Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik pÄ kandidatnivÄ. Högskolan i GÀvle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anstÀllda pÄ en kommun i södra Norrland.

Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svÄrigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mÄl. DÄ det inte finns ett entydigt mÄl, finns det inget attmÀta prestationer mot, vilket gör det svÄrt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sÀgs inte ha samma problem och dÀr Àr formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning pÄ senare tid som visar pÄ att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel Àr hur bonussystem börjat utformats inom sjukvÄrden, enbransch som frÀmst skötts i offentlig regi i Sverige. DÄ offentliga verksamheter anses ha haft svÄrt attutforma ett belöningssystem, stÀllde vi oss frÄgan ifall Àgandeform inverkade pÄ de belöningar somges pÄ ett sjukhus.

REFERATSyftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ den bÀsta balansen i kontakten mellan ridlÀrare och ridelev, för att rideleven skall lÀra sig optimalt och att ridlÀraren samtidigt ska mÄ bra i sin yrkesroll. Som en fortsÀttning pÄ liten studie gjord av oss, Jacqueline Alex och Anja Forsberg under vÄrt första utbildningsÄr 2008 (Bilaga 2), med titeln ?Att lÀra ut? ville vi fördjupa oss i frÄgestÀllning enligt följande:Behöver ridlÀraren ha en privat relation med sina ridelever, för att fÄ en bra effekt i sin ridundervisning? Vilka komplikationer uppstÄr nÀr ridlÀraren blir för privat? Hur hittar man balansen mellan att ha en god kommunikation med sina ridelever utan att bli för privat??Det som till exempel kan hÀnda Àr att rideleven berÀttar om privata problem som inte ridlÀraren har utbildning i att hantera eller att eleven kan tappa respekten för lÀraren om den blir för mycket kompis med sina elever.Huvudsakligen har djupintervjuer gjorts som en kvalitativ studie, för att fÄ veta mer förutsÀttningslöst hur ridlÀrarna resonerar kring dessa frÄgestÀllningar. RidlÀrare med olika erfarenhet intervjuades för att fÄ spridning pÄ materialet. En Mp3-spelare anvÀndes för att spela in under intervjuerna, samtidigt som svaren skrevs ner, Àven följdfrÄgor skrevs ner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sjÀlvskattad arbetstillfredsstÀllelse kan prediceras av egenkontroll, arbetsledningsklimat, arbetsgemenskap, stimulans frÄn arbetet samt arbetsbelastning. Syftet Àr Àven att se om resultatet pÄverkas av Älder, kön och anstÀllningstid. Studien Àr genomförd pÄ ett privat assistansbolag. Bakgrunden till valet av undersökningsomrÄde har sin utgÄngspunkt i tidigare forskning som beskriver att de ovan nÀmnda variablerna har stor pÄverkan pÄ den totala arbetstillfredsstÀllelsen. Populationen i denna studie Àr personliga assistenter och urvalet bestÄr av 53 assistenter.

AnvÀndandet, eller frÄnvaron, av öppen kÀllkodsprogramvaror inom offentlig sektor Àr nÄgot som pÄ senare tid har diskuterats flitigt bÄde i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur vÀlbekant begreppet öppen kÀllkod Àr, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen kÀllkodsprogramvaror Àr hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna kÀnner till begreppet vÀl, att 80 % av alla tillfrÄgade upplever öppen kÀllkod som nÄgot positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan anvÀnder nÄgon form av programvara baserad pÄ öppen kÀllkod. De viktigaste fördelarna med öppen kÀllkodsprogramvaror Àr den lÄga kostnaden, tillgÄngen till all kÀllkod och att man snabbt kan fÄ del av andras förbÀttringar.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: Jånos Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna pÄ den pri-vata marknaden rÀttfÀrdigas genom att de Àr fattade av individerna sjÀlva efter fritt val, rÀttfÀrdigas de offentliga insatserna genom det sÀtt pÄ vilket besluten har tillkommit. De frÄgestÀllningar vi vill be-svara Àr följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krÀvs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur pÄverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Examensarbetet har gjorts inom temat innovation. Syftet var att utifrÄn teorin se hur en innovationsprocess kan gÄ till inom en offentlig sektor och jÀmföra denna med hur Svenska institutet gick tillvÀga för att skapa Second House of Sweden. FrÄgor vi stÀllde oss var hur processen gick tilll och vilka konsekvenserna blev av den fÀrdiga ambassaden. Efter en kvalitativ undersökning och en analys av det insamlade materialet kom vi fram till att en innovationsprocess inte behöver ha nÄgon konkret början och slut. En innovation kan uppstÄ i ett samspel av adoptering- och genereringsprocessen.

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera möjliga utfallspĂ„verkande faktorer som möjliggör ett framgĂ„ngsrikt implementerat utfall avseende social hĂ€nsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger pĂ„ en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ fall dĂ€r utfallet utgör den gemensamma nĂ€mnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primĂ€rt pĂ„ intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har anvĂ€nts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa Ă€r spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar pĂ„ att fallen har fler möjliga utfallspĂ„verkande faktorer gemensamma Ă€n de har utfallspĂ„verkande faktorer som skiljer dem Ă„t.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frĂ„gan om sociala krav har hanterats pĂ„ ledningsnivĂ„ som en strategisk frĂ„ga, snarare Ă€n som en juridisk eller teknisk frĂ„ga.Fallen kan Ă€ven förstĂ„s som att behovet av upphandling och behovet av sociala Ă„tgĂ€rder har vĂ€xt fram oberoende av varandra innan sjĂ€lva upphandlingsprocesserna och att det Ă€r genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrĂ„gan och den sociala frĂ„gan har kombinerats.

Intresset för nationell vÀrdegrund Àr stort och detta framför allt efter det lagtillÀgg som instiftades i socialtjÀnstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella vÀrdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus pÄ den Àldre personens vÀlbefinnande och möjlighet till ett vÀrdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer Àr bÀttre effektivitet, konkurrens, samt bÀttre mÄlstyrning och uppföljning. Metoder som föresprÄkas för att nÄ dessa idealtillstÄnd Àr bland annat konkurrensutsÀttning, privatisering, mÄlstyrning och decentralisering.

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Uppsatsen sammanstÀller och analyserar de praktiska följderna av bevisbördans placering avseende skakrav inom ramen för offentlig upphandling. I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att kunna anvÀndas som ett inlÀgg i debatten avseende skakravens anvÀndning vid offentlig upphandling i Sverige.AnvÀndingen av skakrav Àr vanligt förekommande vid offentlig upphandling i Sverige. Begreppet "skakrav" avser ett absolut krav avseende en viss egenskap hos anbudsgivaren och/eller föremÄlet för upphandlingen. Den egenskap som skakravet avser Àr avgörande för att sÀkerstÀlla leveransen av föremÄlet för upphandlingen.FrÄgan om bevisbördans placering fÄr extra stor vikt i en situation dÀr det, till följd av oklara faktiska förhÄllanden, finns en osÀkerhet avseende hur gÀllande rÀtt ska tillÀmpas. Om en part i ett mÄl har bevisbördan innebÀr detta att om parten inte kan visa pÄ omstÀndigheter som uppfyller de beviskrav som uppstÀlls, anses inte heller det tvistiga faktumet föreligga.

ABSTRACTTitel: En studie av tvÄ vÄrdcentraler: organisatoriska förÀndringar till följd av avregleringen.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Elin Moberg, Loan HoangHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2011 ? juni  Syfte: Marknaden för vÄrdcentraler i Sverige har avreglerats och förÀndrats frÄn en monopolmarknad till en konkurrensmarknad. Syftet med denna studie Àr att visa vilka skillnader och pÄföljder avregleringen har medfört pÄ marknaden. ForskningsfrÄgorna vi vill besvara Àr:Vilka huvudsakliga organisatoriska förÀndringar har skett för en offentlig vÄrdcentral sedan avregleringen?Hur skiljer sig den offentliga frÄn den privata vÄrdcentralen?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och semistrukturerade intervjuer med en chef för en offentlig vÄrdcentral, Stortorgets HÀlsocentral, samt för en privat vÄrdcentral, HÀlsocentralen City, har genomförts.

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.