Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Uppsatsen syfte Àr att granska ett antal lÀroböcker i svenska för grundskolans senare Är, för att dÀr se hur det vidgade textbegreppet ? film och rörliga bilder ? uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nÀmner i sitt tillÀgg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ?medie­kompetens? som en utgÄngspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas nÀrmare i uppsatsen utifrÄn ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten.

Denna studie utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och syftet med studien Àr att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan frÀmja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmÀnhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier Àven kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som anvÀndes i studien var enkÀt och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom Àmnet biologi i en Ärskurs 8. DÀrefter besvarades en enkÀt av ca. 60 elever frÄn seminarieromgÄngen.

Syftet med denna uppsats, som utgör mitt examensarbete i utbildningen till lÀrare i religionskunskap, var att undersöka hur vilket utrymme den samiska religionen fÄr i undervisningen i Àmnet religionskunskap, samt att titta pÄ vilket stoff som tas upp. Min hypotes var att det utrymme som Àgnas samerna skulle vara ytterst begrÀnsat, samt att det, om de överhuvudtagets togs upp, i sÄ fall skulle vara en vÀldigt ytlig bild som gavs. För att ta reda pÄ om detta antagande var korrekt genomfördes dels kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i Àmnet religionskunskap pÄ grundskolans senare Är, dels en lÀromedelsanalys av ett antal lÀroböcker. Resultatet av dessa bÄda undersökningar bekrÀftade min hypotes. Ingen av de intervjuade lÀrarna Àgnar samerna nÄgot större utrymme i sin undervisning, utan de nÀmner oftast bara dem kort i anslutning till andra omrÄden.

Adler, Ann-Christiné (2009). Mötet mellan lÀrare och förÀldrar ? en undersökning av lÀrares och förÀldrars upplevelser av de informella samtalen med varandra. (The meeting between teachers and parents - An examination of teachers and parents experiences of the informal talks with each other). LÀrare har ett stort uppdrag som innefattar mÄnga olika former av arbetsuppgifter. En uppgift Àr att samarbeta med förÀldrar.

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar pÄ att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framstÀlls som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten pÄ elevernas beteende, och Àr den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lÀrare som undervisar i grundskolans senare Är har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lÀrare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lÀrare pÄ fÀltet arbetar med och resonerar kring Àmnet. Resultatet av studien visar att lÀrarna delvis Àr missnöjda med klassrummen som de ser ut idag.

Vi har intresserat oss för hur vÀl kursmÄlen i grundskolans fysik för femte skolÄret uppnÄs. I samband med vÄra funderingar kring elevers kunskapsnivÄ inom naturvetenskap sÄ har media presenterat en undersökning av elevers kunskap inom naturvetenskap i Är 9. Denna undersökning visade att uppnÄendemÄlen för Är 9 inte nÄtts. Detta tycker vi Àr alarmerande och vill dÀrför undersöka om dessa brister förekommer Àven i de tidigare Ären, eftersom det finns uppnÄendemÄl som ska nÄs i slutet av Är 5. Informationsunderlaget Àr inhÀmtat frÄn aktuella rapporter, tidskrifter, litteratur, Internet, interjuver, observation och aktuella styrdokument.

Syftet med undersökningen var att studera lÀrares egna uppfattningar om hur de arbetar med att frÀmja elevers positiva sjÀlvbild samt studera om lÀrarnas egna uppfattningar om elevernas sjÀlvbild pÄverkar bedömningen av eleverna i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningen Àr kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jÀmförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna Àr deras betoning pÄ omgivningens inverkan pÄ en persons sjÀlvutveckling. DÀrutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, dÀr bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande sprÄkanvÀndning. Den forskningsfrÄga som vi har utgÄtt ifrÄn lyder: hur gör lÀrare sina didaktiska val kring sprÄkanvÀndning och hur motiverar de dessa? VÄr analys vilar i huvudsak pÄ en sociokulturell grund med utgÄngspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lÀrande och utveckling. Vi redogör Àven för tidigare forskning inom problemomrÄdet samt förmedlingspedagogisk teori som stÄr i kontrast till det sociokulturella synsÀttet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare i grundskolans tidigare Är. Informanterna arbetar pÄ tvÄ olika skolor dÀr elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, frÀmst gÀllande socioekonomisk och etnisk tillhörighet.

Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn pÄ skönlitteraturlÀsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare Är och gymnasiet. Uppsatsens frÄgestÀllning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturlÀsning och skrivande sker i skolan inom denna Äldersgrupp. Syftet Àr att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lÀrare till att arbeta integrerat med skönlitteraturlÀsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom lÀsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. DÀrefter lyfts olika metoder fram och tvÄ studier presenteras nÀrmare, dÀr Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknÀra forskning undersökt interaktionen mellan lÀsande och skrivande i klassrummet.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. Jag frÄgade mig vilken betydelse lek har för lÀrandet? Vilken syn lÀrarna i idrott och hÀlsa har pÄ lek? PÄ vilket sÀtt lek anvÀnds som undervisningsmetod i idrott och hÀlsa och vilka svÄrigheter som finns med den?MetodFör att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kÀnnas lustfyllt och innehÄlla skratt. LÀrarna har kopplat ihop lek med lÀrande.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans lÀroplaner frÄn 1962 till 2011. Syftet Àr att granska betoningar, skillnader och likheter ur tvÄ aspekter, demokratiuppdraget som innehÄll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhÀllelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan ocksÄ beskrivas som utbildning för och i demokrati och Àr diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod och utgÄr frÄn den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebÀr en granskning av vald data, lÀroplaner för grundskolan frÄn 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inlÀst bakgrund, teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning i Àmnet.

VÄrt övergripande syfte har varit att utifrÄn vÄr litteraturstudie undersöka hur lÀrare ser pÄ arbetssÀttet temaarbete. Vi ville fÄ en inblick i hur och varför man arbetar med tematiskt arbete i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, och vad lÀrare i skolan har för uppfattningar och erfarenheter om arbetssÀttet. Som forskningsmetod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ forskning genom intervjuer för att fÄ trovÀrdiga och innehÄllsrika svar. För att vi skulle fÄ en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssÀttet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom lÀroplanerna fram tills idag. Det finns arbetssÀtt som har funnits med i alla lÀroplaner och som Àven finns med i arbetssÀttet temaarbete och de Àr: elevinflytande, Àmnesövergripande, Äldersintegrerat och olika undervisningskonstellationer.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.