Det senaste Äret har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ?Hur kan man göra saker mer effektivt?, ?Àr webb-tv nÄgot för Försvarsmakten att anvÀnda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt?, bÄde internt och mot allmÀnheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa omrÄden, jag försöker Àven förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har Àven inventerat AMF och FM media pÄ deras utrustning, teknik och gjort en lista pÄ vad som Àr anvÀndbart och pÄ vad som bör tas bort inför en omstrukturering. Vidare föreslÄr jag var en viss utrustning bör lÀmpligast placeras för att göra mest nytta. Slutligen handlar detta arbete om att skapa en medvetenhet om digital media, och visa exempel pÄ vad man kan göra med denna teknik i en organisation som Försvarsmakten och AMF..

Att som ett större företag profilera sig som miljövÀnligt Àr idag i princip ett krav snarare Àn ettmÄl. I takt med att antalet mÀnniskor och dess konsumtionsvanor i stadig tak ökar, ökar samtidigtkraven pÄ att faktiskt bidra till ett fungerande och socialt-, ekonomiskt och ekologiskt hÄllbartsamhÀlle. Detta mÄste kombineras med ett fungerande affÀrsklimat dÀr det inte gÄr att kommaifrÄn att konsumtion och försÀljning Àr det som fÄr ett företag att leva vidare.Syftet med denna studie Àr att skapa en grund och en förstÄelse för de olika aspekter som finnsinom miljövÀnlig produktutveckling. Den ska ocksÄ redovisa möjliga alternativ och koncept somkan infria de krav som stÀlls sett ur ett komfort-, ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv. StudienÀr genomförd pÄ IKEA of Sweden och har utgÄtt ifrÄn madrasser och de skummaterial somanvÀnds som komfortmaterial.Genom att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med en explorativ ansats grundade pÄ tvÄintervjuserier med personer som ansÄgs ha lÀmpiga kunskaper inom omrÄdet erhölls vÀrdefullinformation om material och angreppssÀtt.Studien visar pÄ vikten av att ha en tydlig och genomtÀnkt strategi som bör grundas i en djupareidiologi snarare Àn genom mekanisk traditionell produktutveckling.

E-­?learning har de senaste Ären blivit ett populÀrt sÀtt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lÀrande vilket innebÀr att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmÀssiga aspekter, genom sÄ kallade lÀrplattformar. Dock har vissa problem med formen pÄ utbildningen upptÀcks dÀr brist pÄ kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds av lÀrare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

Undersökningens utgÄngspunkt ligger i interoperabiliteten mellan den svenska planeringsmodellen, PUT och den norska planeringsmodellen, PBP. Arbetet syftar till att undersöka om ett samarbete i en stab pÄ taktisk nivÄ gÄr att realisera, utan nÀmnvÀrd utbildning.Bakgrunden till arbetet ligger i grunden i propositionen ett anvÀndbart försvar dÀr riktlinjerna visar pÄ att svenska försvarsmakten ska verka och samarbeta med andra nationer och organisationer dÀr fokus ligger pÄ det nordiska samarbetet. Planering Àr den viktigaste faktorn vid all verksamhet och sÄledes en grundlÀggande faktor för ett vÀletablerat samarbete.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en teorikonsumerande metod, dÀr en teori om interoperabilitet ska bidra till att analysera interoperabiliteten i modellerna. Genom teorin har variablar identifierats och blivit utgÄngspunkten för det empiriska materialet. Det empiriska materialet renderar i en jÀmförandeanalys mellan planeringsmodellerna som syftar till att svara pÄ frÄgestÀllningarna i arbetet.Slutsatserna som dragits av undersökningen Àr att planeringsmodellerna inte Àr tillrÀckligt interoperabla med varandra för att i dagslÀget realisera ett samarbete i en taktisk stab.

Syftet med arbetet Àr att söka förstÄ och beskriva hur formgivare förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och hur det pÄverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skÀl att ifrÄgasÀtta motiven till nyproduktion i en tid dÄ konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orÀttvisor Àr pÄtagliga. HÄllbar utveckling Àr mÄlsÀttningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hÄllbar utveckling som mÄlsÀttning i den sÄ kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhÄllningssÀtt till begreppet hÄllbar utveckling och ringa in yttre villkor för hÄllbar utveckling söktes syftet uppnÄs. Resultatet visar att begreppet rör sig i mÄnga olika former och det uppfattas personligt.

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan frÄn NCC Hus Region Stockholm att förbÀttra processen för erfarenhetsÄterföring. NÀr man arbetar med erfarenhetsÄterföring pÄ en lokal nivÄ sÄ Àr det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anstÀllda samt resurser för att arbeta fram material att Äterföra som Àr viktigt för att uppnÄ en fungerande erfarenhetsÄterföringsprocess. Analys och slutsatser visar pÄ brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affÀrschefsgrupper. Det fanns Àven problem med att fÄ projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvÀrdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbÀttra sina levnadsvillkor, genom att anvÀnda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt pÄ mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade pÄ Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrÄn Ären mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta nÀrmare pÄ vilka sorters frÄgor de intresserade sig för, samt titta pÄ hur de anvÀnde sig av sitt nÀtverk. Genom att kartlÀgga kvinnornas frÄgestÀllningar har jag fÄtt en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nÄ. Deras frÄgor har jag analyserat temavis under denna tioÄrsperiod.

The aim with this independent degree project of master thesis is to find what the user opinions of the intranet in a county council is. The paper seeks how the question about how the culture in the organisation was affected by the use of the intranet. An important part is to explore the expectations and acceptance of the intranet and get a picture of which functions and services support day-to-day work with good quality. One goal is to find out how the intranet users feel that the communication, information and usability can be developed.The focus group interview is a qualitative method that has been applied for gathering data from the respondents, who participate in the investigation from the county council. The used method is unstructured focus groups containing the three dominating categories of staff in the county council.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förÀndrats efter att under en period ha arbetat med hÄllbar utveckling i projektform..

The network with its virtual business structure challenge the established vertical business structure. Part of the network theory that has developed focuses on relationships that forms B2Bnetworks. One way to create a B2B-network is for independent businesses to form a organization promoting co-operation. For co-operation to be successful it requires well thought-out actions, but a lack of how these actions are implemented have been noticed. This study explores how encouragement of co-operation can be done practically.

Uppsatsen visar resultatet av en kartlÀggning och analys av datakvaliteten i databasen VÀgdatabanken pÄ VÀgverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvÀndarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhÄll av statliga vÀgar. MÄlet var att se hur vÀl VÀgverkets krav pÄ data stÀmmer överens med anvÀndarnas behov. För att nÄ mÄlet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartlÀggningen av verksamheten med hjÀlp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser.

Studier visar att leken i förskolan har en stor betydelse för barnens utveckling. Pedagogens ansvar för barnens sociala samspel betonas i förskolans lÀroplan. DÀrför valde vi att genomföra vÄr studie med syftet att ta reda pÄ och belysa pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolans verksamhet i relation till pedagogens ansvar. Studien avgrÀnsades till synen pÄ den egna rollen i barnens fria lek samt hur pedagogerna pÄverkar barnens fria lek och dÀrmed deras utvecklingsmöjligheter ur ett pedagogperspektiv. Vi har ocksÄ haft som utgÄngspunkt att undersöka vilka konsekvenser verksamhetens organisation fÄr för den fria leken och barnens utveckling enligt pedagogerna.Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod med strukturerade gruppintervjuer samt öppna kvalitativa enkÀter för att fÄ fram pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan i relation till pedagogens ansvar.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ de idéer som unga vuxna (18-24 Är) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsÀttningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det Àr möjligt att nÄgon form av organiserad verksamhet kan hjÀlpa dem i övergÄngen till vuxenlivet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre mÀn och tvÄ kvinnor, som har kontakt med Stockholms lÀns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller TÀby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgÄngspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utlÀsas att det Àr viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att fÄ möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhÄllande och hur de genom egna erfarenheter definierar hÄllbar utveckling, samt att fÄ möjlighet att höra hur de arbetar med hÄllbar utveckling och miljöfrÄgor i förskolan och dÀrtill Àven hur de ser att barnen förstÄtt innehÄllet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhÄllande skiljer sig lite Ät, men en gemensam nÀmnare Àr att det till stor del ligger pÄ tankeplanet hos de flesta av dem. NÀr det kommer till barnens förstÄelse sÄ menar pedagogerna att barnen förstÄtt nÀr de sjÀlva börjar stÀlla mer frÄgor och nÀr de sjÀlva uppmÀrksammar Àmnet..

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.