Sök:

Sökresultat:

21876 Uppsatser om Organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) - Sida 25 av 1459

Utvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada i lÀnder under snabb ekonomisk utveckling

Syfte.Syftet med uppsatsen formulerades som att undersöka sambandet mellanutvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada och en snabb ekonomisk utveckling i ett land. Syftet Àr uttalat explorativt i sin karaktÀr och avser att frambringa en bild av utvecklingen i de utvalda lÀnderna.Bakgrund.Skador och dÀrpÄ följande dödsfall Àr ett problem för alla samhÀllen, om inte annat pÄ grund av kostnader och uteblivna intÀkter för det offentliga. LÀnders förmÄga att stÀvja dessa dödsfall torde vara av intresse. Studier visar att antalet dödsfall till följd av oavsiktlig skada generellt korrelerar negativt med BNP/c, sÄledes kan man förvÀnta sig att förbÀttrade ekonomiska förhÄllanden leder till fÀrre dödsfall och vice versa. Det har visats pÄ att en ekonomisk kris ofta leder till kraftigt ökande dödsfrekvenser.

BistÄndspolitikens förvaltningsteori - En fallstudie i implementeringen av Parisdeklarationen i Moçambique

Den bistĂ„ndspolitiska vĂ€rlden Ă€r oerhört komplex och inte tillrĂ€ckligt ifrĂ„gasatt.De centrala aktörerna som har makten i utvecklingen av bistĂ„ndsdiskursen harhaft en övertro pĂ„ sig sjĂ€lva. Framförallt har det rĂ„tt en omedvetenhet och en bristpĂ„ engagemang i frĂ„gor som gĂ€ller den framtida utvecklingen ibistĂ„ndsmottagande lĂ€nder. Det Ă€r ytterst viktigt att lyfta fram hurutvecklingslĂ€nder har exploatera's och utnyttjat's av vĂ€stvĂ€rlden samt den oviljasom har funnit's att sopa ihop skĂ€rvorna av det som krossat's. Även omovanstĂ„ende problematik i vis's mĂ„n existerar Ă€n idag, har det internationellagivarsamfundet enat's om en utveckling som tendera att leda bistĂ„ndspolitiken irĂ€tt riktning.I Moçambique har en ny utvecklingsstrategi inom bistĂ„nd och korruption tagitform. Parisdeklarationen och FN:'s korruptionskonvention utgör tillsamman's medOECD och det internationella givarsamfundet den kraft som skall mobiliseralandet till ekonomisk sjĂ€lvstĂ€ndighet.

En kommunal korttidspool i mellansverige : - en utvÀrdering ur tre perspektiv, Är 2002

Arbetets syfte Ă€r att utvĂ€rdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrĂ„n tre olika intressenters perspektiv, nĂ€mligen de anstĂ€llda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. UtvĂ€rderingen sker frĂ„n tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgrĂ€nsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anstĂ€llda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anstĂ€llda ute pĂ„ de arbetsplatser som anvĂ€nder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vĂ„rdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelĂ€mnats dĂ„ denna utvĂ€rdering inte syftar till att mĂ€ta vĂ„rdkvaliteten.

Faktorer som pÄverkar skapandet av virtuella lag inom en viruell organisation

En virtuell organisation (VO) Àr resultatet av den snabba och mÄlmedvetna utvecklingen, dÀr exempelvis tvÄ företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och pÄ sÄ sÀtt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet bestÄr av en grupp mÀnniskor med spetskompetens. Detta arbetssÀtt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgÄng till samma information, oavsett var arbetsplatsen Àr geografiskt lokaliserad.Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansÄg vara viktiga, dÄ virtuella lag skapas inom en VO.

Miljöledningssystem som verktyg för att bidra till en hÄllbar utveckling

MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.

Det Àr samma barn vi talar om!Specialpedagogens roll och identitet pÄ en familjecentral, i samverkan med olika verksamheter

En helhetssyn pÄ barnet Àr en förutsÀttning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig pÄ familjecentraler, dÀr mÄnga olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien Àr att se vilken roll specialpedagogen kan ha pÄ en familjecentral dÀr olika instanser verkar kring det enskilda barnet som Àr i behov av sÀrskilt stöd. MÄlgruppen bestÄr av specialpedagog med förskollÀrarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, tvÄ förskollÀrare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Belöningssystem - mer Àn bara pengar? : En etnografisk studie om kulturella styrmedel

Det finns starka skÀl att tro att pengar spelar mer Àn enbart en materiell roll för vÄra organisationers styrning, utveckling och beteende. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att det finns en annan sida av myntet som Äberopar pengars symboliska vÀrden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstÄ pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett vÀsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjÀlp av ett kulturellt perspektiv pÄ organisation och ledning kan vi alltsÄ förstÄ hur vi kan skapa ett system som ökar de anstÀlldas prestation och organisationens effektivitet.  Den ÄterstÄende frÄgan Àr hur vi praktiskt gÄr tillvÀga.Syftet för uppsatsen Àr att undersöka hur ledningen kan gÄ tillvÀga för att skapa att belöningssystem baserat pÄ kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gÄ tillvÀga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fÀltstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig frÄn deltagande vid företag X.

Kunskapens kÀlla : Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation

AbstractFörfattare: David StigsonTitel: Kunskapens kÀlla ? Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation.Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08Handledare: Per DannefjordExaminator: Eva FasthAntal sidor totalt: 42VÀxjö universitet, Institutionen för samhÀllsvetenskapOsÀkerhet kring omvÀrldens beskaffenhet och samhÀllets utveckling Àr nÄgot som sÄvÀl individen som grupper i samhÀllet upplever. Företag och andra organisationer anvÀnder omvÀrldsanalys som ett redskap för minskad osÀkerhet kring hur deras omvÀrld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvÀrldsanalys.Syftet med studien Àr att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det pÄverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material.

MotstÄnd eller MedhÄll : en studie om förÀndringsprocesser

Slutsats: Det finns ingen perfekt mall som ska anvÀndas vid förÀndringar. Detta gÀller i synnerhet förÀndringar som handlar om införande av en ny IT baserad arbetsrutin i en traditionsbunden organisation. Reaktioner pÄ en förÀndring och pÄ införande av ny teknik Àr olika frÄn person till person, frÄn organisation till organisation. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att det finns ett antal nyckelord som borde tas i beaktande samt tillÀmpas om en förÀndring ska accepteras av personalen. · Information · Kommunikation · VÀcka intresse och motivation · Uppföljning av arbetets gÄng.

Hur tre epistemologiska diskurser och hur synen pÄ kunskapsorganisation inom dem manifesteras i text

Our purpose is to analyse three different epistemological discourses that exist in the social practice, Library and Information Science LIS, using the strategy for interpretation from the mimesis model by Paul Ricoeur and the terms from the critical discourse analysis by Norman Fairclough. The aim is also to explore there different views of knowledge organisation. We review previous research involving epistemology, knowledge organisation and discourse analysis in LIS. These show that there are many different epistemological standpoints and that later research has shown a more critical and sceptical state of knowledge organisation than earlier traditional positivist ideals. Discourse analysis is described as an important theory and method in LIS.

Lust att lÀsa och skriva : FMT som ett verktyg till stimulans och utveckling

I dag finns det olika sÀtt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sÀtt att arbeta med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsÀttningar för att utvecklas pÄ ett stimulerande sÀtt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden Àr en neuromuskulÀr metod och utvecklar just basfunktionerna.

I betraktaren ögon : en studie om organisationskultur

Man brukar sÀga att allt ligger i betraktarens öga och det gÀller Àven nÀr man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser pÄ den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur Àr de normer, vÀrderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

FörmÄgan att tillvarata volontÀrers engagemang pÄ olika nivÄer i organisationen. Subjektiva erfarenheter inom RÀdda Barnen.

Denna uppsats behandlar volontÀrers engagemang i den ideella organisationen RÀdda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontÀrer och tjÀnstemÀn inom organisationen pÄverkar volontÀrernas engagemang. Mina tre frÄgestÀllningar var: a. Hur Àr RÀdda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur pÄverkar detta volontÀrernas engagemang, b. Hur upplever volontÀrerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjÀnstemÀnnen att de har del i volontÀrernas engagemang i organisationen.

Kalmar- Upplevelser Äret om! : En studie av möjligheterna för Kalmar att bli en Äretrunt-destination

Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter som finns för att Kalmar iframtiden ska bli en Äretrunt-destination.Metod:För att fÄ bÀsta möjliga utfall av vÄr studie har ansatsen i den hÀr studien varitinduktiv dÄ vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintligateorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa ostrukturerade intervjuersom analyserades och kompletterades med vÀsentliga teorier, diverse artiklarsamt relevanta hemsidor.Slutsats:Vi anser att Kalmar har möjligheter till att förlÀnga sÀsongen om störresatsningar görs pÄ att utveckla vinterhalvÄret, lÀgga större vikt vid samarbetemellan aktörer samt Àven att arbeta mer med marknadsföring. En utveckling avKalmar under vinterhalvÄret kan i det lÄnga loppet bidra till att Kalmar blir enÄretrunt-destination..

VÀlkomna till högstadiet! En undersökning om organisation och nivÄbestÀmning av elever i svenska som andrasprÄk pÄ tre högstadieskolor

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->