VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.

Kvinnomisshandel Àr idag ett etablerat samhÀllsproblem. OcksÄ i massmedia fÄr detta problem stor uppmÀrksamhet. NÀr kvinnomisshandel diskuteras kan det kÀnnas som om kvinnan skuldbelÀggs. Den kvinna som stannar kvar hos vÄldsmannen kanske inte fÄr förstÄelse ifrÄn omgivningen lika lÀtt som den som bryter upp? Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en större förstÄelse om varför en del kvinnor inte lÀmnar en man som slÄr henne.

Med stöd av Precede-Proceed-modellen syftar denna studie till att kartlÀgga invÄnarnas intresse för ett kommunalt hÀlsofrÀmjande kostarbete i Kungsbacka kommun. UtgÄngspunkt finns i de nationella folkhÀlsomÄlen sÄvÀl som i Kungsbacka kommunfullmÀktiges prioriterade mÄl för demokrati och hÀlsa. En i huvudsak kvantitativ enkÀt utformades för att svara pÄ om invÄnarna Àr intresserade av kommunens kostarbete och i sÄ fall hur de vill ta del av ett sÄdant arbete. EnkÀten delades ut i pappersform pÄ valda platser samt publicerades som en webbenkÀt pÄ kommunens hemsida och Facebooksida, i ett försök att nÄ ut till invÄnare frÄn olika delar av kommunen och i olika Äldrar. Sammanlagt 167 personer svarade pÄ enkÀten varav 100 var intresserade av kommunens arbete.

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Systematic Approach to Training (SAT) Àr en internationell standard för utbildning av kÀrnkraftspersonal och rekommenderad av FN-organet IAEA och branschorganisationen WANO. Flera utredningar inom Vattenfalls kÀrnkraftsverksamhet har pÄvisat förbÀttringsmöjligheter i anvÀndningen av SAT vid trÀning och utbildning. Vattenfall har dÀrför beslutat att se över hur SAT anvÀnds inom deras kÀrnkraftsverksamhet. Det hÀr examensarbetets har som syfte att kartlÀgga attityden och anvÀndningen av SAT inom Vattenfalls kÀrnkraftsverksamhet. Det ges dessutom förslag pÄ frÄgor som Ringhals, Forsmark, KSU och Vattenfall behöver arbeta med, eller utreda vidare för att genomföra en enhetlig implementering och anvÀndning av SAT.I denna rapport ges en översiktlig bild av de berörda bolagen och organisationerna.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer och vilka förÀndringsstrategier (utifrÄn den transteoretiska modellen) som nÄgra nyaktiva motionÀrer anser har varit avgörande för att de blivit fysiskt aktiva.? Vad fick dessa nyaktiva motionÀrer att ta steget frÄn en fysisk inaktiv livsstil till att bli fysiskt aktiva?? Finns det paralleller mellan dessa nyaktiva motionÀrers upplevelser och den transteoretiska modellens förÀndrings strategier i vad de ansett varit avgörande för att de blivit fysisk aktiva?MetodUtifrÄn studiens syfte valde författarna att genomföra en kvalitativ studie. Datainsamlingen har skett genom att djupintervjua fyra nyaktiva motionÀrer. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr den transteoretiska modellen och dess tio förÀndringsstrategier. Författarna har strÀvat efter att deskriptivt redogöra för fenomenet utifrÄn respondenternas upplevelser.ResultatAlla respondenter berÀttar upprepade gÄnger under samtalen att de motionerar för vÀlbefinnandet och tre av fyra respondenter framstÀller under samtalen att de vill motionera och att de började motionera för att mÄ bÀttre.

Vad gÀller relationen mellan budget och Balanced Scorecard har fyra dimensioner utkristalliserats. Dessa Àr den sekventiella-, kompletterande-, dominerande- och strategiska dimensionen. I stort kontrasterar WM-data Utilities och Lunds Energi företaget Alfa Laval i förhÄllande till relationen. I alla tre företagen kan observeras att bÄde budget och Balanced Scorecard fungerar vad gÀller strategiimplementering. Budgetens roll vad gÀller strategiimplementering försvagas dÄ modellen i huvudsak endast berör medarbetare i centrala positioner inom företagen.

Detta visualiseringsarbete har varit inriktat pÄ att visa möjligheterna att enkelt marknadsföra ett bostadsomrÄde med hjÀlp av internet. Visualiseringen har varit i 3d för att enklast visa hur omrÄdet kommer att se ut och webbsidan gjord med vanlig html kod och css (stylesheets). 3d modellen visas med en DWF fil och DWF lÀsare..

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanstÀller kritiska framgÄngsfaktorer i bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt. NÀr balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag dÄ den pÄ ett förstÄeligt och tydligt sÀtt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmÀrksamhet var sÄ stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter nÄgra framgÄngsrika Är började trenden dala vilket kan ha berott pÄ att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förÀndring i anvÀndandet av styrkort vÀckte vÄrt intresse för att finna utvÀrderingar om hur modellen fungerar.

Bakgrund: Ett sÀtt att minska risker vid handel med finansiella instrument Àr att bygga portföljer. För att kunna hantera portföljer med olika finansiella instrument och valutor samt kunna hantera flera portföljer samtidigt, anvÀnds portföljhanteringssystem. Studenter kan genom att anvÀnda sig av sÄdana system lÀra sig hur finansiella marknader fungerar. Kraven pÄ ett portföljhanteringssystem Àr inte desamma som kraven pÄ ett kommersiellt system och dÀrför finns det ett behov att utveckla en modell för denna kontext.Syfte: Denna uppsats Àmnar bygga en modell i PowerPlus Pro som studenter kan anvÀnda sig av för att befÀsta sina kunskaper och öka sin förstÄelse för hur finansiella instrument fungerar.Metod: För att bygga modellen har kvalitativ metod anvÀnds och för att studera hur portföljhanteringssystem ska byggas och anpassas efter studenters behov har kvalitativa intervjuer anvÀnts.Slutsatser: VÄr modell uppfyller de krav som stÀllts pÄ den och Àr anpassad för undervisning pÄ ett universitet genom att den Àr anvÀndarvÀnlig och pedagogiskt uppbyggd. Modellen lÀmpar sig inte för anvÀndning av markadsaktörer.     .

Volvo Aero Corporation Àr en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar anvÀnds i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, dÀr Volvo Aero efterstrÀvar att ha en mer aktiv roll gÀllande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat pÄ grund av konsolidering, blivit svÄrare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbÀttra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sÀnka kostnader och ledtider.I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som Àr applicerbara pÄ de nya situationer som företaget stÄr inför.Vi utförde studier av en mÀngd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bÀst.

IT service management (ITSM) Àr ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten pÄ bÀstasÀtt kan hanteras och förbÀttras. I detta ingÄr att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgÄ ifrÄn, ett av dem Àr ITIL. ITIL Àr enuppsÀttning principer för att hantera IT-infrastruktur pÄ ett standardiserat sÀtt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjÀnster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjÀnster sompassar alla organisationer.

Att varumÀrken utvidgar sig Àr inget nytt fenomen, dÀremot börjar det bli allt vanligare med varumÀrkesutvidgningar mot banktjÀnster. VarumÀrken som ICA, Skandia och IKEA har redan utvidgat sina varumÀrken till att Àven erbjuda banktjÀnster. Trots den omfattandeforskningen om varumÀrken och varumÀrkesutvidgningar mot nya varor och tjÀnster finns det knappt nÄgon alls forskning om varumÀrkesutvidgningar mot just bankmarknaden. I detta arbete försöker författarna att förklara vad som pÄverkar utvÀrderingen av en varumÀrkesutvidgning mot bankmarknaden.Syftet med denna uppsats Àr att utveckla en modell för vad som Àr viktigt i en utvÀrdering av en varumÀrkesutvidgning mot bankmarknaden. Detta genom att utgÄ frÄn Aaker och Kellers modell frÄn 1990 för sedan utveckla den med variablerna varumÀrkeskapital, varumÀrkesförtroende och uppfattad risk.För att kunna se vilka komponenter som Àr viktiga vid en utvÀrdering av en varumÀrkesutvidgning mot banktjÀnster, har författarna utefter vissa förbestÀmda kriterier valt tre varumÀrken.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gÄtt mer Àn 20 Är sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar pÄ att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. DÀrför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förstÄelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara pÄ frÄgestÀllningen: Vilka svÄrigheter finns det med Balanced Scorecard och varför?För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningen tillÀmpade vi en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde intervjuer pÄ tvÄ företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting.