HÀlsa och idrott Àr idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sÀtter pressaktörer pÄ marknaden. Ett brett utbud och bra service förvÀntas oavsett vilken anlÀggning sombesöks vilket stÀller mycket höga krav pÄ bÄde anlÀggningar och aktörer. I mÄnga fall saknarkommuner resurser för att prioritera frÄgan och en lösning pÄ problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) dÀr en kommun ingÄr en samverkan med en privat aktör. DÄ det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumÀrkeÀmnar denna studie att undersöka hur tvÄ parter som ingÄtt OPS kan kommunicera sinidentitet pÄ ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.DÄ studien syftar till att undersöka tvÄ parter som ska rymmas inom ett varumÀrkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptÀckas och ÄtgÀrdas. DÄ en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvÀrsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkÀt samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansÄgs vara ett lÀmpligtstudieobjekt dÄ det Àr en idrottsanlÀggning som Àgs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS.

SamhÀllet erbjuder flera vÀgar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvÀgarna idag Àr privat frisörskola och gymnasial programskola. Den hÀr uppsatsen har varit inriktad pÄ att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program pÄ gymnasiet och fristÄende skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som Àr godkÀnda av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret pÄ den frÄgan Àr inte given. Nej, en handfull intervjuer av Ätta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgÄtt privat utbildning godkÀnd av SFF, har lÀttare att fÄ anstÀllning som frisör beroende pÄ vilja intresse och motivation.

Medarbetare som har arbetspassion kan skapa ett mervÀrde för sin organisation. Arbetspassion Àr en vÀrdefull egenskap som organisationen och i synnerhet ledningen kan arbeta med för att fÄ engagerade medarbetare. Fenomenet arbetspassion innebÀr att medarbetaren har en stark dragning till en aktivitet som den tycker om och gÀrna lÀgger ned tid och energi pÄ. Passionen har studerats inom olika aktiviteter och inom den privata sektorn samt fÄtt fram ÄtgÀrder som kan frÀmja medarbetarnas arbetspassion. Ingen tidigare studie har identifierats med inriktning mot en offentlig verksamhet och undersökt hur ledningen kan arbeta för att frÀmja medarbetarnas arbetspassion.Syftet med examensarbetet Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur ledningen kan frÀmja medarbetarnas arbetspassion.

Vad Àr egentligen mÄlfunktionen i offentliga sjukvÄrden och hur utvÀrderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvÄrden har inget vinstincitament utan vill istÀllet maximera den nytta de kan göra för allmÀnheten med den budget de fÄr uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvÄrd, vad som vÀrdesÀtts i bedömningarna, samt vilka processer som föregÄr ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vÄr analys av resultat och slutsatser. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes pÄ fyra sjukhus, sjukhus inom samma lÀn samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssÀtt, dÀrför valde vi sjukhus i olika lÀn.

This bachelor thesis examines the library as a public sphere in the notion of JĂŒrgen Habermas? theory from 1962. The questions asked concerns how the public sphere is discussed in relation to Swedish public libraries today in our late modern society. The analyzed material consists of the Swedish Cultural Bill of 2009 and five qualitative interviews with librarians. The material is analyzed with two of the four social actions presented by the sociologist Maw Weber: value-rational and instrumental.

Regelverket för offentlig upphandling hÄller för nÀrvarande pÄ att förÀndras. Det Àr direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförÀndring Àr att omvÀrlden har förÀndrats, vilket innebÀr att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling Àr nödvÀndiga. Bland de nyheter som Äterfinns i direktiven Äterfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den sÄ kallade konkurrensprÀglade dialogen. Förfarandet Àr avsett att tillÀmpas vid situationer dÄ det inte Àr möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krÀvs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjÀlp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gÄtt fort fram och som en respondent i denna studie berÀttade har utvecklingen gÄtt frÄn en smÀrtstillande spruta och vÀntan vid en hjÀrtattack till ballongsprÀngningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar Àr vÀldigt dyra men priset för vÄr vÄrd nÀr vi besöker sjukhus har inte ökat nÀmnvÀrt, inte heller har skatteintÀkterna ökat nÀmnvÀrt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa vÀrde bÄde inom och utom sin organisation i andra former Àn pengar.I litteraturen som jag lÀst Àr det största fokuset pÄ hur organisationer, bÄde offentliga och privata, kan generera vÀrde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. VÀldigt fÄ studier har fokus pÄ de interna intressenterna, bland annat anstÀllda, som Àr med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mÄl. Studierna tar dÀremot upp förtroende som vÀldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha mÄnga positiva effekter.Min studie fokuserar pÄ hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, frÄn att vara en transportstrÀcka till att bli ett momentÀrt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att fÄ sakta upp för ett ögonblick, och dÀrigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmÀnniskor..

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.

Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur vÀl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. MÄnga menar att betoningen pÄ samordning idag ökat efter flera Är av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har dÀrför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, nÀr och var samordning Àr önskvÀrt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstÄ. DÄ samordning Àr en flertydig term som kan vara svÄrförstÄdd, avser uppsatsen ocksÄ konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer pÄ Migrationsverket ges praktiska exempel utifrÄn en svensk kontext.

IFRIC 12 Àr en ny tolkning som ska vÀgleda företag som arbetar med Offentlig PrivatSamverkan - projekt hur de ska redovisa projekten. IFRIC 12 har nyligen godkÀnts av EUvilket innebÀr att frÄn och med den första januari 2010 ska samtliga publikaentreprenadföretag inom Europa tillÀmpa den nya tolkningen.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilka effekter IFRIC 12 kommer att innebÀra förexternredovisningen och hur relevant den finansiella rapporteringen kommer bli för företagetsÀgare.För att ta reda pÄ hur den finansiella rapporteringen pÄverkas har vi anvÀnt oss av ettfallföretag, Skanska, dÀr vi fördjupat oss i vilka effekter tolkningen kommer att föra med sig.Vidare har vi undersökt hur de fyra största revisionsbolagen ser pÄ den nya tolkningen. NÀr visedan analyserat vÄrt empiriska material har vi utgÄtt frÄn de teorier vi ansett vara relevantaför genomförandet av vÄr studie.Vi har kunnat pÄvisa att IFRIC 12 leder till en jÀmnare vinstredovisning för fallföretagetsprojekt vilket vi anser vara positivt ur ett Àgarperspektiv. IFRIC 12 förtydligar ocksÄ hurtillgÄngarna ska klassificeras vilket Àven detta bör leda till en ökad relevans. Dock finns detanledning att stÀlla sig kritisk till redovisningsdirektivet. Tolkningen Àr komplex och kanmedföra svÄrigheter för företagen vid tillÀmpning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen anvÀnder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dÄliga pÄ att söka fakta och information pÄ Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite nÀrmare.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning som dels Àr kvalitativ, men den Àr ocksÄ kvantitativ eftersom en del frÄgor handlar om mÀngden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ tvÄ olika skolor, en med högre datortÀthet och en med lÀgre för att utforska om det fanns nÄgon skillnad mellan skolor med olika förutsÀttningar. Litteraturen som jag har anvÀnt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över anvÀndning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring Àmnet.Resultatet visar att datorer och Internet anvÀnds flitigt i skolan men har inte tagit över andra lÀromedelsformer.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka mÀnniskors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska ÄtgÀrder som medborgarna upplever ökar trygghetskÀnslan. Men Àven att undersöka om, och i sÄ fall vilka, fysiska ÄtgÀrder som presenteras i kommunala parkprogram. UtifrÄn arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstÄr man vad en plats Àr och hur mÀnniskor upplever otrygghet. De visar att vÄra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar pÄverkar anvÀndningen av platsen.

SkadestÄndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestÀmmelserna i lagen, ska ersÀtta dÀrigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska pÄvisa i) Àrendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestÄnd ska kunna utgÄ. Regleringen bygger pÄ ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen Àr fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestÀmmelser om nÀr en upphandlande myndighet fÄr avbryta en offentlig upphandling.I rÀttspraxis har faststÀllts att det krÀvs "sakligt godtagbara skÀl" för att en pÄbörjad upphandling ska fÄ avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skÀl Àr fortfarande diffust, men vad som kan konstateras Àr att avbrytandet mÄste vara förenligt med samtliga gemenskapsrÀttsliga principer och att beslutet inte fÄr vara godtyckligt.

Det finns en önskan om att finna bÀttre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar dÀrför mÄtten smÀltbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stÀrkelse, i sina kraftfoder. Genom att vÀlja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och dÀrmed djuren att pÄverkas pÄ olika sÀtt. En stor del av kornas foderstater bestÄr av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hÀlsa pÄ gÄrdar dÀr man har en hög andel smÀltbar fiber i foderstaten jÀmfört med gÄrdar som har en hög andel stÀrkelse i foderstaten.