Personlig integritet i arbetslivet
Arbetsgivarens möjlighet till kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning
Personal integrityGood labour market practiceControl measureInternet- and e-mail usePersonlig integritetGod sed på arbetsmarknadenKontrollåtgärdInternet- och epostanvändning
SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet godsed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatiskmetod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis frånArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning. Dock begränsas möjligheterna till att åtgärden inte fårstå i strid med god sed på arbetsmarknaden. För att avgöra vad nämnda begränsning innebärgör Arbetsdomstolen en intresseavvägning. Arbetstagarens intresse av skydd för sinpersonliga integritet jämförs med arbetsgivarens intresse av kontroll av arbetstagarensInternet- och e-postanvändning. Dessutom måste det finnas en rimlig proportion mellan måloch medel för kontrollåtgärden, alltså måste intrånget i arbetstagarens privatliv som åtgärdenvållar stå i rimlig proportion till arbetsgivarens syfte med kontrollen.Avslutningsvis kan sägas att vilka kontrollåtgärder arbetsgivaren får vidta och vilket skyddarbetstagaren har för sin personliga integritet är en fråga som får avgöras efter bedömning avdet enskilda fallet.