HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

I dagens samhÀlle behöver organisationer ha ett fungerande samarbete för att kunna utföra ett sÄ bra arbete som möjligt. Microsoft SharePoint Àr en sÄ kallad informationsplattform som har som ett av sina huvudsyften, att stödja samarbetet i verksamheten. DÄ SharePoint Àr en vÀldigt bred plattform sÄ har vi fokuserat oss pÄ dess inverkan pÄ samarbetet. MÄlet med detta examensarbete Àr att undersöka hur SharePoint pÄverkar samarbetet inom olika verksamheter, vilket i sin tur ska leda till en kunskap om huruvida SharePoint Àr ett bra stöd för samarbete eller inte. Undersökningen skedde genom fem kvalitativa intervjuer pÄ tre olika företag som arbetar med Microsoft SharePoint i olika utstrÀckning.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger och logopeder samarbe-tar i samband med en utredning som gÀller lÀs- och skrivsvÄrigheter samt ta reda pÄ om utlÄtandet som skrivs efter utredningen fungerar som en lÀnk mellan de tvÄ yrkesgrupperna. VÄr studie bestÄr av enkÀter till bÄde specialpedagoger och logopeder. EnkÀterna innehÄller sÄvÀl slutna frÄgor, som kan kvantifieras, som öppna frÄgor dÀr respondenterna fÄr motivera sina svar. Vi har i denna studie funnit att det sker samarbete mellan yrkesgrupperna men att det ser mycket olika ut. Specialpedagoger förvÀntar sig att fÄ och fÄr ÄtgÀrdsförslag i utlÄtanden och de flesta uppskattar detta. Vi fÄr ocksÄ fram en del utvecklingsomrÄden och omrÄden dÀr kommunikationen mellan yrkesgrupperna inte fungerar. BÄde specialpedagogerna och logopederna anser, precis som vi, att samarbete Àr till gagn för eleverna..

The purpose with this paper is to examine if tertiary education and democracy have an impact on economic growth. In order to decide how democratic the examined countries are the democracy index constructed by The Economist is used. Besides the two central theories the purpose is also to explain why these variables could affect growth and to examine direct and indirect effects. Indirect effects mean that one variable affects another variable which thereafter has an impact on economic growth.34 OECD countries are compared in order to investigate whether education and democracy are strongly correlated with BNP per capita. Therefore a statistical design is used as method.The empirical results suggest that there is significant correlation between democracy and economic growth.

This essay is about leadership in libraries within the academic world, i.e. leadership in research libraries. To place our survey in a context we begin the theoretical review with a chapter about organisation theory. We dont think its possible to separate the leader from the organisation so we wanted to describe the organisation and its effect on the leadership. The next theoretical section is about leadership research.

The purpose of the study is to explore how social workers work with youths that seek financial assistance and what importance gender plays in this process. The participants were six female social workers that work with financial assistance. They were interviewed and had to reflect over a case, where the client where either male or female. The results was analyzed and compared in relation to social constructive theory and gender theory. The study shows that social workers work in two parallel processes, when they decide about financial assistance and other help benefits, the formal and the intuitive.

Projektet har haft som syfte att i samarbete med Örsjö Belysning AB ta fram en vĂ€gghĂ€ngd armatur för hotell som ska ha funktion som ljus till att lĂ€sa vid sĂ€ngen. Lampan har haft krav pĂ„ hĂ„llbar utveckling. Lampan har en energieffektiv ljuskĂ€lla, vald med hĂ€nsyn till sitt syfte, och ingĂ„ende material har valts med stark miljöhĂ€nsyn. Form och funktion har varit viktiga begrepp och har parallellt följts Ă„t i projektet. Produkten har konstruerats för en okomplicerad isĂ€rtagning sĂ„ att delarna enkelt kan sorteras och Ă„tervinnas vid armaturens avslutade anvĂ€ndning..

Syftet med vÄr c-uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare i en mottagningsgrupp resonerar kring arbetsbelastning pÄ deras arbetsplats, vi vill Àven ta reda pÄ hur arbetsbelastning kan pÄverka arbetsmiljön och klientbemötandet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1.) Hur uppfattas arbetsbelastning av socialsekreterarna i mottagningsgruppen och vad Àr det som skapar arbetsbelastningen?2.) Hur upplever socialsekreterarna att arbetsmiljön pÄverkas av arbetsbelastningen?3.) Hur upplever socialsekreterarna att arbetsbelastningen pÄverkar deras bemötande gentemot klienterna?VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer med sju socialsekreterare som arbetar i en mottagningsgrupp med ekonomiskt bistÄnd inom individ och familjeomsorgen. VÄr teoretiska referensram har varit organisationsteori och KASAM (kÀnsla av sammanhang) utifrÄn ett postmodernt perspektiv. Uppsatsen tar upp socialsekreterarnas reflektioner kring Àmnet och om hur det Àr att arbeta i en organisation med hög personalomsÀttning samt högt tryck.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad det betyder att vara ensamstÄende mamma samt vilka svÄrigheter dessa möter i ett konsumtionssamhÀlle. HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr: Vad innebÀr det att vara ensamstÄende mamma och hur pÄverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur Àr det att hushÄlla med lÄga inkomster som ensamstÄende och utföra omsorgsarbete och ge det bÀsta för barnens vÀlbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstÄende mödrar och uppsatsens huvudfrÄgor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstÄende mödrar fÄr avstÄ frÄn exempelvis sociala aktiviteter med sina vÀnner pÄ grund av deras lÄga inkomst, men Àven hur de prioriterar deras barn framför sig sjÀlva. Andra utmaningar som ensamstÄende mödrar möter Àr exempelvis hur samhÀllet ser pÄ dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas.

Skapande arbete, samarbete och lek Àr viktiga delar i det aktiva lÀrandet och ingÄr i skolans uppdrag. Kamratbanor Àr ett sÀtt att arbeta utifrÄn elevernas olika förmÄgor med samarbete som utgÄngspunkt. Syftet med arbetet var att undersöka om eleverna upplever att arbete med kamratbanor kan vara ett verktyg för att förbÀttra delaktighet och samarbete samt hur fysisk aktivitet kombinerat med naturupplevelser upplevs som alternativ till mer traditionell undervisning. Undersökningen var en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och gjordes med intervjuer och observationer som registrerades löpande under de aktuella momenten. Intervjuerna skedde i samtalsform.

Syftet med denna studie var att utröna de aspekter medarbetarna ser som vÀsentliga i utvecklingsprocessen mot ett utökat medarbetarskap. Studien baserades pÄ teorier om förutsÀttningar och utveckling av medarbetarskap samt dess effekter. Dessutom beskrivs ledarskapets historiska utveckling samt olika teorier om ekonomistyrning. Studien fokuserade pÄ medarbetarnas uppfattning, men verksamhetschefen gav ocksÄ sin syn pÄ Àmnet. Det empiriska materialet i denna fallstudie samlades in genom fyra personliga intervjuer.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Enligt styrdokumenten Àr det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nÄ de nationella mÄlen. De som kÀnner barnen bÀst Àr elevernas förÀldrar och ett samarbete mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) Àr att förbÀttra detta samarbete och att pedagog, förÀldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogerna och förÀldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut pÄ en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgÄende undersökning har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsstrategi dÀr vi anvÀnde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lÀrares erfarenheter av samarbete med vÄrdnadshavare avgrÀnsat till stöd i elevernas lÀxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lÀrares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Vi har utgÄtt frÄn begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vÄr tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lÀrarna anser att det Àr viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring lÀxorna.