SammanfattningSyftet med den hÀr studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal Àldreomsorg ser pÄ sin profession med tyngdpunkt pÄ eget yrkesval, vad som fÄr dem att stanna kvar, synen pÄ yrkesrollen och vad som förvÀntas befrÀmjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet visade att yttre omstÀndigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med Àldreomsorg..

Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som rÄder mellan allmÀnheten och handlÀggarna pÄ försÀkringskassan, men Àven att undersöka hur handlÀggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handlÀggarna och allmÀnheten indikerar studien att allmÀnheten för det mesta Àr nöjd med handlÀggarna pÄ försÀkringskassan. Men studien visar Àven att allmÀnheten finner det oacceptabelt med en vÀntetid pÄ tvÄ mÄnader för utbetalning av ersÀttning. NÄgot som bÄda grupperna har gemensamt Àr att bemötande Àr viktigt. Iden till studien vÀxte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försÀkringskassan har förÀndrat sitt arbetssÀtt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan.

Syftet med studien var att bland högskoleanstÀllda undersöka skillnader i Work-Life Balance och arbetstillfredsstÀllelse beroende pÄ deltagarnas kön samt beroende pÄ om deltagarna hade barn under 18 Är eller ej. Studien syftade Àven till att undersöka skillnader i arbetstillfredsstÀllelse beroende pÄ deltagarnas Älder. I studien ingick manliga och kvinnliga högskoleanstÀllda som arbetade minst 80 % och som undervisade och/eller forskade inom den aktuella tjÀnsten. Studien genomfördes som en web-enkÀtundersökning pÄ tvÄ högskolor i Sverige. Totalt besvarade 125 deltagare pÄ enkÀten som utgick ifrÄn tvÄ olika mÀtinstrument; Netemeyers, Boless och McMurrians (1996) skala som anvÀndes för att mÀta Work-Life Balance uppdelat pÄ Family-Work Conflict samt Work-Family Conflict och Minnesota Job Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mÀtte inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse.

Den skolform som vi har idag hÄller pÄ att förÀndras mÄnga skolor vÀljer att införaEn-till-En projekt. Det innebÀr att varje elev fÄr en egen dator som de alltid skall ha medsig för att anvÀnda i undervisningen. Den hÀr studien har utförts pÄ en skola iVÀstsverige dÀr de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur Àndras lÀrandesituationennÀr ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lÀrare harÀndrats genom införandet av bÀrbara datorer i skolan.

Syftet med studien Àr att studera förskolebarns resonemang kring naturvetenskap, samt att belysa genusperspektivet pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. En förhoppning med studien Àr att den ska inspirera lÀrare att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga Àmnena bland barn. En annan del av studien Àr att uppmÀrksamma genusperspektivet inom den naturvetenskapliga undervisningen. Studien ville se om flickor och pojkar i förskolan kunde fÄ samma förutsÀttningar till ett lustfyllt lÀrande, om lÀraren var observant pÄ att ge flickor och pojkar lika mycket frÄgor och kommentarer. Undersökningen har koncentrerat sig kring ett naturvetenskapligt moment i fysik som observerades med hjÀlp av filmkamera.

Denna explorativa studie Àmnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. FrÄgor som stÀlls i studien Àr hur ett sÄdant samband ser ut och hur det skulle kunna mÀtas. Ett experiment designas dÀr försöksdeltagarna fÄr uppgiften att berÀtta en sammanhÀngande berÀttelse utifrÄn en serie bilder, sÄvÀl berÀttelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras pÄ flera sÀtt; ögonrörelsemönstret jÀmförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en nÀrmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren anvÀnder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien Àr att det finns ett flertal sÀtt att undersöka förhÄllandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskoleklass förstÄr relationer och förhÄller sig till relationsskapande möten mellan pedagog och barn. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie dÀr intervjupersonerna bestod av sex yrkesverksamma förskollÀrare i tvÄ förskoleklasser. I studien framkommer att mÀnniskans utveckling och lÀrande Àr beroende av relationer till andra. FörutsÀttningen för skapandet av goda relationer Àr ömsesidighet. Studien visar pÄ vikten av att pedagoger Àr medvetna om relationers betydelse för elevers skolarbete.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur skolledare i en kommun beskriver och anvÀnder handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; handledning, hur handledning anvÀnds i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen. Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare, vars svar blivit kategoriserade med hÀnsyn till likheter och olikheter som presenteras i resultatet. Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som hjÀlp, stöd, rÄd och konsultation. UtifrÄn deras sÀtt att beskriva begreppet, menar skolledarna att handledning anvÀnds. LikasÄ att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas. Det har Àven framkommit i studien att en del av skolledarna gÀrna skulle vilja anvÀnda sig av handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar att handledningen tyvÀrr inte anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning som en reflekterande möjlighet pÄ grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att resurserna inte riktigt rÀcker till..

Detta arbete Àr en jÀmförande studie mellan mÀtningar inom anvÀndbarhet. Studien jÀmför en heuristisk utvÀrdering med ett anvÀndartest, med inriktning pÄ ekonomi och resultat. Syftet Àr att belysa den ekonomiska aspekten mellan de tvÄ metoderna. Samtidigt undersöker studien om heuristisk utvÀrdering Àr en metod som lÀmpar sig som beslutsunderlag. Studien Àr genomförd pÄ ett tryckeri dÀr tryckeriets IT-system har testats och utvÀrderats utifrÄn de tvÄ metoderna.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur högstadielÀrare verksamma pÄ olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsÀttningar kan pÄverka lÀrares förvÀntningar pÄ elevernas prestationer i skolan, vilket ocksÄ var grunden till de tre frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ. Vi har genomfört studien med hjÀlp av kvalitativa metoder. Resultatet frÄn fyra semistrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor har tolkats med hjÀlp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsÀttningar har stor betydelse för elevers resultat. PÄ grund av elevernas olika socioekonomiska förutsÀttningar hade majoriteten av lÀrarna olika förvÀntningar pÄ sina elever.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Denna studie undersöker förhÄllandet mellan aggressivitet och kamratstatus. Studien tittar pÄ tre aggressivitetsformer: fysisk, verbal och social, samt tvÄ kamratstatusvariabler: sociometrisk status och popularitet.Syftet med studien Àr att ÄskÄdliggöra huruvida det finns ett samband mellan popularitet och olika former av aggressivitet, och om det finns könsskillnader avseende detta samband.63 barn frÄn tre klasser i Ärskurs 4, pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika kommuner ingÄr i studien. Av dessa 63 barn Àr 25 flickor (39.7%) och 38 pojkar (60.3%). Studien ingÄr i ett större forskningsprojekt. MÄtt pÄ aggressivitet och popularitet har samlats in genom lÀrarskattningar och kamratskattningar.Resultaten visar att det finns samband mellan kamratstatusvariablerna och social respektive verbal aggressivitet, dock inte för fysisk aggressivitet.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Smurfit Kappa Kraftliner, PiteÄ i syfte att undersöka hur motivation, mÄlarbete och rutiner uppfattas av medarbetare och ledning samt om det som kommer frÄn ledningen Àr det samma som kommer ut pÄ golvet. Utöver detta innehÄller studien intervjuer av ledning och medarbetare pÄ Svalson och kirurgkli-niken, Sunderby sjukhus. Dessa nÀmnda verksamheter har valts ut pÄ grund av att de belönats för sitt arbete inom dessa omrÄden. Datan har sedan anvÀnts för att kunna se hur andra verksamheter Àn pappersindustrin, arbetar med dessa frÄgor. Studien avslutas med förbÀttringsförslag som Àr uppbyggda utifrÄn det resultat som framkommit i analysen.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat pÄ svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa tvÄ klimat ser ut pÄ svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslÀrares perspektiv. I studien anvÀnds Nicholls (1989) teori om de tvÄ motivationsklimaten. Empirin Àr inhÀmtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare pÄ tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Den hÀr studien tar fasta pÄ kontexten och betydelsen av 2008 Ärs svenska vÄrdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgÄr frÄn tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken..