Dagens vänster-högerskala
partiers inställning till offentliga, privata vinstdrivande och privata icke-vinstdrivande aktörer
Vänster-högerskalan har alltid varit nära knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det är också ur dessa som våra egna svenska partier är sprungna. Svensk politik har kännetecknats av konflikter mellan vänster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat ägande. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är de av våra riksdagspartier som bäst kan beskrivas med begreppet vänster. Moderaterna och Kristdemokraterna är de av dessa som uttrycket höger bäst passar in på. Idag påpekar vissa politiska teoretiker och statsvetare att denna klassiska vänster-högerskala blivit omodern och inte på ett riktigt sätt kan beskriva vårt alltmer komplexa samhälle. Ändå är de fortfarande de politiska begrepp som används flitigast av gemene man. Synen på offentlig och privat sektors storlek har sedan länge gått isär mellan de politiska blocken, men mycket tyder på att de börjat närma sig varandra till exempel genom att alla partier anammat fler liberala inslag. Civilsamhället som en tredje sektor har tidigare framhållits främst av högern, men har sedan 1980-talet och framåt blivit ett alltmer aktuellt ämne i vidare politiska kretsar. Psykiatrin är ett känsligt område som debatterats livligt efter de senaste årens dramatiska händelser. Detta har också blivit speciellt uppmärksammat på grund av den annorlunda ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting efter psykiatrireformen 1995, som innebär att dessa delar på huvudmannaskapet. Syftet med vår uppsats är i huvudsak att ta reda på om inställningen till den offentliga och de privata sektorerna fortfarande präglas av vänster- högerdistinktionen. Psykiatrin i Luleå används som fallstudie för att belysa ytterligare dimensioner av vårt huvudsyfte. Det står klart att vänster-högerfrågor fortfarande är den mest avgörande skiljelinjen mellan de politiska partierna, även om det redan nu kan anas en uppluckring av de traditionella positionerna. Några större skillnader mellan nationell och lokal nivå framgår inte. Inom psykiatrin i Luleå har dock omdömena angående tiden efter psykiatrireformen varit differentierade.