ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en kvalitativ metod undersöka hur pedagogiskt drama kan stimulera kreativitet och samarbetsförmÄga hos en grupp ungdomar. Arbete ute pÄ fÀltet omfattade fyra stycken dramapass som fokuserade pÄ kreativitet och samarbete. FrÄgeformulÀr förekom Àven i studien bÄde vid det första passet och vid det sista passet. FrÄgorna avsÄg att undersöka deltagarnas syn pÄ sin kreativitet och samarbetsförmÄga samt hur denna förÀndrades under studiens gÄng. För att skapa en möjlighet till en djupare analys av det insamlade empiriska materialet utformades en teoretisk design, dÀr tvÄ olika teorier korsades.

Inledning: Att företag har en stark internationell nÀrvaro blir allt viktigare för företagens lÄngsiktiga framgÄng. Dagens affÀrsaktiviteter och handel blir allt mer global. I dessa förhÄllanden blir styrelsen och ledningen som ska leda bolagets verksamhet viktig. För att kunna undersöka styrelsens och ledningens pÄverkan pÄ internationalisering ligger fokus pÄ styrelsens och ledningens sammansÀttning, som Àr avgörande för deras effektivitet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur företagets internationalisering pÄverkas av styrelsens och företagsledningens sammansÀttning. Metod: Undersökningen antar en deduktiv ansats och utgÄr frÄn befintlig teori för att formulera hypoteser om styrelsens samt företagsledningens sammansÀttning och dess pÄverkan pÄ företagets internationalisering. Undersökningen baseras pÄ en kvantitativ metod och omfattar alla stora svenska noterade bolag. Resultat och slutsats: Undersökningens resultat visar att bÄde styrelsens och företagsledningens sammansÀttning pÄverkar företagets internationalisering.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade Àmnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma Àmne fast ur ett manligt perspektiv. DÀrför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar pÄ fem mÀn och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem mÀn i Äldrarna 24 Är, 27 Är, 29 Är, 54 Är och 77 Är. Att mÀnnen Àr i olika Äldrar beror pÄ att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation. Studien innehÄller en kort presentation av min B-Uppsats eftersom jag ocksÄ har för avsikt att jÀmföra kvinnornas och mÀnnens upplevelser av arbetsdelning i hemmet med varandra.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Min B-Uppsats i Sociologi behandlade Àmnet arbetsdelning i hemmet ur ett kvinnligt perspektiv. Under arbetet med denna uppsats kom idén om att göra ytterligare en studie kring samma Àmne fast ur ett manligt perspektiv. DÀrför har jag nu i min C-Uppsats valt att utföra en studie som fokuserar pÄ fem mÀn och deras upplevelser av arbetsdelning i hemmet. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ och jag har utfört intervjuer med fem mÀn i Äldrarna 24 Är, 27 Är, 29 Är, 54 Är och 77 Är. Att mÀnnen Àr i olika Äldrar beror pÄ att jag vill relatera arbetsdelning i hemmet till könssocialisation.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent Àr kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rÄdande könsnormerna. Följande frÄgor belyses i studien: Vilka könsskillnader rÄder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur pÄverkar de rÄdande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, kvinnorna som medverkar i studien kommer frÄn tre olika arbetsplatser och Àr av olika Äldrar och befattningar inom polisen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur utbudet pÄ den nordiska elmarknaden bestÀms samt att se hur det Àr möjligt att förÀndra utbudet. Avvecklingen av kÀrnkraften Àr en central anledning till att utbudet mÄste förÀndras och forskning pÄ nya produktionssÀtt och effektivisering av befintliga pÄgÄr stÀndigt. Eftersom elanvÀndningen i Norden stÀndigt ökar och det Àr omöjligt enligt lag att bygga ut produktionssÀtt som kÀrnkraft och vattenkraft Àr utbudet pÄ elmarknaden ett aktuellt Àmne att undersöka.Uppsatsen gÄr igenom strukturen pÄ den nordiska elmarknaden och de viktigaste produktionssÀtten för att lÀsaren skall fÄ en överblick över hur situationen ser ut idag. Jag utreder ocksÄ den tillgÀngliga produktionskapaciteten och de problem som kan uppkomma i och med överföringen av el dÀr effektiviteten kan ökas. DÄ prissÀttningen Àr en direkt effekt av hur utbudet pÄ marknaden ser ut har jag valt att via mikroekonomiska modeller gÄ igenom denna process.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur medlemskap samt medlemskort pÄverkar kundernas köpbeteende. Vi utformade en enkÀt som 43 personer svarade pÄ och jÀmförde dÀrefter svaren med teori. Resultaten visar indikationer pÄ att kundernas köpbeteende pÄverkas av bÄde medlemskort och medlemskap. .

Den hÀr uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjÀnstens kuratorers arbete med papperslösa pÄ familjecentraler, och att öka förstÄelsen för vad kuratorerna upplever pÄverkar arbetet. En kvalitativ metod har anvÀnts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgÄngspunkt vid tvÄ geografiska omrÄden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta pÄ ett annat sÀtt med papperslösa, göra andra vÀgval, Àn med andra familjer de möter, till exempel genom att hÀnvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa bestÄr till stor del av att finnas tillgÀnglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhÀllsinformation och i varierande grad sjÀlv ?dra i trÄdar? och vara aktivt stöd.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Syftet med uppsatsen ar att undersoka mediernas betydelse for fyra svarta kvinnor som bleker sin hy. I uppsatsen redogor jag for vad fenomenet hudblekning ar och varfor jag anser att det ar ett utslag av ett postkolonialt samhalle. For att kunna utfora en adekvat analys har jag anlagt ett eklektiskt paradigm bestaende av postkolonial teori, Giddens identitetsteori, Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital samt Freuds identifikationsteori. Med detta teoretiska ramverk tar jag upp flera viktiga centrala fragor som hur dessa fyra svarta kvinnor ser pa sin svarta identitet,vilken betydelse medierna har for formandet och synen pa den svarta identiteten samt vilka klassdimensioner som finns i denna studie. Uppsatsen ar en kvalitativ studie baserad pa djupintervjuer.