Denna studie syftar till att synliggöra lÀrares tankar och arbete med höglÀsning inom grundskolans yngre Äldrar. Undersökningen avser att besvara hur lÀrarna arbetar kring höglÀsning av skönlitterÀra texter. Studien Àmnar Àven ÄskÄdliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterÀra texter fÄr i undervisningen samt lÀrarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer och en enkÀtstudie med verksamma lÀrare inom grundskolans tidiga Är. Samtliga lÀrare uppgav att de anvÀnde sig av höglÀsning i undervisningen pÄ ett varierat arbetssÀtt.

Syftet med min studie var att bÀttre förstÄ hur lÀrare i SO och HKK för grundskolans senare Är tÀnker kring möjligheterna till Àmnesintegration, i synnerhet gÀllande kunskapsomrÄdena mat, hÀlsa och ekonomi, samt vilka fördelar respektive nackdelar som arbetssÀttet medför för lÀrare och elever. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer. Jag besökte fyra skolor och genomförde enskilda intervjuer med tvÄ lÀrare pÄ varje skola. Jag intervjuade en lÀrare i samhÀllsorienterade Àmnen och en hem- och konsumentkunskapslÀrare. Undersökningen genomfördes i en högstadieskola i PiteÄ kommun, tvÄ högstadieskolor i LuleÄ kommun samt en högstadieskola i Bodens kommun.

Miljöproblem Àr idag inget som kan förbises och det Àr en realitet att nÄgot mÄste göras Ät till exempel den förhöjda vÀxthuseffekten och samhÀllet mÄste skapa en mer  hÄllbar utveckling. Politiska mÄl, överenskommelser och styrdokument talar tydligt om för utbildningssystemet att detta ska behandlas i skolan. Dessa presenteras i uppsatsen och hur skolorna sedan förmedlar dessa undersöks. I denna uppsats undersöks hur miljöundervisningen ser ut i SO-undervisningen pÄ tre grundskolor.

Hur lÀrare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkÀtundersökning som har vÀnts sig till 62 lÀrare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare Är. Resultatet visade att lÀrares frÀmsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle fÄ skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fÄtal av respondenterna ansÄg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..

Studiens syfte Àr att se vad som hÀnder nÀr elever anvÀnder sig av en konstnÀrlig metod i grundskolans senare Är och förankra den undersökta undervisningsmetoden pÄ en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ Àr: ?Vilka förmÄgor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnÀrlig metod?? och ?Hur blir elevers förmÄgor synliga i representationer och iscensÀttningar i arbetet med en konstnÀrlig metod?? Den empiriska utgÄngspunkten Àr elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur Àr den undersökta konstnÀrliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats.

Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare frÄn alla vÀrldsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. SamhÀllet har blivit pluralistiskt. I skolans vÀrdegrund stÄr det skrivet att skolan vilarpÄ en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om lÀroplanens grundlÀggande vÀrderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förÀndringar som skett i samhÀllet med avseende pÄ religion ochkulturell mÄngfald. För att undersöka detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:1. Har det skett en förÀndring över tid i förhÄllande till hur religion omnÀmns i de grundlÀggandevÀrderingarna i grundskolans lÀroplan?2.

Praktiskt estetiska Àmnena anses som viktiga för lÀrandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svÄrt för teoretiskt lÀrande eller Àr i behov av sÀrskilt stöd. Att lÀra ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska Àmnen, som textilslöjd och hemkunskap, dÀr eleverna ges möjlighet att utveckla sina fÀrdigheter och Ästadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur nÄgra lÀrare och elever upplever lÀromiljön, lÀrande och de praktiskt estetiska Àmnenas betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Uppsatsen belyser ocksÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt lÀrande i dessa Àmnen. Studien Àr en kvalitativ fallstudie och ansatsen Àr explorativ. De Àmnen som ingÄr i studien Àr textilslöjd, trÀ - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet bestÄr av tre intervjuer med elever pÄ grundskolans högstadium vilka har lÄngvarigt behov av sÀrskilt stöd, fem intervjuer med lÀrare samt fem observationer i praktiskt estetiska Àmnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallÀrare. Resultaten redovisas utifrÄn de centrala begreppen, lÀromiljö, lÀrande och praktiskt estetiska Àmnen, som belyses med hjÀlp av underteman.

I den hÀr studien synliggörs lÀrares Äsikter om huruvida en högre Àmneskunskap pÄverkat deras sÀtt att undervisa inom de naturorienterande Àmnena. Studien berör lÀrare frÄn grundskolans Ärskurs 4-6. Fokus ligger pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvÀgagÄngssÀtt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex lÀrare som undervisar inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans Ärskurs 4-6 har valts ut.

Persson, Lotta (2007). LÀrarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarexamen 60 poÀng heltid/distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lÀrare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frÄgor om lÀrares syn pÄ kunskap och hur resonemangen förhÄller sig till lÀroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Arbetet ger en översikt om lÀroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter pÄ kunskap som Àr relevanta för studien. Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med tvÄ gruppintervjuer i tvÄ olika lÀrlag ville jag se vilka tankar och aspekter lÀrare i grundskolans senare del har pÄ skolans kunskapsbegrepp. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att lÀrarnas kunskapssyn har ungefÀr samma aspekter som lÀroplanen, men de anvÀnder inte terminologin i form av fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.

Arbetets syfte Àr att visa hur skolan kan dra nytta av att undervisa om 1900-talets folkmord i lÀrandet om skolans vÀrdegrund. Med hÀnvisning till historiedidaktiska teorier och en granskning av skolans styrdokument och lÀroplaner Àmnar detta arbete att bidra till utvecklingen av elevernas historiemedvetande samt en större hÀnsyn till sin omvÀrld och en önskan att kÀmpa för det demokratiska samhÀllet..

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Detta Àr en studie som behandlar gymnasieungdomars syn pÄ den sex- och samlevnadsundervisning de upplevt under grundskolans Ärskurs 7-9. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en förstÄelse för hur ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisningen lades upp rent praktiskt, i vilken mÄn de sjÀlva hade inflytande över undervisningen samt vilket innehÄll de anser fanns representerat alternativt inte fanns representerat. Vi har ocksÄ undersökt huruvida undervisningens upplevelser skiljer sig Ät mellan tjejer och killar. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa gruppintervjuer som utgjordes av fyra stycken könshomogena ungdomsgrupper om fem personer, varav tvÄ tjej- och tvÄ killgrupper. Ungdomarna Àr alla 18 Är och gÄr i gymnasiets tredje Ärskurs. Resultatet utgörs dels av deras reflektioner om hur de upplevt undervisningen, samt ocksÄ pÄ deras egna förslag kring hur de sjÀlva vill att undervisningen ska lÀggas upp.

Tematiskt arbete Àr ett allt mer populÀrt arbetssÀtt i dagen skolor. Det Àr en friare undervisningsmetod som krÀver mer arbete av pedagoger och elever. Vissa elever kan dock fÄ svÄrt att uppnÄ mÄlen i lÀroplanerna dÄ de kan ha svÄrigheter att planera och strukturera arbetet i skolan pÄ egen hand och dÀrmed inte klarar av det friare arbetssÀttet. Syftet med studien var att utifrÄn nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter urskilja, beskriva och förstÄ det tematiska arbetet i grundskolans tidigare Är samt undersöka hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av detta. Genom metoden kvalitativa intervjuer som var semi-strukturerade intervjuades Ätta pedagoger i grundskolans tidigare Är utifrÄn en intervjuguide.

Syftet med studien Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur musiklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar musikundervisningens innehÄll i relation till bedömning och betygsÀttning av eleverna. De forskningsfrÄgor som stÀlls studien Àr: vilket innehÄll anser musiklÀrare vara av vikt för elevers lÀrande i Àmnet musik? Vad i lÀrandeprocessen bedöms och betygsÀtts, och pÄ vilket/vilka sÀtt? PÄverkar bedömning och betygsÀttning musiklÀrares val och behandling av undervisningsinnehÄll? Metoden som har anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr tre verksamma musiklÀrare i grundskolans senare Är delar med sig av sina uppfattningar och livsvÀrldar. Studiens resultat visar att musik Àr ett praktiskt skolÀmne som bygger pÄ en social och kommunikativ basis, dÀr elevers lÀrande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen bestÄr till stor del av ett gruppmusicerande med fokus pÄ ackordsspel, dÄ lÀrarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.