Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det ärfrämst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst..

Studien syftar till att underso?ka om de ansta?lldas skattning av chefers konflikthanteringsfo?rma?ga kan prediceras baserat pa? chefens emotionsigenka?nningsfo?rma?ga och sja?lvskattade emotionsreglering. Studien genomfo?rdes genom att 32 chefer utfo?rde ett datoriserat emotionsigenka?nningstest (Geneva Multimodal Emotion Portrayal Set) och en emotionsregleringsenka?t (Emotion Regulation Questionnaire). 181 medarbetare till cheferna svarade pa? en webbaserad enka?t ga?llande chefens konflikthanteringsfo?rma?ga (Conflict Resolution Questionnaire).

Female and male managers in crisis- A qualitative study of how daily and evening newspapers produce female and male managers in crisisThe purpose of this studie was to investigate how female and male managers are produced in daily and evening newspapers. The newspapers that has been used in this study is Dagens Nyheter, as a representation for daily newspapers, and Aftonbladet, as an representation for evening tabloids. To answer the purpose three issues has been formulated: what are the female and male managers importance in emergency situations in the articles? How are power attributed to women and men in the articles? What similarities and differences are there between the representations from Dagens Nyheter and Aftonbladet?The theories that has been used in this studie are mainly gender theory, critical discourse analysis (CDA).The results of the analysis showed that female managers in subjectivily presented articles reports are produced in a more negative way than male managers. Further could the male managers be interpreted to be attributed more power in the articles than the female managers..

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet är anpassat för att hjälpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, samt om det behöver förbättras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats där två chefer och två omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden täckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framträdande resultatet var att informanterna är ense om att stödet har brister och inte är anpassat till den valda målgruppen, speciellt när det kommer till självbestämmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Byggsektorn i Sverige är stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden räknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen är så stor är det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har därför inriktat sig på att undersöka hur strategisk partnering kan användas på ett mer framgångsrikt sätt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten på det som byggs uppnås inte i tillräckligt hög grad. Till stor del härrör detta från det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat på det lägsta priset, och ej tar hänsyn till andra ?mjuka? faktorer.

Uppsatsens titel: Strider, slitningar, tvister, usch konflikter!                    Uppsats nivå: Kandidatuppsats i ledarskapFörfattare: Johanna Andersson, Elin Andrén och Magnus MattssonHandledare: Ingemar WictorNyckelord:  Konflikt, förebygga konflikter, chefskap, kultur, kommunikation och arbetsmiljö.Problemformulering: Vilka förebyggande åtgärder mot konflikter mellan anställda använder sig chefer av i arbetslivet? Syfte: Vi vill med denna studie ge en ökad förståelse för vilka åtgärder chefer använder sig av för att förebygga konflikter på arbetsplatsen. Då vi känner att det finns brist på information i detta område vill vi belysa vilka åtgärder som chefer kan använda sig av.                                            Teoretisk referensram: I vår teoretiska referensram har vi valt att först generellt diskutera förebyggande åtgärder mot konflikter för att vidare fördjupa oss i tre huvudområden. Vi har använt oss av samt kombinerat olika författare och teorier.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där vi samlat in vårt empiriska material genom intervjuer.                                                                       Resultat: Det resultat vi har kommit fram till, genom vår studie, är att chefer arbetar med kommunikation och kultur som två åtgärder för att förebygga konflikter mellan anställda på arbetsplatsen.

Ledarskapet i en organisation påverkar i hög grad hur organisationen fungerar. På senare år har forskningen mer och mer kommit att förorda det autentiska ledarskapet där vikten av förutsägbarhet, rättvisa, omsorg och en kombination av relationsinriktning och uppgiftsorientering betonas. Grupphandledning kan vara ett sätt för chefer att lära sig relationsbyggande. I föreliggande studie genomgick 75 första linjens chefer inom sjukvården handledning i mindre grupper under ett år. Utifrån deltagarnas svar på självskattningsformuläret Hjulet var syftet att undersöka huruvida handledningen hade lett till någon förändring i sex grundläggande personlighetsindex samt i deltagarnas egen uppfattning om sig själva som ledare.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

Många chefer väljer idag att dela på ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer väljer att arbeta på detta sätt är många, men grundar sig ofta i att de är missnöjda med den rådande situationen i organisationen. Chefer är inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna är inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats är att utifrån en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktäristiska dragen för ett gott ledarskap stämmer överrens med utfallet av delat ledarskap.Utifrån mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehåller många av de faktorer som brukar känneteckna ett gott ledarskap. Det är dock svårt att generellt beskriva vad som är ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bäst i alla organisationer.

Syftet var att kartlägga arbetstillfredsställelsen hos chefer i svensk äldreomsorg samt undersöka om det fanns några skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstäckande webbenkätundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade både kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och Offentliga chefer vad gäller arbetstillfredsställelse. En högre grad av arbetstillfredsställelse kunde utläsas bland cheferna inom den privata sektorn.

Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera medarbetares livstillfredsställelse, psykosociala välmående och upplevd relation till närmaste chef utifrån chefers emotionsperception och emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras närmaste medarbetare bestående av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkät bestående av delar från Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet från emotionsperceptionstestet och det självrapporterade användandet av omvärdering av känslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna på Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfär på arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare när de är skickliga på emotionsperception och omvärderar sina känslor..

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Turismutbildningar på högskolenivå har växt fram som ett resultat av att förstärka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag värderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. Utifrån en hermeneutisk analysmetod är målet med studien även att få inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag.Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer från resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes även med en forskare från Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr värderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjänst och position.