Konflikter med föräldrar, vänner, arbetskollegor, chefer med fler är ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mängder av arbeten om ämnet men ingen berör på ett tillfredsställande sätt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig äldreomsorg. Syftet med studie har därför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig äldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal på arbetsplatsen. Tre frågor ställdes även för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka påverkningar upplever första linjens chefer konflikter har på arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier använder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal på arbetsplatsen? Arbetet vilar på en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig äldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige.

Stadens offentliga rum är platser där människor ska kunna vistas på lika villkor och det är en demokratisk rättighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Det är svårt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av många människor trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen. Ändå finns det ett samband mellan dessa, då platser som uppfattas som otrygga i förlängningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare än en öde men detta beror även på vem man är, vilka människor som vistas på platsen och vad de gör. Människans samspel med dess omgivning är komplex och därför är sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

 Ingen ledarskapsmodell kan på egen hand representera en fulländadledarstil. Olika ledarstilar passar bättre, eller sämre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, är något som bådechefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dåliga egenskaper hosen ledare utifrån ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anställda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjälp avinduktiv tematisk analys.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport är att öka förståelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie på företaget LKAB, där jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnå en djupare förståelse för hur relationen ser ut. Jag har även utfört en observation vid ett möte som handlade om jämställdhet i LKAB där samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien är av en kvalitativ karaktär, där jag har valt att koncentrera mig på att söka djup snarare än bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till är att den könsneutrala strategin används av både medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Uppsatsens titel lyder: Lika men inte identiska, En jämförande studie av danska och svenska första linje chefer. Studiens syfte är att undersöka skillnader och likheter mellan chefer på förstalinjenivå på sex stycken företag med kontor på både den svenska och danska sidan runt Öresundsområdet. Vi fokuserar dels på deras upplevelser som första linje chef och hur deras medarbetare ser på sina chefer och detta görs utifrån Geert Hofstedes fyra kulturdimensioner. Det primära tillvägagångssättet har utgjorts av en deduktiv ansats där semistrukturerade intervjuer med första linje chefer gjorts, samt med hjälp av enkäter undersökt deras medarbetares åsikter i ämnet. Både manliga och kvinnliga första linjechefer har intervjuats på plats med hjälp av en intervjuguide.

Utgångspunkten för den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i irakiska Kurdistan och de palestinska områdena känner sig mer jämställda med män eller inte efter att demokratiseringsprocessen påbörjats. Undersökningen utgår ifrån teorier kring erkännande av Nancy Fraser och en studie av Tina Sideris för att studera på vilket sätt kvinnor i respektive område upplever sig erkända eller inte i den sociokulturella (privat sfären) och i den offentliga sfären. De resultat som framkommer är att det är svårare att bli erkänd i den sociokulturella sfären jämfört med den offentliga sfären. Resultaten är i stort sett desamma för båda områdena med skillnaden att irakiska Kurdistan har kommit längre när det gäller det offentliga erkännandet än vad de palestinska områdena har gjort. Därtill spelar religionen en större roll i den offentliga sfären i de palestinska områdena jämfört med irakiska Kurdistan.

Syftet med studien avser undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten resonerar kring begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt och hur de ser på sin roll i relation till utrymmet för ett kritiskt reflekterande inom den organisation de verkar i. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- Vad innebär ett kritiskt reflekterande förhållningssätt för chefer?- Hur resonerar chefer kring sitt inflytande på utrymmet för ett kritiskt reflekterande förhållningssätt inom organisationen?- Hur bemöter chefer ett kritiskt reflekterande förhållningssätt hos sina medarbetare?Vi har använt oss av en kvalitativ metodstrategi med semi-strukturerade djupintervjuer, utifrån en abduktiv ansats. Resultaten har analyserats utifrån olika perspektiv på ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, teorier om organisationskultur och ledarskap samt tidigare forskning om reflektion inom socialtjänsten samt reflektion i relation till ledarskap. Av undersökningens resultat drar vi slutsatsen att chefernas syn på innebörden av ett kritiskt reflekterande förhållningssätt är relativt överensstämmande dem emellan, nämligen att förhållningssättet innebär reflektion och ifrågasättande utifrån olika perspektiv med strävan efter en helhetssyn.

Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i äldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och själva problematiken med att vara styrda både uppifrån och nedifrån.För att försöka fånga denna upplevelse har vi ställt följande frågor till våra informanter: Vad innebär det att vara första linjen chef inom äldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt åstadkomma ett gott ledarskap? För att kunna få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem första linjen chefer inom äldreomsorg i tre olika kommuner i Skåne. Tre övergripande teman framkom ur våra intervjuer vilka vi benämnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss är att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att på så vis kunna öka flödet i timglasets mitt..

Den här studien behandlar ämnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa ledarskapsidealet baseras på det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen är att studera om en ny ledare i organisationer gör anspråk på ett normativt ledarskapsideal och vilka konsekvenser det får, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnått överens med medarbetarnas uppfattningar. Två nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jämnförts. Resultatet pekar på att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig själva.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur budget och BSC:s roller fungerar i privata och offentliga verksamheter och att undersöka om BSC är ett komplementärt styrverktyg till budget. Då uppsatsen syfte skulle besvaras använde gruppen sig av en kvalitativ metod. Fallstudien gjordes på företagen Alfa-Laval, Gambro och Trelleborg och kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tierp. Gruppen har använt sig av en abduktiv ansats.Under detta arbete kom det fram olika skillnader när det gäller budgetens och BSC:s roller. Det har även framkommit differenser mellan de privata och offentliga verksamheterna.

En kvantitativ studie har gjorts för att undersöka skillnader i konfliktstil enligt Thomas och Kilmanns-Conflict Mode Instrument (TKI) samt arbetskontrollokus mellan personal på olika organisationsnivåer. Det undersöktes även om det fanns skillnader mellan könen och om äldre respondenter hade högre inre arbetskontrollokus än yngre respondenter. 99 personer deltog i studien, varav 74 var tjänstemän och 24 var underställda. Respondenterna besvarade en enkät baserad på de teorier som låg till grund för studien, Thomas och Kilmanns-Conflict Mode samt Spectors teori om arbetskontrollokus. Resultatet visade att chefer var mer självhävdande i sin konfliktstil än underställda och män var mer konkurrerande i sin konfliktstil än kvinnor.

Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter världen över av vårdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhälsoproblem och ett hotmot patientsäkerheten. Enligt WHO måste varje land därför vidta och fokusera på åtgärder som att förbättra hygienrutiner hos vårdpersonalen, för att minska andelen vårdrelaterade infektioner.Syfte: Att få insyn, förståelse och fördjupad kunskap i hur chefer på ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsäkerhet genom följsamhet till hand-, kläd-och hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till hygienrutinerna vara, ses svårigheter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till hygienrutinernaut?Målet är att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till hygienrutiner kan optimeras på det sjukhus där studien utförts, även som inspiration till andra vårdgivare.Metod: 41 chefer på olika nivåer intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat: Chefer upplever att följsamheten till hygienrutiner generellt är god, men kan skilja sig åt mellan yrkeskategorier.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chefer i dagens samhälle. Frågeställningarna som används i uppsatsen är: Hur ser föreställningarna ut hos nyanställda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanställda på de förväntade kraven som ställs på chefer idag? Vill nyanställda bli chefer i framtiden, och i sådana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen är att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chef och även undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrån de anställdas perspektiv. I teorikapitlet behandlas därför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har även belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare.Med frågeställningarna som utgångspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och använt oss av intervjuer.

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.