Sök:

Sökresultat:

1324 Uppsatser om Optimala styrsätt - Sida 53 av 89

Bilden som sprÄk : om behovet av kommunikation genom bild

Bilden som sprÄk - om kommunikation genom bild Àr utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte gÄr verbalt. SamhÀllet stÄr inför en förÀndring och bilden tar en allt större plats i detta samhÀlle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., sÄvÀl kunskaper i hur mÀnniskan pÄverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att sjÀlv pÄverka med hjÀlp av bilder blir dÀrmed allt mer pÄtagliga. Syftet var dÀrmed att undersöka varför vi behöver ett bildsprÄk och hur bildundervisningen pÄverkas av samhÀllets utveckling.

Besides being bedside : PatientsÀkerhet vid patientnÀra lÀkemedelshantering inom intensivvÄrd

Bakgrund: Patienter inom intensivvÄrden sviktar oftast i flera organsystem. Miljön inom intensivvÄrden Àr stressfull, högteknologisk och intensivvÄrdssjuksköterskan mÄste alltid finnas tillgÀnglig. Inom intensivvÄrdssjuksköterskans ansvarsomrÄde ligger lÀkemedelshantering. Tidigare forskning har visat att frekvensen av feladministrerade lÀkemedel Àr högre inom intensivvÄrden Àn övrig sjukvÄrd, dock saknas det tidigare forskning om lÀkemedelshantering pÄ vÄrdsal inom intensivvÄrden.Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av fördelar och risker med lÀkemedelshantering pÄ vÄrdsal.Metod: En fokusgruppsintervju genomfördes pÄ en intensivvÄrdsavdelning i Mellansverige och en kvalitativ innehÄllsanalys, inspirerad av Graneheim och Lundman, anvÀndes för att analysera materialet.Resultat: Distraktion, trÀngsel, bristande hygien och ett behov av att visa hÀnsyn till patienten gjorde att arbetsmiljön inte var optimal. Trots detta var intensivvÄrdssjuksköterskorna positiva till lÀkemedelshantering pÄ vÄrdsal.

Kopplingsstyrning för ökad drivlinekomfort

SammanfattningDen serie komponenter hos en lastbil dÀr drivande moment skapas och överförs kallas drivlina. Vid överföring av stora moment uppstÄr torsion i frÀmst drivaxlarna och vid transienter i överfört moment kan drivlinans trögheter dÀrför komma i svÀngning. Scania erbjuder sedan en tid sitt automatiska vÀxlingssystem Opticruise med en automatisk koppling som styrs med elektromekanisk aktuator. Syftet med detta examensarbete Àr att modellera relevant drivlinedynamik med hjÀlp av Simulink och SimDriveline, att undersöka huruvida kontrollerat kopplingsslip skulle kunna dÀmpa drivlinesvÀngningar, samt att ta fram en strategi för reglering av kopplingsposition med hjÀlp av den elektromekaniska kopplingsaktuatorn vid vÀxelurlÀgg.En drivlinemodell tas fram och valideras, dÀr endast en styvhet, i drivaxlarna, modelleras. Kopplingens momentöverföringskaraktÀristik som funktion av kopplingsposition anpassas mot mÀtdata.

SjÀlvkompakterande betong: förÀndring av egenskaper vid
anvÀndning av krossad ballast

Det hÀr examensarbetet Àr gjort pÄ Avdelningen för Konstruktionsteknik pÄ LuleÄ Tekniska Universitet. Det gjordes som en förstudie för vidare produktutveckling Ät betongtillverkaren Betongindustri AB. Bakgrunden till examensarbetet Àr det ökade behovet/intresset av att ersÀtta naturballast med krossadballast, dels pÄ grund av att naturballast Àr en bristvara pÄ mÄnga stÀllen men Àven pga punktbeskattningen av naturmaterial. Det Àr den sjÀlvkompakterande betongens fÀrska egenskaper som studeras i form av arbetbarhet samt reologi. Arbetbarheten har mÀtts pÄ ett par olika sÀtt sÄ som flyttsÀttmÄtt medan reologin mÀttes med hjÀlp av en ConTec 4 viskometer anpassad för sjÀlvkompakterande betong.

Laborera meraKan laborativt arbetssÀtt under de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter?

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

FörÀndrat körsÀtt av sodapannan

Examensarbetet har utfo?rts under fem veckor vid Smurfit Kappa Kraftliner i Pitea?. Projektet som tilldelades var att utfo?ra fo?ra?ndrat ko?rsa?tt av fo?rbra?nningsluften till sodapannan fo?r att ev. minimera problem med stoftavga?ng.

Traineeprogram - ett verktyg för förÀndrad organisationskultur? : En kvalitativ studie om organisationskultur och traineeprogram samt dess effekt pÄ varandra

AnvÀndning av traineeprogram i svenska organisationer har inom den senaste tiden ökat kraftigt. Det tros bero att utveckling och förÀndring prÀglar sÄvÀl organisationer som individer. Dock tas det sÀllan hÀnsyn till vilken pÄverkan organisationskultur kan ha pÄ traineeprogrammens implementering. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intervjupersonerna upplever den undersökta organisationens organisationskultur och traineeprogram samt hur de förhÄller sig till varandra. Den teoretiska referensram som utgör grund i studien innehÄller teori om olika perspektiv pÄ organisationskultur, subkulturer samt hur organisationskultur skapas.

Prediktion av jÀrnhalt: en multivariat studie av processflödet i LKAB Malmbergets sovringsverk

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.

Prediktion av jÀrnhalt: en multivariat studie av
processflödet i LKAB Malmbergets sovringsverk

LKAB Malmbergets sovringsverk styrs idag efter fixa maskininstÀllningar. InstÀllningarna har anpassats sÄ att Àven inkommande malm bestÄende av mycket grÄberg har en tillfredsstÀllande jÀrnhalt nÀr godset transporteras vidare till följande produktionssteg i anrikningsverket. Detta medför att det kan finnas en dold kapacitet i sovringsverket eftersom samma instÀllningar anvÀnds oavsett jÀrnhalt i inkommande rÄmalm. Avsaknaden av en flexibel styrning av sovringsverket beror till stor del pÄ svÄrigheten att bedöma vilken jÀrnhalt den inkommande malmen har. DÄ flöden in till sovringsverket bestÄr av mycket grovt gods och höga tonnage Àr kontinuerliga provtagningar för analys av jÀrnhalt idag inte genomförbara.

Aggressivitet hos hundar - fysiologi och genetik

Denna litteraturstudie Àr en sammanstÀllning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos hundar samt vilka genetiska mekanismer som pÄverkar nedÀrvningen. Eftersom tusentals mÀnniskor i Sverige varje Är uppsöker akut sjukvÄrd pÄ grund av hundbett och för att aggressivitet hos hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundÀgare behöver problemet fÄ en lÄngsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedÀrvs ökar möjligheterna till att kunna mÀta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos hundar. Att fight, flight och fright Àr möjliga responser vid stress Àr kÀnt sedan lÀnge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna Àr inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem Àr neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en kÀnd beteendepÄverkan hos mÀnniskor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier pÄ hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer.

Vilka Àr motiven bakom storföretags CSR-initiativ?

CSR, Corporate Social Responsibility, Àr ett aktuellt fenomen för företag och organisationer vÀrlden över. CSR strÀcker sig Ànda tillbaka till 1600-talet i Sverige men gick dÄ under det enkla namnet samhÀllsansvar. Begreppet innebÀr att företag ska ta sitt samhÀllsansvar genom CSR:s fyra perspektiv; ekonomi, socialt, miljö och etik. Att driva företag handlar om att tjÀna pengar men det Àr ocksÄ viktigt att intressera sig för annat Àn den ekonomiska vinningen för att skapa mervÀrden. CSR kan vara styrt av lagstiftningen, exempelvis gÀllande vissa arbetsvillkor men den största delen av tillvÀxten av CSR Äterfinns utanför lagstiftningen.Syftet med undersökningen Àr att fÄ djupare kunskap om vilka motiv som driver storföretag att arbeta med CSR och detta besvaras genom tre frÄgor.

Perspektiv i vÀgledningsrummet

I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvÀgledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgÄngspunkt ifrÄn arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. VÀgledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts pÄ tre olika kommuner i SkÄne lÀn. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vÀgledarnas arbetsrum för att kunna göra sÄ verkliga rekonstruktioner som möjligt och för att man som lÀsare lÀttare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vÀgledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och dÀr eleverna placerar sig pÄ de utplacerade stolar som Äterfinns i rummen. VÀgledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhÄllande till eleven vid vÀgledningssamtal.

Var försvann personalen? : En fallstudie om rektorers upplevelse av sitt HR-arbete

I debatten om den svenska skolans försÀmrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frÄnvaro. Syftet med denna fallstudie var dÀrför att skapa förstÄelse för hur rektorer ser pÄ sitt HR-arbete. Detta angreps utifrÄn tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frÄgor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i tvÄ steg: inledningsvis gjordes en kartlÀggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjÀlp av dokument frÄn kommun och förvaltning och i steg tvÄ genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-omrÄden och analyserades dÀrefter utifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna.

Utskrivningsklara patienter i rÀttspsykiatrin: En studie av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hÀlso- och sjukvÄrd och dess tillÀmpning i praktiken.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur förfarandet kring utskrivningsklara patienter i rÀttspsykiatrin ser ut i praktiken. Genom att studera det önskade tillstÄndet i rÀttskÀllorna ges möjlighet att studera hur lagstiftningen efterlevs i praktiken. Fokus för undersökningen har varit hur lagen anvÀnds för patienter som vÄrdas enligt öppen rÀttspsykiatrisk vÄrd. Metoden har varit rÀttsdogmatisk genom faststÀllande av gÀllande rÀtt samt rÀttssociologisk genom insamlande av empiri. Empirin bestÄr av en webbenkÀt med tvÄ vinjettfall som distribuerats till lÀkare pÄ 20 rÀttspsykiatriska kliniker och socionomer i 20 kommuner.

MÀtning av produktionstiden vid prefabricerade hus : En tidsstudie vid SÀvsjö TrÀhus AB

Vid prissÀttning av ett hus ingÄr produktionskostnaden och den utgör en stor andel av det totala priset. I produktionskostnaden ingÄr material, avskrivning samt löner. Kostnaden för löner Àr den mest svÄrbedömda eftersom husens storlek och arkitektur aldrig Àr lika. Ansvarige för offert och avtal anvÀnder sig idag av olika tillverkningsfaktorer vid berÀkning och framtagning av offerter. Dessa Àr baserade pÄ mÄnga Ärs erfarenhet, dÀr enheten antingen Àr timme/m2 eller timme/st beroende pÄ vilken faktor som avses.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->