Abstract Titel: Utomhuspedagogik - varför dÄ? En studie av hur pedagoger tÀnker om undervisning utomhus. Författarna till denna fallstudie Àr Nina Nevhage och Anna-Carin Persson. Vi har utbildat oss till lÀrare i grundskolans tidigare Är (GT). Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och fÄ ökad inblick i hur de anvÀnder utomhuspedagogiken. Vi ville undersöka vad som motiverar respektive hindrar pedagogerna att bedriva undervisningen pÄ annan plats Àn i klassrummet. I problemformuleringen fokuserar vi kring hur pedagogerna anser att de anvÀnder och förhÄller sig till utemiljön.

Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i tvÄ lÀseböcker avsedda för grundskolans tidigare Äldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i lÀromedlen förstÀrker och/eller bryter mot rÄdande genusstereotyper. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare Àn som biologiskt nedÀrvda, bestÀndiga och oförÀnderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Analysen syftar dÀrmed till att analysera lÀsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar pÄ hur genus konstrueras i texterna.

Inkludering och integrering Àr begrepp som kommer pÄ tal allt oftare i skolans vÀrld. NÀstan hela Europa Àr pÄ vÀg mot en mer heterogen skola dÀr alla elever vistas tillsammans. De elever som tidigare har varit differentierade frÄn sina klasskamrater pÄ grund av till exempel handikapp ska vara inkluderade i undervisningen. FrÄgan Àr vad personalen i skolan tycker om inkludering. I denna studie har en enkÀtundersökning gjorts för att ta reda pÄ skolpersonalens attityder till inkludering av elever med utvecklingsstöning.

Motivering till val av undersökning Àr att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pÄgÄende verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbÀttra dess funktion.Syftet Àr att undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om skriftliga omdömen har pÄverkat lÀrares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden Àr kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lÀrare samt tvÄ rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare Är.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som nÄgot positivt, men att lÀrarna behöver bÀttre förutsÀttningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. LÀrarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. LÀrarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lÀttare kunna arbeta med skriftliga omdömen.Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,.

Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik pÄ gymnasiets första Är var bÀttre pÄ att lösa procentuppgifter Àn elever i Ärskurs sex pÄ grundskolans senare Är. Vidare ville vi undersöka om elever i Ärskurs sex klarade att rÀkna procentuppgifter som finns i lÀromedlen för skolÄr nio samt om det Àr nÄgon skillnad i svÄrighetsgraden pÄ procentuppgifterna i lÀroböckerna? För detta anvÀndes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematiklÀromedel för Ärskurs sex och Ärskurs nio pÄ grundskolans senare Är. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vÄr diagnos med en varierande svÄrighetsgrad pÄ problemen. Vid vÄr analys av valda lÀromedel sÄg vi att svÄrighetsgraden pÄ uppgifterna inte har förÀndrats markant.

Den hÀr studien handlar om metaforiska lexikaliserade fraser, alltsÄ idiom. Det primÀra syftet Àr att ta reda pÄ huruvida elever i grundskolans senare Är förstÄr idiom. Ett sekundÀrt syfte Àr att se om det finns idiomförstÄelseskillnader mellan elever som lever i olika delar av samhÀllet. I den hÀr studien undersöks skillnaden mellan stad och landsbygd. Studien har genomförts via en enkÀtundersökning med flervalsfrÄgor, som delats ut i nÄgra grundskolor.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik Àr ett begrepp som syftar pÄ den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, dÀr kroppen och föremÄlen i miljön blir lÀromedel. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor med hjÀlp av enkÀter till 20 lÀrare i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrÄgade lÀrarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i nÄgon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrÄgade lÀrarna ser fler möjligheter Àn begrÀnsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges Àr att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna fÄr möjlighet att lÀra pÄ mÄnga olika sÀtt, till exempel genom rörelse.

Bakgrunden till denna rapport Àr ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är motiverar understimulerade elever till kunskapsinhÀmtning. Detta för att blivande lÀrare skall fÄ flera verktyg att motivera elever till att kÀnna lust att lÀra och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillrÀckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrÄn den enskilda elevens proximala zon.

SammandragSyftet med undersökningen Àr att se pÄ vilka faktorer som pÄverkar urvalet inom historieundervisningen pÄ grundskolans senare Är.Vad Àr det som styr urvalet inom historieundervisningen?LÀroplaner?Elevgruppens sammansÀttning?Diskussioner i lÀrarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lÀrarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen Àr genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats Àr att lÀrarna anvÀnder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen Àr den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likasÄ de diskussioner som har förs i lÀrarlagen. Genus som pÄverkande faktor kunde jag inte finna var av sÄdan karaktÀr inom undervisningsÀmnet historia.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

SammanfattningDetta examensarbete har skrivits av Rune Bolin och Mattias Lindberg. BÄda lÀser pÄ lÀrarprogrammet vid Uppsala universitet och Àmnar ta examen för grundskolans senare Är och gymnasiet.Arbetet har behandlat orientalism och eurocentrism i lÀroböckers framstÀllningar om hinduism under tiden 1970-2010 och vilket meningserbjudande det medfört. Studien tar avstamp i teorier om orientalism och eurocentrism. UtifrÄn dessa har representationer av hinduism undersökts med hjÀlp av en diskursanalytisk metod. Syftet Àr att undersöka lÀroböcker och dess beskrivning av hinduism och om denna framstÀllning har förÀndrats över tid, samt att synliggöra det meningserbjudande som ges i de valda lÀroböckerna.Analysen har synliggjort tre teman i de lÀroböcker som har undersökts.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilket verksamhetsstöd det finns för barn och elever med tal- och sprÄksvÄrigheter pÄ förskolan och i grundskolans tidigare Är. FrÄgestÀllningarna handlar om hur en talpedagog arbetar för att stödja barn med tal- och sprÄksvÄrigheter, hur ett barns svÄrigheter kartlÀggs samt hur barns tal och sprÄk stimuleras under den dagliga verksamheten. Som forskningsmetod har jag anvÀnt mig av intervju och observation.Resultatet visar att det stöd barnen fÄr av talpedagogen Àr genom olika övningar som valts ut för att stimulera deras tal och sprÄk. Talpedagogen kartlÀgger Àven barnens svÄrigheter med hjÀlp av Hellqvists fonemtest med vilket hon fÄr kunskap om vad barnet redan kan och vad det behöver öva pÄ. BÄde pÄ förskolan och i skolan bygger pedagogerna in sprÄkstimuleringen i vardagen pÄ ett naturligt sÀtt genom att oftast utgÄ frÄn barnens egna intressen och kunskaper.

Vi valde att skriva om vilket innehÄll som prioriteras i grundskolans tidigare Är, med fokus pÄ skolÄr 1. Detta val grundar sig delvis pÄ att lÀraryrket Àr mycket uppmÀrksammat av samhÀllet och att det Àr ett stort och viktigt uppdrag att verka som lÀrare. Vi har insett att lÀrare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare Är, men varför och hur? Hela tiden varje dag stÄr lÀrarna inför en mÀngd valsituationer i sitt arbete och vad Àr det som styr deras val i undervisningen? Syfte VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför lÀrare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser lÀraren vara ett viktigt innehÄll i det han eller hon undervisar om? Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns möjligheter eller svÄrigheter för lÀrarna att göra dessa val och prioriteringar.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare Är beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nÄ studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de pÄverkar lÀrarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgÄtt rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare Är. UtifrÄn deras svar och med forskningsfrÄgorna som utgÄngspunkt konstruerades beskrivningskategorier dÀr rektorernas uppfattningar om forskningsfrÄgorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag dÀr fokuseringen Àr att följa och förverkliga styrdokumenten.