synsÀtt. Undersökningen bestÄr av en enkÀtdel och en intervjudel och dessa styrs av mina tvÄ forskningsfrÄgor: 1. Vilka syften har nÄgra lÀrare med sin energiundervisning? 2.

Det senaste Äret har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ?Hur kan man göra saker mer effektivt?, ?Àr webb-tv nÄgot för Försvarsmakten att anvÀnda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt?, bÄde internt och mot allmÀnheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa omrÄden, jag försöker Àven förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har Àven inventerat AMF och FM media pÄ deras utrustning, teknik och gjort en lista pÄ vad som Àr anvÀndbart och pÄ vad som bör tas bort inför en omstrukturering.

The purpose of this thesis was to examine the municipal guidelines regarding the construction of the prerequisite "other living expenses", and how the construction of the prerequisite was constructed in relation to the legislation. The sample of the thesis was the municipalities in Stockholm?s county. The empirical result was compiled with the hermeneutical method, and analyzed through a legal perspective and three different theoretical perspectives, as well as compared with previous studies. The theoretical perspectives were legal pluralism, bureaucracy, legitimacy and rule of law.

Denna uppsats söker förstĂ„ beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstĂ„s med hjĂ€lp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen bestĂ„r av fyra flöden, som innehĂ„ller beslutstillfĂ€llen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman dĂ„ möjlighetsfönster uppstĂ„r, vilket sker vid opinions- eller kĂ€nsloförĂ€ndringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstĂ„s som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfĂ€llen sĂ„som ÖresundskommittĂ©n. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.

Den aktuella studien syftar till att utifrÄn en innehÄllsanalys visa och förklara hur barn lyfts fram, berörs och beskrivs i förvaltningsrÀttens prövningar av ekonomiskt bistÄnd. Underlaget bestÄende av bistÄndsprövningar dÀr barn pÄ ett eller annat sÀtt ingÄr i de sökandes hushÄll, undersöks med avseende pÄ rÀttens synliggörande av barnen och beaktande av ett barnperspektiv. Studien visar och förklarar Àven hur förvaltningsrÀttens hÀnsynstagande till de berörda barnens behov Àr relaterade till domstolens bedömningar och slutgiltiga motiveringar till beslut.Resultatet visar att barnperspektivet beaktas i endast tio procent av sammanlagt 134 prövningar. I lite drygt hÀlften av det totala antalet domar synliggörs barnen heller inte som subjekt eller som sÀrskilda individer med egna ansprÄk. I resterande fall uppmÀrksammas barnen genom deras behov, men dÄ frÀmst i referatet av de klagandes egna yrkanden.

AbstractThis degree project is about having meetings in The Swedish Social Insurance Agency, which is awide organisation. This work will concentrate on one of the projects going on within theorganisation which is travel-free meetings, where they are building a video meeting system thatallows the employees in the organisation to be able to meet with each other through the use ofvideoconferencing instead of physical meetings.In this work we will show how Kaikaku (radical system changes) along with Kaizen (continuouschange) can support an organisation to become more efficient and reduce wastage. We have donethis work in an organisation that is present in over one hundred locations in Sweden.The Social Insurance Agency has over 13 000 employees at over one hundred locations inSweden.The organisation has to be close to their customers and provide the best service aspossible. To be able to work in a uniform way, the employees get together and have meetings.Some meetings are just progress meetings and takes perhaps no more than two hours to complete.However, if seven employees from seven different locations need to have meetings, in the worstcase, they all have to meet in a common place.This is expensive for the organisation in travel costs, time and absence from work, but thetravelling also contributes to environmental pollution if the employees are travelling by a fuelpoweredvehicle.A whole day could go lost for having a meeting in about two hours if all sevenemployees went from their own cities to e.g. Stockholm for the meeting.Muda (wastage) of travel created several different types of Muda, namely:? Wastage with anticipation when the employees had to wait for e.g.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare i ett nybildat arbetslag i en 6-9-skola ser pÄ arbete i Àmnesövergripande arbetsomrÄden. De lÀrare som deltar i undersökningen arbetar i Àmnesövergripande arbetsomrÄden med sina 6-9-elever, och genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i arbetslaget samt observationer av nÄgra genomförda lektioner ges en bild av hur lÀrarna upplever att det fungerar att arbeta Àmnesövergripande. LÀrarna menar att det finns pedagogiska vinster i arbetssÀttet eftersom undervisningen ger eleverna bÄde bredd och djup i de kunskaper som lÀrs in. Kunskaperna lÀrs dessutom in i ett sammanhang. Det framkommer dock att det finns svÄrigheter att organisera arbetet, dels att tidsmÀssigt fÄ till stÄnd ett bra samarbete mellan involverade lÀrare, dels att hitta sÀtt att synliggöra respektive Àmnen inom det Àmnesövergripande arbetsomrÄdet..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sÀnder dem angÄende kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som frÀmst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för Àmnet relevant forskning, frÀmst med fokus pÄ samarbete mellan elever och mellan lÀrare, och av de delar av lÀroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjÀlp av en enkÀtundersökning.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Title: Crisis communication strategy and brand ? A case study of Swedish Red Crossthrough dialog analysisAuthor: Anneli SaarelaPresented: 01.06.2010Purpose: The study addresses the subjects of crisis communication and organisational brand, in relation to stakeholders and brand reputation. The purpose of this essay is to study the dialog regarding the crisis of remunerations with the Swedish Red Cross and how the organisation responds to the criticism. An identification and analysis of the discourse regarding the brand are also included in the study. Part of the empirical material will also be used in relation to Situational Crisis Communication Theory (SCCT).

FörÀndringar Àr inget ovanligt i de flesta organisationer idag.Tack vare den utveckling som sker lÀr det dessutom bli Ànnu vanligare iframtiden. Det kan röra sig om smÄ förÀndringar i form av nyanstÀllningar ellerny teknik, men det kan Àven handla om stora förÀndringar sÄsomomstruktureringar och nya affÀrsomrÄden. Oavsett vilken typ av förÀndringardet handlar om sÄ pÄverkas individerna inom organisationen pÄ ett ellerannat sÀtt. Framförallt Àr det företagets anstÀllda som berörs och hur lyckaden förÀndring blir pÄverkas till stor del av hur de anstÀllda tar emot den..

I lÀroplanen för förskolan betonas modersmÄlets betydelse bÄde i förskolans uppdrag och i förskolans mÄl. Barnen ska ges möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sin kulturella identitet samt förmÄgan att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och svenska.  Det Àr viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmÄl Àn svenska för att frÀmja sprÄkutvecklingen och stÀrka deras sjÀlvkÀnsla.Studien syftar till att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ samarbetet med modersmÄlslÀrare i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:-          Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet med modersmÄlslÀrarna?-          Hur ser förskollÀrarna pÄ vikten av samarbete med modersmÄlslÀrarna?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare i Ätta olika förskolor. Vi utgick frÄn en hermeneutisk syn i vÄr analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollÀrarna.