De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

Den hÀr uppsatsen handlar om bildÀmnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss mÀnniskor. Via grottmÄlningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fÄtt redskap att uttrycka, kÀnna och förmedla olika budskap frÄn urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie Àr att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildÀmnets undervisning utövas i grundskolans tidigare Är. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger pÄ fem olika skolor som alla undervisar i Àmnet bild i skolans tidigare Är.

Gustafsson, Carina. (2005). PRIV ? en möjlig studievÀg för motiverade elever. (Program aiming individual choice ? a manageable way of learning for motivated pupils).

Recent studies show that the knowledge in and understanding of science, technology andmathematics of Swedish junior high school and high school students is decreasing. As a resultof this the Swedish government has initialized several studies, research and reforms. One ofthe theories for teaching that today is seen as effective is the socio-cultural perspective and itsdescendants, including scientific inquiry. Using the pedagogy of the socio-cultural perspectivefour assignments regarding the human body was constructed for junior high school studentsattending summer research school in the summer of 2008, hosted by AstraZeneca. Theassignments follow a structure (goal of assignment, preparations, experiment and follow-up)inspired by the concept of NTA ? Naturvetenskap och Teknik för Alla (Science andTechnology for everyone).

I detta arbete studeras lĂ€rares uppfattningar om innehĂ„ll, arbetssĂ€tt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans Ă„r F-9. Denna studie Ă€r en del av ett projekt som Östsam genomför pĂ„ uppdrag av skolverket. Projektet har som mĂ„l att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, Ă€r att jĂ€mföra lĂ€rarnas uppfattningar mellan Ă„r F-3, 4-6 och 7-9. En jĂ€mförelse görs ocksĂ„ mellan lĂ€rares uppfattningar och elevers uppfattningar.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

SammanfattningDen hÀr studien undersöker begreppet HÀlsa i lÀroböcker inom skolÀmnet idrott och hÀlsa för grundskolans senare Är och gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att se hur hÀlsa framstÀlls i lÀroböckerna. Undersökningen utgÄr frÄn dessa frÄgor; vilket utrymme ges begreppet hÀlsa i lÀroböcker för de senare Ären inom skolÀmnet idrott och hÀlsa? hur definieras hÀlsa?, vilka perspektiv och teorier finns presenterade i lÀroböckerna? samt uppfyller lÀroböckerna lÀroplanernas hÀlsomÄl? Undersökningen har Ätta lÀroböcker som grund och dessa analyseras utifrÄn en innehÄllanalys med fokus pÄ hur ofta hÀlsa som företeelse nÀmns.Resultatet av undersökningen visar att hÀlsa som företeelse förekommer i mÄnga delar av lÀroböckerna. HÀlsa behandlas inte endast i det explicita avsnittet om hÀlsa utan Àven i andra avsnitt som till exempel friluftsliv, ergonomi, stresshantering och kost.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

LÀrobokens stÀllning i samhÀllskunskap en undersökning av anvÀndning och innehÄll i lÀroboken ur ett förÀndingsperspektiv i jÀmförelse mellan grundskolans senare del och gymnasiet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för Àmnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlÀrares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de vÀljer att bedriva sin undervisning utifrÄn den. Slutligen har Àven relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger pÄ de tvÄ metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare Är och dÀrför har kursplanerna i bild, med fokus pÄ Ärskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlÀrare som undervisar i grundskolans senare Är.

Barn och ungdomar som flyttar till LuleÄ frÄn andra lÀnder fÄr först en skolintroduktion pÄförberedelseenheten VÀlkomsten. NÀr de har grundlÀggande kunskaper i svenska, gÄr deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en uppfattning omhur skolgÄngen efter introduktionen fungerar för sent anlÀnda elever i grundskolan i LuleÄ.Med fokus pÄ integrering, individualisering och mÄluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för nÄgra elever i grundskolans senare Är genom att intervjua dem ochderas lÀrare. Resultatet pekar pÄ att eleverna Àr fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger pÄ individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning pÄ modersmÄl förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmÄlsundervisning.

I denna rapport undersöktes S&P 500 Energy Index genom multipel regressionsanalys. ModellerframstÀlldes genom regression och baserades pÄ data hÀmtad frÄn börsen. Modellerna angavs iprocentuell Àndring respektive absolut Àndring. Validitet för varje enskild kovariat testades och en risknivÄ avgjorde om en kovariat skulle inkluderas i modellen eller inte. Detta ledde till tvÄ modeller med bÀttre kurvanpassning till den givna mÀngd data över det valda energiindex.

I en rapport frÄn Skolverket framkommer att elever uppger att de lÀr sig mest och bÀst nÀr matematiken Àr relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt dÄ undervisningen Àr varierad, flexibel och dÀr monotona rÀkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske dÄ utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnÄ i arbetet Àr att beskriva hur utomhusmatematik kan anvÀndas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lÀrarperspektiv. Detta har jag försökt svara pÄ genom att stÀlla frÄgorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lÀrare i grundskolans senare Är om utomhusmatematik och elevernas lÀrande? Vilka faktorer pÄverkar/avgör om lÀrare anvÀnder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lÀrarna exempel pÄ? Jag har utgÄtt frÄn en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr jag intervjuat sex lÀrare för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Abstract MÄnsson Marielle 2011. Adopterade och identitet Syftet med undersökningen Àr att studera hur internationellt adopterade ungdomar ser pÄ sin identitetsutveckling under skoltiden, sÀrskilt under grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna Àr: * Hur upplever internationellt adopterade ungdomar att deras utseende pÄverkar sjÀlvbilden? * Hur ser de pÄ sitt identitetsskapande under skoltiden? * Vilka tankar under skoltiden hade internationellt adopterade ungdomar kring sitt ursprung? I den tidigare forskningen nÀmns det att internationellt adopterade ungdomar ofta kÀnner sig som svenskar men pÄ grund av sitt icke-vita utseende kan de ses som icke-svensk av andra individer i samhÀllet. Det Àr vanligt att den adopterade kÀnner sig bristfÀllig, underlÀgsen och ful pÄ grund av sitt utseende.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i lÀroböcker i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är. För att kunna urskilja den övergripande framstÀllningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys anvÀnts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av vÄra iakttagelser. Som stöd för vÄr analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hÀmtat stöd frÄn tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. VÄr undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester frÄn den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem.