Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter.

Introduktion: Arbetsmiljö och hälsa är viktigt och längre uppmärksammade på arbetsmarknaden, inte minst inom den offentliga sektorn som landstinget. Inom området har ett nytt tänk, för att mäta och följa upp hälsofrämjande effekter och följa upp dem, börjat användas och studeras. Hälsobokslut är ett nytt begrepp som börjat få fotfäste. Tidigare forskningsresultat bevisar att ett synliggörande av sambandet mellan hälsa och ekonomi är centralt för att minska ohälsotalen.Tillämpligheten av hälsobokslut testades genom ett förbättringsarbete på två vårdenheter.Syfte: Syftet med denna studie var att klarlägga möjligheteroch svårighetervid införande av hälsobokslut (HB) inom sjukvården samt nyttan av HB. Studien vägleddes av följande frågeställningar: -Hur ser chefer inom vården på hälsofrämjande projekt och hur följer de upp resultatet av dem?  -Vilken nytta får cheferna av hälsobokslutet? -Hur stödjer hälsobokslutet utvärderingen av hälsofrämjande insatser?Metod: Studien har en interaktiv forskningsansats med kvalitativa och kvantitativa data.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen.Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi.

?I de ljusa hassellundarna utanför min trädgård, har himlen rasat ner och färgat jorden blå. Tusentals och åter tusentals blåsippor har just slagit ut i en värld som fyllts av hasselhängen.? (Sarenström, 1999, s. 28) Den första växtlighet som blommor men även den sista som blommar innan snön kommer är geofyter, lök- och knölväxter.

Denna studie beskriver med en fallstudie av matrisorganisationen Jetpak hur chefer fördelar och gemensamt tar ansvar. För att nå syftet används chefskapsmodell av Koontz och Weihrich som skildrar fem ansvarsområden; planering, organisering, personal, ledarskap samt kontroll. Jetpak som företag är ett intressant fallstudieobjekt eftersom de sedan införandet av matrisstrukturen visat en positiv tillväxt. Detta trots att matrisen som organisationsform fått utså mycket negativ kritik för att vara alltför invecklad och svårförstådd. Utmärkande för matrisorganisationer är förekomsten av dubbelt chefskap det vill säga att anställda har två likställda chefer och ovan nämnda ansvarsområdena måste därför delas upp.

Att vara chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att få en bredare bild av och fördjupad kunskap om ledarskap för första linjens chefer inom kommunal socialtjänst. För att nå chefernas egen upplevelse av sitt uppdrag som chef och ledare valde vi kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet var vidare att fånga upplevelsen av ledarskap i relation till organisationens förväntningar. Vi ville se om chefserfarenhet hade någon betydelse. Vi ställde frågor som skulle fånga vad som upptar nya respektive erfarna chefer i deras uppdrag.

På grund av stora pensionsavgångar står arbetsmarknaden inför en generationsväxling. Detta kommer att påverka dagens chefspositioner, och innebär att när äldre chefer pensioneras blir behovet av nya chefer allt större. Syftet med den här studien var dels att undersöka hur nästa generations arbetskraftser på att i framtiden inta en chefsposition och även om det finns vissa delar av chefskapet som de är mer positivt respektive negativt inställda till. Studien baserades på en enkätstudie där studenter från personalvetarprogrammet och civilingenjörsprogrammet vid Umeå universitet fick skatta ett antal påstående gällande chefskap. Resultatet visade att chefsattityden generellt sett var positiv för respondenterna, dock ville endast ett fåtal bli chef så snart som möjligt av sin karriär.

Säsongsvariationer är ett förekommande fenomen på platser runt om i världen och drabbar aktörer, besökare och invånare på en destination. Intresset för detta fenomen uppstod under en tidigare kurs vid Service Managementprogrammet då vi kom i kontakt med säsongsvariationer i Lund. Under sommaren uppfattas staden som folktom, medan den under resterande del av året uppfattas som livfull. Detta gör att hanteringen av säsongvariationer blir ett aktuellt ämne att studera.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika tvärvetenskapliga strategier kan kombineras och användas för att utveckla en destination. Den övergripande frågeställningen är; Vilka strategier kan privata och offentliga aktörer i en stad använda för att hantera säsongsvariationer? Metoden bygger på kvalitativa intervjuer där vi genomfört 6 intervjuer med offentliga och privata aktörer.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Den genomförda studien avsåg att undersöka om det förelåg likheter eller skillnader i synen på konflikter mellan medarbetare och chefer på ett företag, samt vilka diskurser som kunde utrönas. För det syftet utfördes intervjuer med personer inom båda dessa grupper, intervjuerna ställdes sedan samman, analyserades och jämfördes med varandra. Analysmetoden som användes var diskursanalys och resultaten av intervjuerna visade att det fanns både likheter och skillnader mellan medarbetare och chefer i uppfattningen av konflikter och konflikthantering. Vissa mönster påträffades även i uttalandena, där dessa passade ihop och kompletterade varandra utifrån diskursanalytisk synvinkel. Konflikter är ett både viktigt och intressant område för ett företags utveckling och välbefinnande.