Studien Àr gjord i syfte att förstÄ Älderdom utifrÄn fyra teman vilka utgörs avförvÀntningar, ensamhet, beroende och bemötande. För att spegla varje personsindividuella upplevelse av Äldrande Àr studien genomförd med en kvalitativingÄng. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta personer i ÄldernÄttio Är och uppÄt dÀr informanterna fÄtt ge sin bild av Älderdomen utifrÄn ovannÀmnda teman. Resultatet har bearbetats med utgÄngspunkt i dessa teman dÄ deocksÄ utgör studiens frÄgestÀllningar. DÀrtill har teorier om Älderdom sÄsomgerotranscendens.

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Syftet med studien Àr att se om det finns nÄgon skillnad mellan hur lÀrare och assistenter, uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsstÀllelse pÄ tre olika sÀrskolor. Deltagarna som ingick i studien bestod av 17 lÀrare och 17 assistenter inom sÀrskolorna. De arbetar med elever som inte kan nÄ grundskolans mÄl pÄ grund av utvecklingsstörning, autism eller begÄvningsmÀssigt funktionshinder pÄ grund av en hjÀrnskada. Urvalspersonerna Àr kvinnor och mÀn i olika Äldrar med skiftande anstÀllningstid. MÀtinstrumentet som anvÀndes i studien var enkÀter som grundar sig pÄ teorier om psykosociala arbetsmiljön och arbetstillfredsstÀllelse.

Denna uppsats behandlar hur multimedia för lÀrande designas och anvÀnds pÄ allmÀnna kunskapsinstitutioner som museum och Science Centers i Sverige. Syftet med studien var att kartlÀgga designers förhÄllningssÀtt till designprocessen samt till aspekter som lÀrande, upplevelse och multimedia nÀr en multimedial applikation utformas. Ytterligare syften var att identifiera problem och avslutningsvis utforma och presentera riktlinjer för design av multimedia för allmÀnna kunskapsinstitutioner. Studien, som antog en kvalitativ ansats, initierades med inledande intervjuer med en extern designer och tvÄ utstÀllningsdesigners. Dessa intervjuer vÀgledde sedan frÄgestÀllningarnas utformning till de sex huvudintervjuerna, som hade en semistrukturerad prÀgel.

Denna studie syftar till att undersöka anvÀndandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. ForskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn Àr hur TAKK anvÀnds i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med anvÀndandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien berör hur teckenstödet anvÀnds men Àven vad litteratur och forskare sÀger i Àmnet sprÄkutveckling och teckenanvÀndning. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer med förskollÀrare om deras syn pÄ anvÀndandet av TAKK samt hur de ser pÄ TAKK i relation till barns tillÀgnande av sprÄk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillÀmpats och fyra förskollÀrare intervjuats.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insÀttande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsÄg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisÄgs och om det förelÄg nÄgon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrÄn yrkesverksamma Är. Studien genomfördes pÄ tvÄ kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insÀttande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utstrÀckning inte följer de hygienrutiner som finns för insÀttande av PVK och att de frÀmst brister pÄ att desinficera hÀnderna före patientkontakt. Vid jÀmförelser utifrÄn yrkesverksamma Är som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad.

IntensivvÄrdsmiljön innebÀr att patienter Àr i en utsatt situation dÀr integritet och avskildhet kan bli Äsidosatt. DÀrtill behandlas de med potenta sederande och analgetiska lÀkemedel som i sin tur ger ogynnsamma effekter. Det Àr dÀrför av vikt att strÀva efter att sÄ lÄga doser som möjligt administreras. Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i förbrukning av analgetiska och sedativa lÀkemedel mellan patienter som vÄrdats pÄ en specialdesignad intensivvÄrdssal och patienter som vÄrdats pÄ en ordinÀr intensivvÄrdssal pÄ ett medelstort sjukhus i VÀstsverige. I studien ingick 149 patienter som vÄrdadats pÄ en specialdesignad intensivvÄrdssal eller en ordinÀr intensivvÄrdssal.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Syftet med studien Àr att utröna vilka vÀrden som prÀglar den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa gÄr att hÀrleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tÀnkas fÄ ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhÀllets möjligheter och begrÀnsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhÀllssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan Àr kraftigt prÀglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmÀssiga vÀrden. Dessa vÀrden gÄr att hÀrleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhÀllet vari en mÄlrationell syn pÄ sÄvÀl utbildning som samhÀlle frÀmjas. Studiens resultat pÄvisar en icke-vÀrderande politik och inskrÀnkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojÀmlikheter i samhÀllet reproduceras och befÀsts ytterligare..

Bakgrund: En ÄtgÀrd för att effektivisera stödfunktioner i organisationer Àr att etableraoch anvÀnda sig av sÄ kallade SSC. Det innebÀr att spridda stödfunktionerna flyttas tillett separat och ansvarigt bolag inom koncernen. DÀr redovisarna arbetar pÄ SSC medancontrollers arbetar ute i organisationen. Det Àr vanligt förekommande attarbetsfördelningen aldrig nÄr fullt ut mellan redovisarna och controllers, vilket harpÄvisats pÄ det studerade företaget.Syfte: Det övergripande syftet för studien Àr att öka kunskapen om hurarbetsförhÄllandet kan organiseras mellan redovisare och controllers nÀr yrkesrollernautvecklas och förÀndras i en global organisation.Metod: Studien innefattar en fallstudie av en globalorganisation inom detaljhandel.Datainsamling för studien har skett genom semi-strukturerade intervjuer ochföretagsdokumentation.Slutsatser: I studien har det pÄvisats att bolagsansvarig (redovisaren) har en specialistochkonsulteranderoll, som hanterar redovisning och utför viss transaktionshantering.Business navigators (controllers) har en affÀrsparterroll och ?navigerar? verksamheter.En rad problemomrÄden samt ÄtgÀrder för arbetsfördelningen har identifierats och Àrpresenterade i tabell 14.

Bakgrund: Cancer Àr nÄgot som berör mÄnga mÀnniskor. Det rÀknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer Àr vanligast bland Àldre mÀnniskor, omkring tvÄ tredjedelar Àr över 65 Är nÀr diagnosen stÀlls. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer pÄverkar livskvaliteten hos mÀnniskor. Me-tod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehÄll.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera barns lÀrande genom lek i utemiljö. ForskningsfrÄgorna som legat till grund för studien lyder: Hur lÀr sig barn nÀr de leker och vistas i utemiljö? Samt; Hur tÀnker pedagogerna om utomhuspedagogik och om barns lÀrande i utemiljö? Studien grundar sig pÄ deltagande observationer av barns aktiviteter under sin vistelse pÄ en förskolas utegÄrd, samt pÄ intervjuer med förskolelÀrare vid samma förskola. Resultatet redovisades i berÀttande form dÀr barnens lek beskrivs i löpande text. Ur dessa berÀttelser beskrivs pÄ ett tematiskt sÀtt barnens lÀrande i utemiljön.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.