Vi har i denna uppsats valt att titta pÄ nÄgra av de behandlingsmetoder som finns för mÀnnen som begÄtt ett brott mot en kvinna. Vi vill Àven veta om de har nÄgon effekt och hur det kommer sig att mÀnnen blir placerade under behandling för sina handlingar. Vidare har vi dessutom tittat lite pÄ internationella metoder. Det har varit viktigt för oss att försöka utreda begreppet ?vÄld mot kvinnor? och vilka brott som Äsyftas.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om vi kan validera en generell modell för kundupplevd servicekvalitet och teknologibaserad sjÀlvservice genom att applicera den pÄ portabel sjÀlvscanning i dagligvarubutiken. I en vidare förlÀngning undersöker vi huruvida införandet av sÄdan teknologi i ett företag kan pÄverka den upplevda servicekvaliteten i företaget som helhet. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod dÀr respondenter har fyllt i vÄr enkÀt som bygger pÄ frÄgorna Dabholkar (1996) anvÀnde i sin attributbaserade modell. Teoretiska perspektiv: Vi har utgÄtt frÄn teorier inom service marketing med fokus pÄ kundupplevd servicekvalitet. Empiri: Uppsatsens empiri bestÄr av den information vi erhÄllit vid enkÀtintervjuerna i dagligvarubutiken.

I denna uppsats undersöks viktiga framgĂ„ngsfaktorer vid internationell expansion pĂ„ tillvĂ€xtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jĂ€mförs med utgĂ„ngspunkt i ett teoretiskt ramverk dĂ€r Uppsala-modellen stĂ„r i centrum, kompletterad med grundlĂ€ggande teoretiska förutsĂ€ttningar avseende egna etableringar respektive företagsförvĂ€rv samt avseende tillvĂ€xtmarknader. Studien inriktar sig pĂ„ huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget bestĂ„r av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgĂ„ngsfaktorer som analysen resulterar i Ă€r:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för bĂ„da företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att vĂ€xa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att Ă€ga bĂ„de försĂ€ljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter Ă€r generellt sett viktiga inom ett land.VarumĂ€rket och att synas Ă€r viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap frĂ„n det relevanta nĂ€tverket Ă€r nödvĂ€ndigt..

MÀnniskans tankesÀtt och beslutsfattande Àr en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik Àr den pÄ grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och vÀrderingar. Den hÀr studien handlar om hur man kan pÄverka mÀnniskans beslutsfattande genom ett grÀnssnitt, och vad det Àr som pÄverkar beslutet. DÄ det finns mÄnga faktorer som har en pÄverkan pÄ beslutsfattande, specialiserades studien pÄ anvÀndaren och dess kognitiva egenskaper, sÄ som uppmÀrksamhet och perception, samt en fördjupning pÄ beslutsfattande och grÀnssnittsdesign. Detta för att kunna svara pÄ vilken pÄverkan ett grÀnssnitt har pÄ en mÀnniska som interagerar med det.Under studiens gÄng gjordes enkÀtundersökning, personas, prototyper, anvÀndartester, samt observationer, för att kunna analysera och fÄ in tillrÀcklig data.

Socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berÀttelser och Äsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som stÄr för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC Àr att stÀrka barns delaktighet i utredningar, vilket pÄgÄr i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund frÄn den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Detta examensarbete behandlar dynamiska vindkraftmodeller i simuleringsprogrammet Power System Simulator for Engineering (PSS/E) som anvĂ€nds av Svenska KraftnĂ€t vid analyser av det svenska stamnĂ€tet. Syftet med examensarbetet har varit att förenkla Svenska KraftnĂ€ts hantering av vindkraftmodeller vid olika analyser av nya vindkraftparker som ska kopplas in pĂ„ stamnĂ€tet. Detta gjordes genom att undersöka om dagens modellering av vindkraft, bestĂ„ende av negativa laster och tillverkarspecifika vindkraftmodeller, kan ersĂ€ttas av en generisk representation med de modeller som finns inbyggda i PSS/E. Rapporten ger en teoretisk beskrivning av vilka tekniker som anvĂ€nds i vindkraften idag och hur de vindkraftmodeller som anvĂ€nds i PSS/E Ă€r utformade. För de inbyggda modellerna i PSS/E har bĂ„de vindkraftverk med dubbelmatad asynkrongenerator (DFIG) och vindkraftverk med fulleffektomriktare studerats. Resultaten visar att en generisk representation av vindkraftverk med DFIG kan göras med den inbyggda modellen i PSS/E med de parametervĂ€rden som finns rekommenderade i denna rapport. I den inbyggda modellen för fulleffektomriktare finns dock begrĂ€nsningar som gör det olĂ€mpligt att anvĂ€nda en generisk representation för denna vindkraftstyp. Övriga slutsatser som dragits Ă€r att de inbyggda vindkraftmodellerna i PSS/E inte Ă€r tillrĂ€ckligt flexibla för att fullstĂ€ndigt kunna representera ett dynamiskt beteende frĂ„n en godtycklig tillverkare i hĂ€ndelse av ett systemfel..

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn tidigare forskning identifiera de företagsspecifika risker som kan pÄverka underprissÀttningen vid en IPO. DÀrefter testas hypotesen om att underprissÀttningen vid en IPO pÄ den svenska marknaden Àr en företagsspecifik riskkompensation. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska huvudperspektivet utgörs av tidigare forskning inom underprissÀttning hos IPOs och sambandet med risk, samt teorin om informationsasymmetri och signaleringshypotesen. Vad som bedöms som risk i denna studie Àr: Älder, storlek, skuldsÀttningsgrad och bransch. Metod: Studien Àr en kvantitativ undersökning dÀr sambandet mellan underprissÀttning och de företagssepcifika riskfaktorerna Älder, bransch, storlek samt skuldsÀttningsgrad kontrolleras i en regressionsmodell.

Sverige Àr ett av vÀrldens mest globaliserade lÀnder och globalisering kÀnns dÀrmed som en sjÀlvklarhet i dagens samhÀlle. Att nÄgot Àr en sjÀlvklarhet behöver dock inte betyda att det Àr bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att fÄ pÄ den svenska vÀlfÀrden. Eftersom vÀlfÀrd ofta mÀts som tillvÀxt i BNP Àr det ocksÄ detta mÄtt som anvÀnds i denna uppsats.  Syftet med denna uppsats Àr tudelat dÀr den första delen bestÄr av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan Ären 1980 och 2008. Den andra delen av syftet Àr att, genom anvÀndande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har pÄverkat och kan komma att pÄverka den svenska BNP-tillvÀxten fram till Är 2050.Studiens metod bestÄr av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillvÀxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som Àr utvidgad med faktorer av globalisering.

Stressrelaterad lÄngtidssjukskrivning för depression, Ängest och utmattningssyndrom har ökat drastiskt det senaste Ärtiondet i Sverige och diskussioner förs om vad som ska ingÄ i ett rehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av största vikt för tillfrisknande och ÄtergÄng till arbete. Vad i den arbetsinriktade rehabiliteringen, som personer med utmattningssyndrom upplever som mest effektivt Àr dÀrmed viktigt att ta del av. Har rehabiliteringen bidragit till upplevda förbÀttringar? Vad i rehabiliteringen har varit bra och vad kan göras bÀttre? I detta examensarbete har utgÄtts frÄn deltagarnas perspektiv och upplevelser, utan koppling till nÄgon speciell metod.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT Àr anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket frÄn den svenska, bÄda i kultur och socialsystem Àr det viktigt att inte bara utvÀrdera utifrÄn modellen men ocksÄ hur implementering och anpassning av modellen har gÄtt. För att kunna besvara syftet och frÄgestÀllningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktÀr. Urvalet av respondenter gjordes utifrÄn snöbollsmetoden dÀr de intervjuade arbetar inom socialtjÀnstens öppenvÄrd. Resultaten visade att det finns mÄnga saker som ska tas hÀnsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, mÄlgrupper och ekonomi. FFT Àr en behandlingsmetod och en pÄbyggnadsutbildning dÀr grÀnsen mellan det som Àr klientens behandling och det som Àr FFT-terapeuternas utbildning Àr diffus.

 Personalen i serviceföretag har ett lÄgt beslutsfattande och Àr Àven de som arbetar nÀrmast kunden. De har ofta en huvudsaklig uppgift, försÀljning. Det Àr mÄnga gÄnger sÀljarna som avgör om kunden blir en Äterkommande kund eller inte, baserat pÄ bemötandet och servicen som ges. Det bör ligga i företagets intresse att ha en motiverad personal, som tar vÀl hand om kunden. Det finns mÄnga teorier gÀllande detta Àmne, denna uppsats fokuserar pÄ Hackman och Oldhams arbetskaraktÀrsmodell.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kvinnors upplevelser av att Äldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat sex kvinnor i Äldrarna 63-92 Är. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats dÀr teman som ?accepterat? respektive ?fÀrglös? dÀr fÀrglös innebÀr att förlust av fÀrger pÄ hÄr, ögonbryn och lÀppar identifierats.Som teoretisk referensram har vi anvÀnt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt anvÀnde sig av för att hantera Äldrandeprocessen.Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förÀndringar som Äldrandet medfört. De försöker aktivt upprÀtthÄlla god hÀlsa genom fysisk aktivitet, val av hÀlsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förÀndrats och sÀtter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare nÀr kroppen var yngre och smidigare.Vi ser ocksÄ i vÄr studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ?fÀrglösa? som innebÀr förlust av fÀrger av hÄr, ögonbryn och lÀppar.

VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.

Kvinnomisshandel Àr idag ett etablerat samhÀllsproblem. OcksÄ i massmedia fÄr detta problem stor uppmÀrksamhet. NÀr kvinnomisshandel diskuteras kan det kÀnnas som om kvinnan skuldbelÀggs. Den kvinna som stannar kvar hos vÄldsmannen kanske inte fÄr förstÄelse ifrÄn omgivningen lika lÀtt som den som bryter upp? Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en större förstÄelse om varför en del kvinnor inte lÀmnar en man som slÄr henne.