En flygplats bestÄr av olika omrÄden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det Àr av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett omrÄde dÀr endast statiska berÀkningar har gjorts, och sÄledes ingen hÀnsyn tagits till dynamiken, Àr Fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet.ProblemVÄr uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsomrÄdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hÀnsyn till dynamiken, och med hjÀlp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig pÄ angöringsomrÄdet tas fram för taxi och privatbilar AngöringsomrÄdet Àr det omrÄde precis utanför terminalen dÀr uppstÀllningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lÀmna av eller hÀmta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd sÄ att den fungerar bÄde för flygplatser med en terminal och för flygplatser dÀr inrikes och utrikes Àr uppdelat pÄ tvÄ terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som pÄverkar fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett anvÀndargrÀnssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle anvÀndas av Luftfartsverket sjÀlva sÄ lades mycket arbete ner pÄ att utveckla ett anvÀndargrÀnssnitt dÀr Luftfartsverket lÀtt kan lÀgga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förÀndrades under arbetets gÄng och det hela slutade med tvÄ modeller, en generell modell som fungerar pÄ de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram vÀrden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa vÀrden Àr framtagna för olika scenarier i framtiden, pÄ Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner Ärspassagerare samt pÄ Norrköping flygplats för Ären 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar bÄde för flygplatser med en respektive tvÄ terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrÄn de tidigare statiska berÀkningarna, vilket frÀmst beror pÄ att i de statiska berÀkningarna sprids fordonsflödet ut jÀmnt pÄ en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

En flygplats bestÄr av olika omrÄden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det Àr av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av flygplatser görs pÄ ett sÄ optimalt sÀtt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett omrÄde dÀr endast statiska berÀkningar har gjorts, och sÄledes ingen hÀnsyn tagits till dynamiken, Àr Fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet.ProblemVÄr uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsomrÄdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hÀnsyn till dynamiken, och med hjÀlp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig pÄ angöringsomrÄdet tas fram för taxi och privatbilar AngöringsomrÄdet Àr det omrÄde precis utanför terminalen dÀr uppstÀllningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lÀmna av eller hÀmta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd sÄ att den fungerar bÄde för flygplatser med en terminal och för flygplatser dÀr inrikes och utrikes Àr uppdelat pÄ tvÄ terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som pÄverkar fordonstrafiken pÄ tillfartsomrÄdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett anvÀndargrÀnssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle anvÀndas av Luftfartsverket sjÀlva sÄ lades mycket arbete ner pÄ att utveckla ett anvÀndargrÀnssnitt dÀr Luftfartsverket lÀtt kan lÀgga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förÀndrades under arbetets gÄng och det hela slutade med tvÄ modeller, en generell modell som fungerar pÄ de flesta flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram vÀrden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa vÀrden Àr framtagna för olika scenarier i framtiden, pÄ Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner Ärspassagerare samt pÄ Norrköping flygplats för Ären 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar bÄde för flygplatser med en respektive tvÄ terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrÄn de tidigare statiska berÀkningarna, vilket frÀmst beror pÄ att i de statiska berÀkningarna sprids fordonsflödet ut jÀmnt pÄ en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

Syftet med detta examensarbetet Àr att ta fram en modell av ett segelinstÀllande system hos en segelbÄt. Detta för att stÀlla in storseglet hos bÄten per automatik. Anledningen till ett segelinstÀllande system kan vara att man vill hÄlla nere vikten hos bÄten dÄ manskap vÀger mer Àn systemet. Andra aspekter Àr att personer med segelbÄtar som saknar kunskaper, eller tycker det Àr besvÀrligt att stÀlla in seglen vid turer med bÄten, kan anvÀnda systemet för att underlÀtta seglingen. Man undviker dÄ att anvÀnda motorn pÄ segelbÄten och kan dÄ spara brÀnslekostnader.SegelinstÀllningen görs genom att en sensor mÀter varifrÄn vinden blÄser i förhÄllande till skrovet, samt efter vilken hastighet vinden har.

Syfte: Att undersöka instÀllningen till trÀning hos fysiskt inaktiva.FrÄgestÀllningar:Vilka hinder upplever inaktiva individer till trÀning?Hur ser de upplevda fördelarna ut bland informanterna till trÀning?Vilka svÄrigheter upplevs med att upprÀtthÄlla trÀning?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex mÀn (n=6). Insamlad data analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Den transteoretiska modellen anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt.Resultat: Upplevda hinder var frÀmst att kÀnna olust och ovilja till trÀning. Upplevda fördelar med trÀning var att det var socialt att trÀna, att trÀning gav en skön kÀnsla i kroppen, att trÀningen gav hÀlsofördelar och att se resultat.

In order to evaluate the benefits and costs associated to investments in information technology (IT) managers need to be aware of the complexity in the nature of the task. Hence all the benefits that arise from the investment are not of pure economic character. The complexity of the task is even more obvious when managers also need to prioritize between a number of possible investments in order to fit a given budget.Stora Enso Skog AB is about to implement a new administration system to the organisation and due to that they will also implement a new standard system for the production planning process. In order to seek the modifications in the standard system that needs to be done to fit the organisations way of working, the managers have put together a reference group to seek out these modifications.The aim with this report is to identify a model that can prioritize these suggested modifications and test it practically with a group of future system users. The first part of the report is a literature study to map the existing models that are available.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Lean och Sex Sigma Àr tvÄ av de mest anvÀnda kvalitetsförbÀttringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbÀttringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de bÄda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hÄllits pÄ en teoretisk nivÄ och det finns fÄ praktiska exempel. Avsaknaden pÄ praktiska exempel beror frÀmst pÄ avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att mÄnga författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie Àr att utveckla och föreslÄ en modell för Lean Sex Sigma som kan anvÀndas som standardramverk i framtiden.

Bakgrund och problem: I kristider Àr det extremt viktigt att veta att ett företag har enprodukt som kunderna efterfrÄgar och vÀrdesÀtter. Speciellt nÀr det gÀller tjÀnster som Àr fögakonkreta Àr det vÀsentligt att ha en medvetenhet om vad kunden efterfrÄgar och vad det kostaratt skapa det. Ett företags resurser mÄste allokeras för att matcha det vÀrdeskapande somkunden uppfattar som mervÀrde.Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa en modell eller ett ramverk för att undersökaresursmatchning i ett tjÀnstföretag. Studien ska ge riktlinjer om hur ett företag kan matchasina kostnader mot det kunden vÀrdesÀtter med produkten. Vidare ska studien beröra hurdenna matchning kan analyseras och anvÀndas som beslutsunderlag rörandekostnadsstyrningen i företaget.AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr fokuserad pÄ tjÀnstesektorn och specifiktförsÀkringsbranschen.

Ett företags kapitalstruktur och i förlĂ€ngningen dess val av finansiering för strategiskainvesteringar omgĂ€rdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört enfallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsĂ€garbolag noterat pĂ„Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag.Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering avstrategiska investeringar och jĂ€mföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sĂ€r- ochsamfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingĂ„r ocksĂ„ att geförslag pĂ„ vidare forskning.Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansieringav strategiska investeringar vĂ€ljer Home Properties emellertid inteckningslĂ„n först. I HomeProperties fall förklaras företagets val av finansieringskĂ€llor bĂ€ttre av static trade-offmodellen och Åkerbloms hypotes om sĂ€r- och samfinansiering.

I dagens affÀrsvÀrld har dem flesta företag projekt som arbetsform, det kan handla omomstrukturerings- eller utvecklingsprojekt. PÄ grund av detta har ett antal olika modeller, som tillexempel Praktisk Projektstyrning (PPS) och PROPS, utvecklats för just detta ÀndamÄl. PPSutvecklades sent pÄ 1980-talet av Tieto, och idag anvÀnds den modellen pÄ en rad olika företag iSverige. Företagen vÀljer antingen att köpa in konsulteringstjÀnster frÄn Tieto eller sÄ anpassardem PPS-modellen till sin egen verksamhet. Ett projekt kan generellt delas in i tre stycken moment, förberedelse, genomförande och avslut.

En utfackningsvĂ€gg Ă€r en icke bĂ€rande vĂ€ggkonstruktion, ofta av trĂ€ som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen anvĂ€nds ibland stĂ„lpelare för att bĂ€ra ovanliggande konstruktioner. StĂ„lpelarna utsĂ€tts för laster som de mĂ„ste dimensioneras för. Över och under pelarna svetsas plĂ„tar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen.I detta examensarbete har dĂ€rför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stĂ„l enligt Eurokoderna.

Bakgrund: BekrÀftelse Àr ett grundlÀggande mÀnskligt behov som Àr viktigt för patienten och har stor betydelse för upplevelsen i mötet med vÄrden. SAUK (Sympati-Accepterande-Upplevelse-Kompetens) modellen Àr en metod för att vÀrdera bekrÀftelse i omvÄrdnad. Syftet: Syftet med uppsatsen var att fÄ förstÄelse samt ökad kunskap om hur patienten upplever bekrÀftelse i mötet med vÄrden. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut, dessa var publicerade i Sverige, USA, England, Finland, Norge och Australien, mellan Ären 1998-2006. Resultat: Resultatet visade att SAUK-modellens begrepp kunde anvÀndas som analysmodell för att undersöka patientens upplevelse av bekrÀftelse i omvÄrdnaden.

Byggande i kallt klimat innebÀr mÄnga utmaningar pÄ grund av de hÄrda pÄfrestningar byggnader utsÀtts för. Forskningsprojektet Attract utreder möjligheten Ästadkomma attraktivt och hÄllbart boende i subarktiskt klimat, med utgÄngspunkter i Kiruna och GÀllivare. Tyréns AB Àr en del av detta och vill effektivisera byggprocessen genom att industrialisera hustillverkningen med förtillverkade moduler. Det skulle innebÀra en minskning av kostnader och tidsÄtgÄng under bÄde projektering och produktion. MÄlet med arbetet Àr att skapa en berÀkningsmodell som ska kunna anvÀndas för att snabbt ta fram de dimensionerande krafter ett stabiliserande torn av prefabricerade skivelement, exempelvis trapphus, utsÀtts för. Tanken Àr att ha fÄ bestÀmda vÀrden och istÀllet ge anvÀndaren av modellen möjlighet att anvÀnda egna variabler beroende pÄ situation, vilket skulle innebÀra att modellen kan anvÀndas vid flera olika tillfÀllen. Arbetet har resulterat i en berÀkningsmodell i form av en Exceldatafil dÀr berÀkningar utförs automatiskt och levererar dimensionerande krafter för det stabiliserande tornet.

Denna C-uppsats Àmnar att studera prioriteringar hos anvÀndare i ett system för processutveckling, med syftet att skapa underlag för en omarbetad implementation. I vissa organisationer handlar det om att öka utnyttjandegraden av investerade resurser, och en sÄdan plattform ger en bÀttre kontroll över vilka delar i ett system som pÄverkas av processförÀndringar. Underlaget för den konkreta implementation bestod till stor del av resultaten frÄn en enkÀtstudie, dÀr slutanvÀndare av ett existerande prototypsystem fick dela med sig av sina synpunkter. Resultatet frÄn studien kombinerades ocksÄ med relevanta vetenskapliga artiklar och litteraturstudier för att skapa underlag för modellen för den nya plattformen. En stor faktor som pÄvisades utifrÄn studien Àr behovet av tillgÀnglighet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om en modell för lÀrande som skapar motivation genom spÀnning, utmaning, fantasi och berÀttande, som benÀmns Àventyrspedagogik, Àr anvÀndbar i skolans arbete. Arbetets utgÄngspunkter var att genom den Àventyrspedagogiska modellen för lÀrande skapa fantasiberikande och spÀnnande moment i skolarbetet och skapa förutsÀttningar för motivation till lÀrande bÄde hos elever och lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna togs ifrÄn Sven-Gunnar Furmarks modell för Àventyrspedagogik, teorier om spÀnningens, fantasins och berÀttandets betydelse för lÀrande samt neurologisk forskning i pedagogiskt sammanhang. Undersökningen genomfördes i en Äldersintegrerad elevgrupp om 68 elever, samt 6 pedagoger i en problembaserad-individuell verksamhet i Är 7-9. I 10 mindre arbetsgrupper genomfördes ett temaprojekt som behandlade temat samekultur.