NCC i Örebro har anvĂ€nt prefabricerade utfackningsvĂ€ggar. Denna rapport undersöker,sammanstĂ€ller och jĂ€mför denna produktionsmetod med platsbyggda utfackningsvĂ€ggar ur ettarbetsmiljömĂ€ssigt, produktionsmĂ€ssigt, tidsmĂ€ssigt och ekonomiskt perspektiv.Rapporten Ă€r framtagen pĂ„ NCC:s begĂ€ran för att ge en indikation pĂ„ vilkenproduktionsmetod som Ă€r mest lĂ€mplig vid kommande projekt. Intervjuer samt information Ă€rhĂ€mtad frĂ„n aktuella och pĂ„gĂ„ende projekt i Örebro. Kostnader och tider utgĂ„r frĂ„nsammanstĂ€llda fakturor och verkliga tidplaner. Arbetsmiljön har jĂ€mförts medproduktionspersonalens bedömda risker i förhĂ„llande till arbetsmiljöverkets föreskrifter.Rapporten tyder pĂ„ att skillnaden ekonomiskt sett mellan prefabricerade och platsbyggdautfackningsvĂ€ggar inte Ă€r stor.

Denna rapport beskriver bygglovsprocessen i en stor och en mindre kommun, samt bygglovsavgifter, sanktionsavgifter och respektive kommuns organisation..

Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesĂ€rskolan, sĂ„vĂ€l ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter frĂ„n tre olika skolor; varav tvĂ„ gymnasieskolor samt en gymnasiesĂ€rskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras pĂ„ enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrĂ„n en hermeneutisk tolkningsprocess.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

MÄnga Àldre som bor pÄ sÀrskilda boenden behöver ofta hjÀlp med sin munvÄrd. Tidigare studier och rapporter beskriver vÄrdpersonalens bristande kunskap om och instÀllning till munhÀlsa och munvÄrd. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa pÄ sÀrskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter frÄn elva sÀrskilda boenden intervjuades. Resultatet frÄn informanternas olika uppfattningar av arbetet med Àldres munhÀlsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvÄrd, organisation och arbetsledning, tillgÀnglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvÄrdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Anledningen till att djur behöver sjukgymnastik Àr densamma som för mÀnniskor. Sjukgymnastik anvÀnds som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier frÄn Irland och Storbritannien visar att det finns ett vÀxande intresse för djursjukgymnastik. I Sverige Äterfinns de flesta djursjukgymnaster inom privat djurhÀlsovÄrdsverksamhet dÀr veterinÀrer och djursjukgymnaster samarbetar.

Denna uppsats kommer att behandla Àmnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring Àr idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. NÀr vi som författare tÀnker sponsring tÀnker vi pÄ affÀrer, avtal, marknadsföring, hjÀrta, samarbete och stöd. VÄrt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vÄrt Àmnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svÄrt det Àr att fÄ ekonomiskt stöd frÄn företag utan att ha en vÀl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 Ären frÄn en vÀlgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Med tanke pÄ att kraven stÀlls allt högre pÄ dagens företag och organisation, vill det till att företag Àr flexibla och konkurrenskraftiga. Kraven pÄ effektivisering av affÀrsprocesser ökar markant för att stÀndigt förbÀttra arbetssituationen i organisationer. Detta examensarbete behandlar Àmnet virtuell organisation och dess betydelse i integrering av affÀrsprocesser i B2B-företag.Undersökningen Àr gjord i form av intervjuer, dÀr sju företag medverkade. Arbetet syftar till att klargöra i hur stor utstrÀckning det virtuella arbetssÀttet anvÀnds i B2B-företag, gÀllande affÀrsprocesser. Syftet med detta arbeta Àr att undersöka ifall affÀrsprocesser i B2B-företag har inslag av egenskaper som kÀnnetecknar en virtuell organisation.Resultatet visar att integrering av affÀrsprocesser i B2B-företag har stora inslag av egenskaper som kÀnnetecknar en virtuell organisation..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola pÄ en etnisk heterogen skola. Vi Àr nyfikna pÄ vilka förutsÀttningar det finns för att förÀldrar ska kunna pÄverka undervisningen och pÄ vilket sÀtt det skapas trygga relationer mellan lÀrare och förÀldrar..

Det Àr av vikt att implementera innovation i organisationer som verkar i en pÄverkbar och förÀnderlig miljö. De organisationer som pÄverkas av exempelvis politiska beslut har en svÄrare utmaning att bemöta detta. Vi ser Àven att organisationer inom tjÀnstesektorn och frÀmst tjÀnster som sker nÀra mÀnniskor Àven har en svÄrare utmaning nÀr det gÀller Àmnet innovation. Det finns en smÀrtgrÀns i effektivisering och utveckling inom organisationer som verkar i detta omrÄde. Eftersom omvÀrlden verkar i en pÄgÄende förÀndring anser vi att organisationer stÀndigt behöver bemöta detta för att kunna leverera, och dÄ Àr det viktigt att tjÀnsteföretag Àr medvetna om vikten och innebörden av innovation.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera framgÄngsfaktorer för smÄ komplementÀrföretag i en högteknologisk bransch. Ytterligare strÀvas det efter att bidra till förstÄelsen för snabbt vÀxande komplementÀrföretag i telekombranschen.Analysen visar att framgÄngsfaktorer för denna typ av företag bygger pÄ skapandet och upprÀtthÄllandet av relationer och samarbeten med de ledande aktörerna inom branschen. För att förstÀrka dessa externa relationer krÀvs Àven en intern organisation med förmÄgan att stötta och driva pÄ denna syn pÄ samarbete..

SAMMANFATTNING Datum: 2009-11-02 NivÄ: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare: Peter Tillman 850503 Therese Wessman 860210 Handledare: Björn Carlsson Caroline Wigren Nyckelord: Kunskapsbevaring, informationssystem, personalomsÀttning Titel: Kunskapsbevaring genom informationssystem ? Hur bevaras den personbundna kunskapen nÀr personalen byts ut? Problem: I vilken omfattning kan ett informationssystem bevara kunskapen i en organisation? Hur ska resterande del av kunskapen bevaras? Syfte: Rapporten Àmnar belysa de möjligheter och begrÀnsningar ett informationssystem har att fÄnga upp, bevara och sprida personbunden kunskap i en organisation. Metod: Arbetet inleddes med en teoretisk insamling av sekundÀrdata. DÀrefter genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter frÄn tre olika företag som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med kunskapsbevaring kopplat till informationssystem. Slutligen analyserades informationen och slutsatser kopplat till teorin drogs. Slutsatser: ? NÀstintill all nödvÀndig kunskap gÄr att lagra men det Àr inte effektivt eller ekonomiskt försvarbart. ? MÀnsklig interaktion krÀvs för att skapa förstÄelse för informationen som lagras i ett informationssystem, och för den information som inte gÄr att förmedla genom ett. ? För att den mÀnskliga interaktionen skall fungera mÄste organisationskulturen frÀmja detta. ? I mÄnga fall blir kunskapen effektiv först nÀr den lÀmnat informationssystemet och blivit en rutin.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om rektorers syn pÄ organisation av undervisning för grundsÀrskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hÀnseende pÄ en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen Àr att det i dag finns mÄnga olika sÀtt att organisera undervisning för grundsÀrskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation Àr inkluderande. Vad menar de dÄ med att organisationen Àr inkluderande?Studien Àr genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades pÄ jÀmnstora kommuner inom lÀnet samt pÄ kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsÀrskolan pÄ respektive kommuns hemsida.