Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som pÄverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhÄllningssÀtt i relation till dessa. Vidare vill vi jÀmföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom omrÄdet. Det empiriska resultatet bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med representanter frÄn HR-funktionen i företag inom privat sektor. BÄde resultat och vetenskaplig genomgÄng har visat pÄ variationer av sÄvÀl pÄverkan som förhÄllningssÀtt. Företagens val av förhÄllningssÀtt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende pÄ verksamhetsspecifika förutsÀttningar.

VarumÀrkesarbete blir allt vanligare i Sveriges kommuner och dÀrmed en del av arbetsuppgifterna för offentliganstÀllda kommunikatörer. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kommunikatörer resonerar kring varumÀrkesarbete utifrÄn demokratiska och ekonomiska vÀrden. Intervjuer har gjorts med kommunikations- och informationschefer i tre vÀstsvenska kommuner. Deras svar har sedan satts i relation till den demokratisyn som presenteras av Demokratiutredningen samt Gromark & Melins begrepp brand orientation, i uppsatsen översatt till varumÀrkesorientering. Gromark & Melin argumenterar för att en ökad varumÀrkesorientering i den offentliga sektorn bÀttre bidrar till mer demokrati Àn den market orientation, eller marknadsorientering, som de menar Àr dominerande i dag.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att stÀlla demokratiska och ekonomiska vÀrden mot varandra för att se om vÀrdekonflikt föreligger i en situation dÄ demokratiska vÀrden uttryckts som önskvÀrda och i behov av förstÀrkning och dÀr New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts pÄ marknadsekonomiska vÀrderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som nÄr fram till slutsatsen att en vÀrdekonflikt faktiskt pÄ sÀtt och vis kan sÀgas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska vÀrdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, Àn som ett mÄl i sig sjÀlvt. FrÄgan visar sig i slutÀndan handla om anvÀndandet av en ny normativ logik som inte Àr fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Denna uppsats behandlar Àmnet budgetslack samt olika faktorers pÄverkan inom tre skildaverksamheter. Budgetslack Àr vanligt förekommande inom de flesta verksamheter och sessom ett problem som minskar verksamheters konkurrenskraft. Det rÄder dock delademeningar om vilka faktorer som ökar respektive minskar existensen av slack samtförekommande studier som motsÀger varandra. Vi ansÄg dÀrför att det vore intressant attstudera Àmnet nÀrmare och valde att fördjupa oss i hur faktorerna budgetstyrning,företagsmiljö, agerande i eget intresse, informationsasymmetri, deltagandegrad ibudgetförhandlingen samt budgetmÄlens inverkan samverkar. UtifrÄn vÄr empiriska dataupprÀttade vi en egen modell som visar hur dessa faktorer pÄverkade förekomsten av slackinom de tre olika verksamheterna.Syftet med denna uppsats Àr att förstÄ hur olika faktorers pÄverkan pÄ budgetslack skiljer sigÄt mellan olika verksamheter.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idĂ©burna organisationer inom det sociala omrĂ„det och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka Ă„tgĂ€rder de Ă„tar sig. Ideella organisationer antas ha nĂ„got unikt och/eller gör nĂ„got som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en sĂ€rstĂ€llning, de utgör en sĂ€rart, vilket antas bidra till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om ÖK har und-erlĂ€ttat eller försvĂ„rat för ideella organisationer att skapa och Ă„terskapa sin sĂ€rart och om ÖK dĂ€rmed har stĂ€rkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervĂ€rde till samhĂ€llet. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€ller definition av sĂ€rart och mervĂ€rde och hur sambandet ser ut mellan sĂ€rart och mervĂ€rde samt vilka faktorer som pĂ„verkar sĂ€rart och mervĂ€rde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Syftet med min essÀ Àr att uppmÀrksamma hÀndelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast gÄr pedagogen förbi eller Àr tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med mÀnniskor, arbetar pÄ och gör saker som Àr obekvÀmt för oss som personer. FrÄgan vÀcktes i mig dÄ jag började reflektera över mitt handlande i de pÄ förskolan förekommande vardagssituationer, dÀr jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrÄn situationen. Men handlade vi pÄ bÀsta sÀtt? Har jag som förskollÀrare rÀtt att kÀnna och tÀnka utifrÄn mig sjÀlv som person och vad fÄr jag uttrycka? EssÀn bygger pÄ hÀndelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete pÄ förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gÄng har jag kommit fram till att mitt agerande pÄ förskolan idag Àr förÀndrat genom att jag pÄbörjat min förskollÀrarutbildning. MÄnga gÄnger tidigare har jag handlat pÄ samma sÀtt i liknande situationer utifrÄn mitt som jag sjÀlv kallar det, sunda förnuft.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om medarbetarskapandet inom offentlig sektor kunde inverka pÄ ohÀlsan i organisationen och om detta arbete har pÄverkat situationen för medarbetarna. MÄnga organisationer arbetar i dag med medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att anvÀnda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och dÀrmed minska ohÀlsotalen i organisationen. Till sin hjÀlp har de mÄnga gÄnger etablerade företag som arbetar med denna sorts förÀndring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. TvÄ intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena dÀr hÀlsan och förutsÀttningarna för hÀlsan kan pÄverkas. De senaste Ären har det skett en positiv utveckling gÀllande den fysiska arbetsmiljön men inte gÀllande den psykosociala arbetsmiljön dÀr speciellt anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden upplever en allt mer pressad arbetssituation. LitteraturgenomgÄngen kring psykosociala arbetsförhÄllanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hÀlsa. Detta ses som ett problem dÄ det i arbetsmiljön ligger en avsevÀrd potential i frÀmjandet av hÀlsa och att fokus bör förflyttas frÄn det patogena till det salutogena synsÀttet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse pÄ arbetsplatser inom privat hÀlso- och sjukvÄrd samt undersöka medarbetarnas sjÀlvuppskattade hÀlsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Syftet i vÄr kandidatuppsats var att belysa gymnasieungdomars egna berÀttelser av sin presentation pÄ Facebook och Instagram, och hur anvÀndandet pÄverkar deras identitetsskapande samt deras tankar kring anvÀndandet av dessa sociala medier. VÄr studie Àr gjord utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr vi intervjuat nio ungdomar i tre fokusgrupper. De anvÀnda teorierna i studien bestÄr av det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman och modernitet och sjÀlvidentitet av Anthony Giddens. Tillsammans med dessa anvÀnds ocksÄ aktuell forskning inom omrÄdet.Resultatet visar att Facebook och Instagram Àr en stor del av gymnasieungdomarnas vardagliga liv och att de deltar för att de inte vill vara utanför. Forumen stÄr för kommunikation med kontaktnÀtet, underhÄllning och vardaglig uppdatering om event och publicering av bilder pÄ speciella hÀndelser.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssÀtt i hela sin organisation. Lean hÀrleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen anvÀnts inom privata organisationer dÀr effektivitet, produktivitet och ekonomiska vÀrden varit de huvudsakliga mÄlen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv Àr det dÀrför av vikt att undersöka leans förmÄga att Àven beakta de demokratiska vÀrden som en offentlig verksamhet har att ta hÀnsyn till. Genom att intervjua handlÀggare och teamledare pÄ Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssÀtt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean Àr ett lÀmpligt arbetssÀtt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förÀndrar synen pÄ vÀrdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet frÄn denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmÄga att underlÀtta för medarbetarna att stÀrka rÀttssÀkerheten samtidigt som arbetssÀttet ökar effektiviteten.

Bakgrund: I samband med en utlandsvistelse förekommer enligt litteraturen kulturchockar. Chocken kan uttryckas pÄ mÄnga olika sÀtt, exempelvis genom oro, frustration, kÀnsla av isolering, depression eller förvirring. Genom detta pÄverkas vÄra vÀrderingar och referenser, nÄgot vi kanske inte uppfattar förrÀn vi ÄtervÀnder till hemlandet och inser att vi blivit frÀmlingar. Det Àr lÀtt att tro att det inte innebÀr nÄgra problem att Äterkomma hem igen. MÄnga faktorer hinner dock förÀndras under tiden expatrien Àr borta, kanske mestadels smÄsaker vilka kvarvarande mÀnniskor inte ens lÀgger mÀrke till.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och att det finns ett samband mellan mÀnniskors aktivitetsnivÄ, psykiska hÀlsa och tillgÄng till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter bÄde inom privat företagande och inom offentlig regi dÀr natur anvÀnds som en resurs för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet Àr ganska nytt saknas beskrivningar av omrÄdet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hÀlsofrÀmjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod.

En rad förÀndringar i de kommunala verksamheterna kan hÀnföras till tankarna kring behovet av ett nytt tÀnkande och ÄtgÀrder för modernisering av offentlig verksamhet, en förÀndringsvÄg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte pÄ marknadskrafterna. En konsekvens av detta tÀnkande Àr att medborgarnas synpunkter pÄ verksamheten tilldelas en allt större vikt.KlagomÄlshantering har för mÄnga privata företag under en lÀngre tid varit ett naturligt sÀtt att hantera kundernas synpunkter pÄ verksamheten. I företag som Àr inne i en satsning pÄ total kvalitet (TQM) betraktas klagomÄlshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa anstrÀngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stÄ i centrum, arbeta med processer och basera beslut pÄ fakta.Idag anvÀnds TQM som ett uttryck för organisationens syn pÄ kvalitet Àven av mÄnga offentliga organisationer.Hur klagomÄlshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten Àr dock inte sjÀlvklart.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vÄrden i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vÄrden innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk dÄ man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebÀr samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förstÄelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstÄr. Intentionen var ocksÄ att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet.Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet.