Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur instrumentalpedagoger och elever ser pÄ webbaserade instrumentallektioner. ForskningsfrÄgorna Àr riktade mot att undersöka vilka skillnader samt vilka för- och nackdelar som finns mellan traditionell och webbaserad instrumentalundervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma instrumentalpedagoger och fyra elever. Resultatet av dessa intervjuer visar att varken pedagoger eller elever ser nÄgra större skillnader mellan de olika undervisnings-formaten. Det geografiska oberoendet anses vara den största fördelen med webbaserade lektioner medan den fördröjning av ljudet som uppstÄr i kommunikation över internet anses vara den största nackdelen.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

I denna uppsats undersöks tvÄ svenska ideella organisationer utifrÄn hur de marknadsför sig i sociala medier. UtgÄngspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som nÄr ut till mÄnga mÀnniskor. Fokus ligger bÄde pÄ hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka anvÀndarbeteenden som finns och hur dessa kan pÄverka den virala spridningen av marknadsföring pÄ Internet. För att fÄ en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de tvÄ organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar dÀr vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. UtifrÄn teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag Àr framstÄende nÀr det gÀller marknadsföring pÄ Internet..

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom en smĂ„skalig, kvalitativ, intervjustudie Ă„skĂ„dliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet pĂ„verkar deras var­dags­liv, med fokus pĂ„ upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forsk­nings­frĂ„gorna: Vilka Ă€r för- och nack­del­arna? Ökar kĂ€nslan av social ge­men­skap eller ger kom­munika­tion via inter­net en upp­levelse av isolering? Vad Ă€r verklighet i samman­hanget? Hur upplever individ­erna att den soci­ala kom­munikationen tar plats i deras vardags­liv? Upp­levs en kĂ€nsla av kon­troll eller be­ro­ende?Teorierna som anvĂ€nds finns i spĂ€nningsfĂ€ltet mellan teknikdeterminism och bilden av en eman­ciperad an­vĂ€nd­are. De baseras pĂ„ resonemang frĂ„n Sherry Turkle om hur vi fjĂ€t­tras till kommunikationsredskapen och Maria Bakar­djievas syn pĂ„ att internetanvĂ€ndning kan ha en frigörande effekt samt att att mĂ€n­niskor gör ak­ti­va och överlagda val. Som metod för in­sam­ling av empiriskt material an­vĂ€nds den kvalitativa forsk­nings­intervjun, för att komma Ă„t det unika i varje persons be­rĂ€ttelse.

Detta examensarbete behandlar Àmnet elektronisk handel pÄ Internet och fokuserar pÄ uppfattningar kring sÀkerheten inom detta omrÄde.Elektronisk handel pÄ Internet Àr fortfarande en relativt ny företeelse som snabbt sprider ut sig. Trots detta finns det vissa faktorer som hÀmmar utvecklingen inom omrÄdet. En av dessa faktorer Àr att sÀkerheten i samband med Internethandeln inte uppfattas som tillrÀckligt hög av potentiella kunder. Detta examensarbete undersöker hur uppfattningarna om sÀkerheten i samband med Internethandel ser ut i dagslÀget.För att erhÄlla svar pÄ min problemstÀllning har jag dels intervjuat ett antal företag och dels ett antal privatpersoner.Jag har kommit fram till att företag som idkar Internethandel anser att deras tjÀnster Àr tillrÀckligt sÀkra i dagslÀget. Privatpersonerna dÀremot, anser att det inte gÄr att lita pÄ sÀkerheten hos alla företag pÄ Internet.

I den hÀr rapporten beskrivs hur elever mellan Ätta och tolv Är upplever anvÀndningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera anvÀndningen av Internet med hjÀlp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den hÀr rapporten valt att utifrÄn elevernas perspektiv beskriva deras situation. UtifrÄn den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter frÄn utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för anvÀndningen av Internet. Men Àven hur elevernas sjÀlva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tÀnkande och att lÀra sig sortera, för dem, relevant information. Jag har Àven studerat hur lÀrarens roll förÀndras och hur det pÄverkar undervisningskulturen.

Sekretessbelagd.

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ?Man vill ju inte se helt knÀpp ut liksom ? en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder pÄ internet. (You Don't Want to Look All Crazy ? a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet).

Titel: Dyslexi, internet och stigma ? en netnografisk studie av nĂ€tbaserad kommunikation hos personer med dyslexiFörfattare: Helena TaubnerHandledare: Åsa WengelinExaminator: Magnus TidemanMagisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, vĂ„ren 2013Uppsatsen Ă€r skriven pĂ„ svenska.VĂ„r kommunikation förĂ€ndras stĂ€ndigt, och internet Ă€r en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sĂ€tt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, vĂ€xer fram. Vi blandar det skrivna sprĂ„ket med foton, filmer, ljudklipp och lĂ€nkar. Normerna för vad som anses vara korrekt sprĂ„k förĂ€ndras. NĂ€r omgivningens förvĂ€ntningar pĂ„ oss inte motsvaras av vĂ„ra förmĂ„gor uppstĂ„r ett stigma.

I dagens samhÀlle har internet blivit en stor del av vÄrt dagliga liv. Nu utför man nÀstan alla sina Àrenden pÄ internet via olika webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankÀrenden och lÀser nyheterna. MÄnga antar att dessa webbplatser Àr sÀkra, men de flesta Àr medvetna om nÄgon typ av hot pÄ internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte kÀnner igen, dock finns det fler faror.VÄrt projekt gÄr ut pÄ att skapa en automatiserad process som visar dessa faror.

Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen Àr rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat pÄ samspelet mellan grundlag och allmÀn lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs dÀr. Fokusen i arbetet har legat pÄ hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har anvÀnts. Arbetet fick Àven i viss mÄn ett EU- perspektiv dÄ EU-rÀttslig reglering med fokus pÄ informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig pÄ den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. MÄnga butiker som finns pÄ den fysiska marknaden har etablerat sig pÄ Internet och med dessa Àven de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker Àr det en majoritet av de virtuella ÄterförsÀljarna som enbart kan nÄs via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sÀtt att nÄ ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsÀttningar för att med rÀtt kommunikationsmedel inleda och förstÀrka relationen till konsumenten. Detta innebÀr att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad frÄn de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och dÀrmed har tillgÄng till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Bakgrund: Trots att spel har positiva effekter pÄ majoriteten av alla spelare har en till fem procent av befolkningen i varje land runtom i vÀrlden spelproblem. Detta folkhÀlsoproblem medför hÀlsomÀssiga, ekonomiska och/eller sociala negativa konsekvenser. I Sverige utgör frÀmst mÀn med lÄg utbildning och inkomst i Äldersgruppen 18-24 Är riskgruppen. Ett skÀl till varför problemspelandet ökat pÄ senare Är Àr att allt fler spelare vÀljer internet som spelplattform dÀr de flesta av problemspelarna befinner sig. Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Àr tvÄ metoder som anvÀnts vid preventiva ÄtgÀrder mot spelproblem.

The purpose of this thesis is to find out if people have changed the way in which they write since the introduction of the internet. Men and women have been writing books, articles, letters, diaries and different types of literature for centuries. To give the reader some background about the weblog as a literary media, this thesis has a whole chapter on half-public literature that includes the history of letters and diaries. The weblog is a unique way for anyone to be whoever they want, whether it be a man or woman, old or young. The reader has no possible way of knowing if the script is true or not.

SammanfattningSyfte: Under de senaste Ären har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock Àven forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att pÄverka attityder. Det Àr inte sjÀlvklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning de olika kommunikativa funktionerna pÄ nÀtet anvÀnd's pÄ sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nÀtverkssamhÀlle finn's en enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vÀgledning till de centrala variablerna i informationssamhÀllet.