Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra bÄde möjligheter och hinder för eleverna, hur de vÀljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.LÀroboken Àr det hjÀlpmedel som överlÀgset dominerar matematikundervisningen och bilderna i lÀroboken har med tiden blivit bÄde större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lÀrandet, pÄ bÄde positiva och negativa sÀtt. Det har bland annat konstaterats att inlÀrningen optimeras dÄ text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen Àr att besvara vÄra tre frÄgestÀllningar: UtifrÄn nÄgra utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder Ät ifrÄga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser nÄgra lÀromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser nÄgra lÀromedelsförfattare kan pÄverka valet av bilder till ett matematiklÀromedel?Studien Àr gjord i tvÄ delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i nÄgra utvalda matematikböcker för grundskolans senare Är, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematiklÀromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrÄn lika mÄnga funktioner.

Abstract Fenomenet lÀxa ? osynligt i teorin, motsÀgelsefullt i praktiken Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsÀtt dagens lÀrarstudenter inom enheten Barn Unga SamhÀlle pÄ Malmö högskola har gÀllande lÀxor. Studien Àr Àven tÀnkt att vÀcka tankar kring lÀxan, dess syfte och anvÀndning samt synliggöra lÀxan som en del av undervisningen i dagens lÀrarutbildning. Studien belyser bland annat att lÀxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 Är tillbaka, och diskuterar vad det kan bero pÄ.

Denna studie syftar till att undersöka vilken teknikförstÄelse som grundskollÀrare har, samt att erhÄlla ytterligare kunskap om hur grundskolelÀrarna sjÀlva anser att teknikundervisningen bedrivs och borde bedrivas. Studien Àr uppdelad i ett antal delar som inleds med en bakgrund samt en begreppsdefinition pÄ teknik. Efter detta följer en litteraturöversikt dÀr tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter presenteras. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i en triangulÀr prisma vars olika sidor motsvarar fem olika dimensioner av teknikförstÄelse. DÀrefter presenteras studiens syfte och frÄgestÀllningar följt av ett metodavsnitt.

I takt med samhÀllets utveckling och mÀnniskans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida mÀnniskan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslÀrares syn och uppfattning gÀllande motivation och dess betydelse. De frÄgestÀllningar studien utgÄtt frÄn Àr följande:- Hur definierar idrottslÀrare förmÄgan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslÀrare Àr viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg anvÀnder sig idrottslÀrare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats dÀr metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna bestÄr av fyra idrottslÀrare verksamma inom grundskolans senare Är.

Syftet med studien var att undersöka grundskolans tobakspolicy i Hallands lÀn, detta med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: om grundskolorna i Hallands lÀn hade en dokumenterad skriven tobakspolicy samt om tobakspolicydokumenten var utformade utifrÄn statens folkhÀlsoinstituts rekommendationer kring vad som bör ingÄ i ett policydokument gÀllande tobak. Resultatet av studien visade att 33 av 49 tillfrÄgade skolor angav att de hade ett policydokument innehÄllande tobak. 3 av 49 skolor svarade att dem inte hade nÄgon policy pÄ omrÄdet och 13 av 49 svarade inte pÄ förfrÄgan. Utav de 33 skolor som utgav sig för att ha ett dokument gÀllande tobak, svarade 90 procent av skolorna att de utgick frÄn ett samlat policydokument för kommunens grundskolor. Ett av dessa dokument hade i vaga ordalag nÀmnt tobak som drog i sin drogpolicy medan fokus i ett annat dokument endast lÄg pÄ alkohol och narkotika.

I detta examensarbete har jag granskat tvÄ lÀromedel ur ett genusperspektiv. BÄda böckerna, A Piece of Cake 2 och Allez hop 8, riktar sig till elever som lÀser engelska och franska i grundskolans senare Är. FrÄgan jag stÀllt mig Àr hur dessa bÄda böcker, i sin utformning, lyckas leva upp till de krav som styrdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor samt vilken som bÀst lever upp till dessa krav.Resultaten av min undersökning visar att bÄda lÀroböckerna till vÀldigt stor del Àr fast i en traditionell utformning dÀr genusvariationer i yrke, fritid, hur man beskrivs samt familjemönster begrÀnsas till förmÄn för en manlig norm. Böckerna reproducerar uppfattningen om att mÀn och kvinnor lever i olika sfÀrer vilket förmedlar en bild av att mÀn och kvinnor tillskrivs olika vÀrde i en samhÀllshierarki dÀr kvinnan inte har samma möjligheter som mannen.Jag har Àven kommit fram till Allez hop Àr den bok dÀr texter och bilder Àr mest nyanserade, som pÄ ett bÀttre sÀtt luckrar upp de traditionella könsmönster som rÄder idag och som, med vissa delar av sitt innehÄll, har stora möjligheter att skapa diskussion i sprÄkklassen. Detta konstaterande vÀger dock inte upp mot det faktum att ovan nÀmnda lÀroböcker pÄ intet sÀtt lever upp till kraven styrdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀllda lÀroböcker..

Flera forskningsrapporter visar att utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. VÄr erfarenhet Àr att utomhusmatematik inte tillÀmpas i sÄ stor utstrÀckning i dagens skola. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrarnas instÀllning till val av undervisningsmetod i matematik samt att fÄ en ökad inblick i vilka faktorer som pÄverkar detta val. FrÄgestÀllningen som ligger till grund för studien Àr: Vilka faktorer pÄverkar om en lÀrare anvÀnder sig av eller inte anvÀnder sig av utomhusmatematik i sin undervisning? Internationella studier visar att svenska skolelevers resultat i matematik har försÀmrats.

Högskolan i GÀvle    Examensarbete C Akademin för utbildning och ekonomi   15 hp LÀrarprogrammet     VÄrterminen 2011Titel: SprÄket i första eller andra hand? En uppsats om sprÄkutveckling, modersmÄl och svenska som andrasprÄk.   Författare: Kajsa Hjelmblom Handledare: Daniel PetterssonSammanfattning Studiens syfte Àr att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är kÀnner till hela skolans sprÄkutvecklande uppdrag och ta reda pÄ hur klasslÀrare arbetar med att frÀmja elevernas sprÄkutveckling. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om arbetet med elevernas sprÄkutveckling skiljer sig mellan skolor med fÄ eller mÄnga elever med invandrarbakgrund samt att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare. Studien Àr en kvantitativ studie i liten skala.

Tidigare studier har visat att domesticerade höns pÄvisar en lÀgre nivÄ av rÀdsla jÀmfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). MÄlet med studien var att studera ÄterhÀmtningen för de bÄda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut pÄ att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. DÀrefter startades observationerna omedelbart för att se nÀr hönsen ÄterhÀmtade sig och Äterigen började visa naturliga beteenden.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en begreppsanalys av begreppet fostran för att undersöka vad begreppet innebÀr, hur begreppet anvÀnds i den senaste svenska lÀroplanen, samt undersöka vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran dÄ begreppet förekommer i grundskolans lÀroplan utan vÀgledning för tolkningen av begreppet.Begreppsanalysen gjordes i tvÄ delar. Den första delen gjordes genom att studera och sammanstÀlla fostrans betydelse i ordböcker, -listor och lexikon, samt hur begreppet anvÀnds för att belysa vem som tillskrivs ansvaret för elevens fostran. Resultatet av begreppsanalysens första del visar att det Àr en innehÄllsmÀssig, och inte bara grammatisk, skillnad mellan begreppen fostra och fostran, dÀr fostra handlar om att överföra kunskaper medan fostran mer handlar om att pÄverka beteende.Begreppsanalysens andra del gjordes genom att studera hur begreppet fostran anvÀnds i lÀroplanen. Resultatet visar att det i lÀroplanen talas om tvÄ olika sorters fostransarbeten. Det första handlar om specifika vÀrden som skolan ska förmedla och gestalta och det andra fostransarbetet Àr det elevens förÀldrar som har ansvar för, det innefattar bl.a.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell trÀning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell trÀning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).

Studiens syfte Àr att undersöka hur svenska och turkiska lÀrare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna Àr mellan svenska respektive turkiska lÀrares matematikundervisning, med fokus pÄ den kulturella och skolspecifika nivÄn. Den svenska nya lÀroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmÄgan att lösa problem, anvÀnda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska lÀroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till Àmnet och att fokus har Àndrats frÄn enbart skriftlig huvudrÀkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin anvÀnds ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som pÄverkar undervisningens möjligheter och begrÀnsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i Ärskurs 2 och 3 bÄde i Sverige och i Turkiet, dÀr observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lÀrares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus pÄ gemensam genomgÄng vid introduktion av ett nytt omrÄde i Turkiet medan den gemensamma genomgÄngen i den svenska undervisningen var kortare.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Studien utfördes pÄ fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien anvÀndes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkÀtformulÀr till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fÄtal, för att fÄ ett sÄ brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för Àmnet aktuell litteratur och tidigare forskning gÀllande det tekniska kunskapsomrÄdet studerats. En översyn har ocksÄ gjorts över vilka ÄtgÀrder som tagits och vilka som planeras för att stÀrka teknikÀmnet i skolan.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.