Syftet med studien Àr att undersöka hur systemförvaltningsarbetet kan förbÀttras med agila meto-der. Litteraturstudien omfattar teori om förvaltning och agila metoder samt teori om agil förvalt-ning. Denna referensram blev sedan ett underlag för den empiriska undersökningen som genom-fördes som en fallstudie. Detta gav oss möjlighet att se ifall anvÀndning av en agil metod har lett till förbÀttringar i vissa av de svagheter som finns i systemförvaltningsarbetet.Slutsatsen frÄn studien visar att vissa svagheter i systemförvaltningsarbetet kan förbÀttras med agila arbetsprocesser. Agila metoder med fördel kan anvÀndas för att skapa struktur i arbete och för att uppmuntra förvaltningen till nÀra samarbete med verksamheten nÀr systemet förÀndras.

I denna uppsats introducerar vi grundlÀggande teori rörande övertÀckningsdesigner och extremal hypergrafsteori för lÀsaren. Vidare beskriver vi en metod för atthitta alla icke-isomorfa extremalgrafer EX(n, K^r_s), för givna n, r, och s.Slutligen presenterar vi de resultat som hittats med denna metod och jÀmförkort hur metoden stÄr sig mot den naiva metoden..

Denna studie Ă€mnar beskriva hur enhetschefer pĂ„ Ă€ldreboenden i tvĂ„ svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de Ă€ldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fĂ„tt svara pĂ„ frĂ„gor om vilken kunskap som finns gĂ€llande deprimerade Ă€ldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmĂ€rksamma denna problematik. De fick ocksĂ„ reflektera kring vilket ansvar de sjĂ€lva upplever att de har för hur depression bland de Ă€ldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgĂ„ngspunkt analyserats med hjĂ€lp av en abduktiv metod dĂ€r Lipskys teori om grĂ€srotsbyrĂ„krater och Butlers teori om Ă„lderism fĂ„tt bidra med viktiga infallsvinklar. LikasĂ„ har tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det tagits i beaktning.Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gĂ€llande depression hos Ă€ldre i de besökta verksamheterna Ă€r mycket lĂ„g.

Innovation har en mycket hög prioritet bland mÄnga företag för att uppnÄ lönsam organisk tillvÀxt.TyvÀrr visar studier att majoriteten av alla företag inte Àr nöjda med den avkastning de uppnÄr pÄderas satsningar pÄ produktutveckling och innovation. DÀrför har mÄnga företag implementeratinnovationssystem dÀr den finansiella vÀrderingen av projektet Àr mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.NuvÀrdesberÀkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) Àr den idag helt dominerandemetoden att finansiellt vÀrdera ett innovationsprojekt. Syftet Àr att mÀta det finansiella vÀrde somprojektet skapar för aktieÀgarna. NPV Àr matematiskt enkelt att berÀkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krÀvs. En annan begrÀnsning med NPV Àr dess stora svÄrighet attvÀrdera möjligheter till strategiförÀndringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt vÀrderar innovativa projekt.

Studien syftar till att undersöka ifall det Àr en bra undervisningsmetod dÄ man viker 8 veckor av terminen till att komponera och spela in en lÄt pÄ lektionstid. Studien skall Àven undersöka den didaktiska aspekten av metoden. Studiens syfte Àr Àven att belysa vikten av att koppla teori till det praktiskt utövande av sin kunskap. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex av de gitarrelever jag undervisade med denna learn by doing metod. Intervjuerna Àr gjorda utifrÄn semistruktuerade frÄgor.

Det finns idag en osÀkerhet över hur budgeten bör anvÀndas och hur den pÄverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan Àr det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och Àr ansvarig för att inte gÄ med underskott. Samtidigt mÄste rektorerna ta hÀnsyn till det uppdrag de har frÄn staten dÀr elever ska fÄ det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens anvÀndning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen sÄ förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

I denna studie undersöks vad som hÀnder dÄ tvÄ högstadieelever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet Àr att analysera vilket lÀrande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen pÄverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras Àven om elevernas attityd till Àmnet matematik förÀndrats. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester anvÀnts.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad det betyder att vara ensamstÄende mamma samt vilka svÄrigheter dessa möter i ett konsumtionssamhÀlle. HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr: Vad innebÀr det att vara ensamstÄende mamma och hur pÄverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur Àr det att hushÄlla med lÄga inkomster som ensamstÄende och utföra omsorgsarbete och ge det bÀsta för barnens vÀlbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstÄende mödrar och uppsatsens huvudfrÄgor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstÄende mödrar fÄr avstÄ frÄn exempelvis sociala aktiviteter med sina vÀnner pÄ grund av deras lÄga inkomst, men Àven hur de prioriterar deras barn framför sig sjÀlva. Andra utmaningar som ensamstÄende mödrar möter Àr exempelvis hur samhÀllet ser pÄ dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas.

BerÀttelsen och berÀttandet har under de senaste Ärtiondena som kunskapsform fÄtt en allt mer erkÀnd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berÀttelseforskning och beskrivs sedan mitten av Ättiotalet som ett tvÀrdisciplinÀrt forskningsfÀlt pÄ framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrÄn tre Àldre kvinnors livsberÀttelser, narrativ teori och metod synliggöra berÀttandet och livsberÀttelsens pÄverkan pÄ identitetsskapandet samt upprÀtthÄllandet av den egna sjÀlvbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration frÄn hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer.

BerÀttelsen och berÀttandet har under de senaste Ärtiondena som kunskapsform fÄtt en allt mer erkÀnd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berÀttelseforskning och beskrivs sedan mitten av Ättiotalet som ett tvÀrdisciplinÀrt forskningsfÀlt pÄ framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrÄn tre Àldre kvinnors livsberÀttelser, narrativ teori och metod synliggöra berÀttandet och livsberÀttelsens pÄverkan pÄ identitetsskapandet samt upprÀtthÄllandet av den egna sjÀlvbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration frÄn hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.