Att utbilda för och i demokrati
Framskrivningen av grundskolans demokratiuppdrag från 1962 till 2011
Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans läroplaner från 1962 till 2011. Syftet är att granska betoningar, skillnader och likheter ur två aspekter, demokratiuppdraget som innehåll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhällelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan också beskrivas som utbildning för och i demokrati och är diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och utgår från den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebär en granskning av vald data, läroplaner för grundskolan från 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inläst bakgrund, teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning i ämnet. Resultatet visar på att demokratiuppdragets framskrivning har haft olika betoningar över tid och att en förskjutning inom diskursen har skett från en fokusering på utbildning för samhällelig medborgerlighet, vilken var mer rådande i Lgr 62 och Lgr 69, till utbildning i demokratiska principer som i och med Lgr 80 fick en mer framskjutande position vilket sedan utvecklades vidare i Lpo 94 och Lgr 11. Samtidigt ses en förskjutning inom diskursen från en fokusering på grupp- till individnivå. Resultatet visar dessutom på en förändrad betoning över tid på demokratiuppdraget i relation till omgivande samhälle. I de tidiga läroplanerna i studien betonas medborgerlig fostran som att fostra aktiva samhällsmedborgare för närsamhället. För varje ny läroplan utvidgas sedan samhällsbegreppet till att i Lgr 11 omfatta en mer övergripande och global demokratifostran.