Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Umea? kommun har sedan 1995, med varierande intensitet, planerat fo?r en ny simhall som ska ersa?tta den gamla fra?n 1970. Det nu liggande fo?rslaget har mo?tts med skiftande a?sikter och de ma?nga kritiska handlar om ba?de fo?rslagets placering (mitt i centrala staden pa? en all- deles fo?r tra?ng tomt) och programmets omfattning (fo?r lite). Eftersom jag delar dessa kritiska a?sikter sa? har detta gett mig ett ypperligt tillfa?lle att som mitt examensarbete titta pa? hur jag anser att placeringen, omfattningen och gestaltningen av ett nytt badhus i Umea? ska se ut.Mina huvudsakliga fra?gesta?llningar har varit just placeringen, programmets omfattning samt naturligtvis a?ven gestaltningen av ett badhus fo?r Umea? kommun med sina 110 000 inva?nare.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

During the later parts of the 20th century there occurred several changes to the Swedish public sector. These changes aimed to effectivize and decentralize the governance model in the public sector. One of these changes was the municipalization of the school system, put forward and proposed by the social democratic government in the late 1980s and early 1990s. This study aims to examine and compare that times different parliamentary parties' opinions on the municipalization of the school system. The source material consists of government bills, and in direct relation to the municipalization of the school system.

Syftet med underso?kningen a?r att jag ska samla kunskap om olika ramverk fo?r att ta fram hybridapplikationer och underso?ka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyra?.Med hja?lp av en samling kriterier a?r ma?let med underso?kningen att komma fram till vilket som a?r det ?ba?sta? ramverket fo?r att ta fram en hybridapplikation fo?r en webbutvecklare som saknar kompetens fo?r att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska va?gleda ma?lgruppen i vilket ramverk de ska anva?nda sig av na?r de besta?mmer sig fo?r att bo?rja utveckla applikationer.Datainsamling fo?r underso?kningen skedde i tva? omga?ngar. Den fo?rsta var vid urvalet av ramverk och da? a?tta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys.

Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

Det hÀr arbetet har gÄtt ut pÄ att jÀmföra tvÄ algoritmer för bildbaserad rendering. BÄda algoritmerna anvÀnder tvÄ bilder som spelats in med formatet MultiView plus depth för att rendera nya mellanliggande vyer av en tredimensionell scen. De tvÄdimensionella bilderna Àr kompletterade med djupvÀrden för varje bildpunkt. Renderingen kan dÄ utföras genom perspektivriktiga transformationer dÀr alla bildpunkters nya positioner projiceras individuellt. I samband med renderingen behöver bland annat mÀtfel i de ursprungliga bilderna samt skymda partier hanteras.

Titel NÄgot stort, runt och varmt - En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikationEngelsk titel A terribly funny essey ? about social class, humor and communicationFörfattare Emma Aronsson och Nina LagerstedtHandledare Eva LundbergExaminator Tanya ElderTermin VÄrterminen 2012Kurskod 2MK300Universitet Linnéuniversitetet i VÀxjö, institutionen för samhÀllsvetenskaper, medie- och kommunikationsvetenskapIntroduktion Vitsen med humor Àr inte bara att skÀmta och roa utan det Àr ocksÄ ett sÀtt att kommunicera med andra personer i vardagliga situationer och att skapa sociala kontakter. En persons sociala förhÄllanden, till exempel vÄra förÀldrars och vÄrt eget yrke, utbildning och inkomst kan pÄverka den enskilde individen i hur den tÀnker och handlar. Eftersom humor Àr kommunikation sÄ borde en persons sociala tillhörighet pÄverka vad en person har för humor.Problem Vad tycker kvinnor med olika sociala tillhörighet Àr roligt och varför? PÄ vilket sÀtt spelar social tillhörighet roll nÀr det kommer till vad kvinnor tycker Àr roligt och inte? I vilka sammanhang och pÄ vilka sÀtt anvÀnder kvinnor humor för att kommunicera med andra personer?Teori Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i teorier om kommunikation, humor, social tillhörighet, social klass och genus.Metod Genom fokusgrupper dÀr deltagarna fick diskutera kring nyckelfrÄgor och videoklipp som vi valde ut pÄ förhand.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

 I denna studie har jÀmförelse gjorts mellan Interacoustics Eclipse och GSI Audera i samband med Auditory Steady-State Respons (ASSR) mÀtningar.Syftet med studien var att undersöka ASSR som metod, att utvÀrdera dess tillförlitlighet i jÀmfö­relse med tonaudiometri för personer med normal hörsel och personer med hörsel­nedsÀtt­ning. Avsikten var dessutom att undersöka om elektrod­placering­ pÄ örsnibb eller pÄ mastoid pÄverkade mÀt­resultatet, försökspersonens upplevelse av instrumen­­t­ens ljudstimuli, om de estimerade ASSR-vÀrdena pÄverkades av att mÀttillfÀllet pÄbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse samt undersöka tiden för mÀtningarna.En experimentell studie genomfördes. MÀtningarna som utfördes var tonaudiometri och ASSR, den senare uppmÀttes med Interacoustics Eclipse och GSI Audera pÄ (n=20) vuxna med normal hörsel och (n=4) vuxna med hörselnedsÀttning.För personer med normal hörsel pÄvisades en god överensstÀmmelse mellan estimerade ASSR-vÀrden och tonaudiometri för Interacoustics Eclipse, nÄgot sÀmre överensstÀmmelse för GSI Audera. Genomsnittlig mÀttid för bÄda instrumenten var ca 40 min. Resultaten visade att elektrodplaceringen inte har nÄgon pÄverkan pÄ ASSR-vÀrden för Interacoustics Eclipse.

Fo?r att lyckas med IT projekt a?r det av stor vikt att kommunikationen inom den multidisciplina?ra projektgruppen a?r va?l fungerande. Inte bara fo?r att man ska kunna beha?lla en gemensam ma?lbild inom gruppen, utan a?ven fo?r att man ska fo?rsta? de olika disciplinernas problem och arbetsmetoder. Den ha?r rapporten behandlar tva? olika aspekter kring anva?ndningen av videomaterial fra?n kvalitativa anva?ndarcentrerade anva?ndbarhetsmetoder som ett kommunikationsverktyg inom en projektgrupp. En av aspekterna a?r hur videomaterialet kan anva?ndas fo?r att fo?rmedla det anva?ndarcentrerade designkonceptet.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.