I Sverige genomförs varje Är offentliga upphandlingar till ett vÀrde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter mÄste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen Àr allmÀnt formulerad och anvisar en process dÀr fokus ligger pÄ förarbete och matematisk utvÀrdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrÄn insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver anvÀnda sÄvÀl feedback och feedforward för att uppnÄ sina mÄl. Typiska tillÀmpningar Àr dynamiska, tÀtt kopplade processer dÀr dessa behov Àr tydliga, men CSE som ramverk Àr generellt definierat och bör gÀlla Àven för en beslutsprocess pÄ organisationsnivÄ. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillÄter upphandlare att genomföra effektiva och ÀndamÄlsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstÄende hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshÀlsovÄrd 2008.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan vÀlja det anbud som Àr ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebÀr en sammanvÀgning av kvalitet och pris. BestÀllaren mÄste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som Àr relevanta och hur kvaliteten ska mÀtas. Av det förfrÄgningsunderlag som en bestÀllare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgÄ. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det Àr mödan vÀrt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under Ären 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mÀtts, och om de skalor som anvÀnts vid mÀtningarna Àr lÀmpliga för ÀndamÄlet.

Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sÀtt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma bÄde inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde tvÄ huvudomrÄden.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan Ären 1989-1994. Relevant för undersökningen Àr planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sÀtt som diskursen om urbanitet gestaltade sig pÄ i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer. Vi genomförde Àven en kvantitativ enkÀtundersökning bland de anstÀllda. Detta för att fÄ ett bra underlag till att besvara vÄr frÄgestÀllning. Slutsatser: VÄr studie visar att konsekvensen av att Skatteverket Àr en mÄlstyrd verksamhet dÀr mÄlen sÀtts högt i hierarkin blir att de anstÀllda pÄ lokala kontor upplever en begrÀnsad delaktighet nÀr mÄlen sÀtts.

Detta Àr en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin sjÀlvpresentation pÄ sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vÄr empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anstÀllda som arbetar med IT. UtifrÄn Goffmans dramaturgiska teori, som Àr en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och frÀmre region korsas pÄ sociala medier. Vi har observerat att man varken Àr privat eller offentlig pÄ sociala medier utan snarare befinner i nÄgon slags grÄzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa Àr skapade av mÀnniskor som ingÄr i politiska och sociala sammanhang pÄverkas Àven de av omgivningens könsnormer. Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur landskapsarkitekter ser pÄ genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade pÄ att de dominerande frÄgorna inom genusperspektivet Àr trygg- och sÀkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Studien syftar till att sÀtta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och stÀller frÄgan om en eventuell marknadsanpassning av skolvÀsendet lett till ett nÀrmande mellan offentligt Àgda och privat Àgda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring frÄn fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, sÀrskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt vÀljs av elever, en summa som gÄr förlorad för de skolor som vÀljs av fÀrre elever. Resultaten visar ytterligare att det Àr via reklam denna tÀvlan sker ? nÄgot som inte skiljer offentligt Àgda eller privat Àgda skolor Ät.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Denna uppsats behandlar utkontrakteringar i offentlig sektor och som praktikfall har utkontrakteringen av Ă€ldreboendena NibblegĂ„rden och Ärtan i Lunds kommun valts. SjĂ€lva syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en uppfattning om vilka effekter som uppkommer vid utkontrakteringar. I uppsatsen diskuteras Ă€ven vad som bör beaktas vid utkontrakteringsbeslut (eller Ă„tertagande av utkontrakterad verksamhet). Den innehĂ„ller ocksĂ„ en analys av hur kontrakt mellan det offentliga och privata aktörer Ă€r utformade och hur utformningen stĂ€mmer överens med den ekonomiska litteraturen. Studien har visat pĂ„ att det finns vissa skillnader finns mellan teori och empiri vad gĂ€ller kontrakts utformning.

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Det finns idag en osÀkerhet över hur budgeten bör anvÀndas och hur den pÄverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan Àr det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och Àr ansvarig för att inte gÄ med underskott. Samtidigt mÄste rektorerna ta hÀnsyn till det uppdrag de har frÄn staten dÀr elever ska fÄ det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens anvÀndning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen sÄ förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.