Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av nÀr de söker expandera till en övergÄngsmarknad. Dessa etableringshinder hÀrrör allt som oftast frÄn den speciella institutionella strukturen pÄ den nya marknaden. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten mÄste först en bakgrund till dessa redogöras för. DÀrför baseras det teoretiska stycket pÄ frÀmst institutionell teori. Uppsatsen söker Àven skapa en förstÄelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

I detta arbete ligger fokus pĂ„ upplevelseutbildning, mer specifikt de Ă€ventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden stĂ„r idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för mĂ€nniskors fria tid, dĂ„ forskning visar att arbete och fritid pĂ„verkar varandra och utgör en helhet i mĂ€nniskors sociala liv.Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgĂ„r vi frĂ„n begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsansprĂ„k samt rörelser mellan olika livssfĂ€rer. Arbetet Ă€r kvalitativt till sin art och bygger pĂ„ kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram Ă€r framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och JĂŒrgen Habermas (1996).

VÀrlden idag blir mer och mer globaliserad och förmÄgan att kunna kommunicera pÄ engelska efterfrÄgas i hög grad. SamhÀllets utveckling sÀtter Àven sin prÀgel pÄ skolan dÀr den muntliga kommunikationen betonas inom sprÄkundervisningen idag.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ engelsklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sig muntligen av mÄlsprÄket i sin engelskundervisning och deras förhÄllningssÀtt till sitt eget anvÀndande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier frÄn det engelska klassrummet har visat att ju mer lÀraren talar engelska desto mer talar Àven eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).MÄlet har varit att dels studera i hur stor utstrÀckning de tvÄ lÀrarna talar engelska respektive svenska pÄ lektionen men Àven att undersöka bakomliggande syften och motiv till sprÄkvalet hos deltagarna. DÄ önskan har varit att studera bÄde teori och praktik hos lÀrarna har observation och intervju lÀmpat sig bra som val av metod.

FörÀndringar sker i alla typer av organisationer och Àr ofta en svÄr uppgift att genomföra eftersom det Àr en komplicerad process som pÄverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förstÄelse av förÀndringen. Lagen om offentlig upphandling Àr den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det Àr denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förÀndringsarbete med att byta affÀrssystem. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för institutionella mekanismer och anstÀlldas meningsskapande processer under ett förÀndringsarbete i en kommunkoncern. Syftet Àr Àven att identifiera viktiga faktorer vid en förÀndring samt att utveckla en analysmodell för att förstÄ den process en kommun genomgÄr i ett förÀndringsarbete. FörstÄelsen för institutionella mekanismer och anstÀlldas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förÀndringsarbetet.

Syfte: Syftet Àr att belysa hur mobilitet och konsumtion samverkar pÄ 2000-talets jÀrnvÀgsstation som servicelandskap. Teoretisk referensram: Studien fokuserar teori kring servicelandskapet och platsbegreppet. Metod: För att besvara syftet har vi anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket har inspirerats av grundad teori, dikotomier och berÀttelseforskningens narrativa analys. Det empiriska materialet, berÀttelsen om jÀrnvÀgsstationen, har samlats in genom öppna intervjuer, icke-deltagande observationer och broschyrer frÄn konceptutvecklare pÄ tre större centralstationer i Tyskland. Slutsatser: Slutsatserna i studien Àr att bilden av den traditionella jÀrnvÀgsstationen Àr bÄde positiv och negativ.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Vi har med detta magisterexamensarbete avsett att belysa outsourcingens roll i och med en allt mer nÀtverksliknande organisationsform och hur L M Ericsson styr de stora organisationsmönster som blir kontentan av dessa utlÀggningar. Genom teorier angÄende outsourcingens karaktÀristika, imaginÀra organisationer och med Simons ekonomistyrningsteorier som utgÄngspunkt har vi försökt skapa oss en bild av vÄr frÄgestÀllning. Denna har vi sedan testat empiriskt genom att göra en fallstudie i L M Ericsson som har genomfört dessa förÀndringar i sÄ pass stor omfattning och under sÄdan tid att det gjort det möjligt att fÄ ut resultat som Àr gÄngbara i andra fall och företag som funderat pÄ eller genomfört liknande omstruktureringar. Den analys som följt av teori och empiri har bland annat gett oss slutsatsen att styrningen av leverantörer och outsourcingpartners mÄnga gÄnger Àr de samma oavsett om de ses som ?köp-sÀlj? relationer eller djupare allianser.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Denna uppsats problematiserar huruvida en ledares kulturella bakgrund pÄverkar dennes arbete. I ett allt mer internationaliserat Europa ökar samarbeten mellan mÀnniskor och företag över de nationella grÀnserna i en ökande takt. Detta stÀller krav pÄ de ledare som skall samarbeta och samordna över nationella och kulturella grÀnser. Denna studie problematiserar det interkulturella ledarskapet och hur ledare stÀller sig till frÄgor angÄende anpassning och samarbete. DÄ det framgÄr av Hofstede att stora skillnader finns mellan Sverige och Frankrike syftar denna studie till att undersöka hur svenska- och franska ledares nationella och kulturella bakgrunder pÄverkar deras arbetsroll.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur svenska och franska ledares interkulturella erfarenheter pÄverkar deras arbetsroll.

Syfte:Att analysera och beskriva hur strategiska modeller hanterar konkurrensdynamik Metod: I studien undersöks strategiska modellers hantering av konkurrensdynamik med fokus pÄ IO och RBV. Detta har gjort genom en empirisk studie över ett antal betydande vetenskapliga artiklar och teorier inom respektive forskningsdisciplin. Uppsatsen har saknat en fÀrdig analysplan, varvid vi utgÄtt frÄn en explorativ studie. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ studie och grundad teori i analysprocessen. UtifrÄn det empiriska materialet har vi identifierat vissa mönster av de viktigaste förÀndringar och trenderna som skett mot mer dynamiska konkurrensteorier.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Syftet med min studie Àr att belysa vilken betydelse de sociala banden har för mÀnniskors ohÀlsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur upplever de bemanningsantÀllda inom industrin att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Hur upplever de bemanningsantÀllda inom skola/förskola att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och jag har anvÀnt mig av grundad teori som analys metod. Genom att lÀsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus pÄ vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanstÀlldas ohÀlsa.