Syftet med denna studie Àr att undersöka om konsthuvudstereo lÄter illa vid högtalarlyssning. I studien undersöks Àven om konsthuvud efterliknar A/B- stereo i hörlurslyssning. Studien utförs genom att testpersonerna granskar tre attribut genom fem frÄgor. I studien genomförs tvÄ inspelningar samt tre lyssningstest. TvÄ av lyssningarna Àr testlyssningar som förberedelse till tredje lyssningen.

Syftet med studien Àr att undersöka om man kan förutspÄ köp- och sÀljsignaler genom glidande medelvÀrde och volatilitet pa? den svenska aktiemarknaden.Denna studie utgÄr frÄn en deduktiv ansats som genomförs med den kvantitativa metoden. Glidande medelvÀrde och volatilitet kombineras fo?r att visa de köp- och sÀljsignaler som uppstÄr mellan perioden 2007 till 2010.Studien baseras pÄ vetenskapliga studier om glidande medelvÀrde och volatilitet. Den inkluderar Àven Radom Walk, Den effektiva marknadshypotesen och Behavioral finance.Empirin visar att kombinationen av glidande medelvÀrde och volatilitet ger hög avkastning i de flesta fallen.I studien framgÄr det att teknisk analys kan anvÀndas som ett analysverktyg vid aktiehandeln.

Syftet med den hÀr studien var att finna förklaringar till varför ungdomar vÀljer att ta steget in i prostitution. För att fÄ ett inifrÄnperspektiv valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre unga vuxna som sÄlt sex sedan tidiga tonÄren. ForskningsfrÄgorna handlade om hur ungdomarna sjÀlva beskrev sin vÀg in i prostitution samt vad de sett som motiverande för att fortsÀtta. Resultaten har analyserats utifrÄn handlingsteorin och stÀllts emot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien visar att vÀgen in i prostitution kan ses som en process dÀr individuell sÄrbarhet och den omgivande sociala miljön tillsammans bidrar till att prostitution framstÄr som ett alternativ.

Att skapa fördelar med lean krÀver en gedigen hÀngivenhet i tillÀmpningen av lean filosofin. Studier har pÄvisat svÄrigheter hos medelstora tillverkningsföretag vid tillÀmpning av lean att skapa synergier mellan hantering av efterfrÄgan och lagerstyrning. En efterfrÄgehantering som skapat ojÀmnt flöde utav produktionsorder som lett till problematik med voluminösa och inkuranta lagernivÄer.Med den problematiken som grund har en fallstudie utförts pÄ ett medelstort tillverkningsföretag. Studien har syftat till att undersöka brister i efterfrÄgehantering, produktionsplanering samt lagerstyrning hos fallföretaget utifrÄn ett lean perspektiv samt föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder. Studien har antagit en hermeneutisk utgÄngspunkt med en deduktiv ansats dÀr teori först studerats för att sedermera samla in empiri för jÀmförelse.Resultatet av studien blev förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för fallföretaget som dÄ besvarat frÄgestÀllningarna hur ett tillverkningsföretag kan förbÀttra bÄde sitt interna och externa lagerflöde.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt den mÄngkulturella skolan tar tillvara de grundlÀggande vÀrderingar som finns i julen och i fastemÄnaden ramadan. Studien bygger pÄ den kvalitativa forskningsmodellen med hjÀlp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med vÀrdegrunden utifrÄn de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemÄnaden ramadan inte uppmÀrksammas i lika stor utstrÀckning som julen. Detta sker pÄ skolor dÀr en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Denna studie bygger pÄ en undersökning som redogör för om det Àr möjligt att förbÀttra en spelupplevelse genom att enbart ersÀtta gamla ljudeffekter med nya i en spelsekvens. Syftet med undersökningen var att se om det finns vinning för ett företag att genomföra den hÀr typen av förÀndringar i spel samtidigt som studien visar hur stor pÄverkan ljudeffekter har pÄ en spelupplevelse i ett MMO-spel. Studien beskriver ljudeffekter i spel och dess utveckling genom ett flertal decennier tillsammans med forskningsstudier baserade pÄ ramverk designade för kategorisering av spelljud. Studien fokuserar Àven pÄ den process som har skett nÀr nya ljud har skapats till ett redan befintligt spel samt olika designval och problem som har uppstÄtt i samband med detta. Olika undersökningar har Àven genomförts dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder anvÀnts för att besvara studiens problemformulering.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns sprÄk och hur pedagogernas syn pÄ kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om sprÄk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn Àr nyfikna och flitiga aktörer som vill lÀra sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr med fokus pÄ observationer och intervjuer. UtifrÄn studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts pÄ samma förskolor.

Syfte: Att kartlÀgga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras anvÀndning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkÀter. SammanstÀllningen av det empiriska materialet har skett med hjÀlp av SPSS och har dÀrefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benÀmnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer frÀmst frÄn tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark.

Den hÀr studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lÀrare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frÄgestÀllning var Àven att ta reda pÄ hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkÀtfrÄgor till tre fritidspedagoger, tre förskollÀrare samt fyra rektorer, varav tvÄ bitrÀdande rektorer. Informanterna arbetar pÄ tvÄ skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika vÀrde trots olikheter samt att lÀra sig regler och samspela med andra.

Syftet med arbetet var att studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute pÄ förskolegÄrden. Studien utgick Àven frÄn tvÄ frÄgestÀllningar dÀr den första var att studera hur barnens lekar sÄg ut ute pÄ förskolegÄrden och den andra var att studera pÄ vilket sÀtt barnen anvÀnde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna studera förekomsten av hierarkiska ?strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute pÄ förskolegÄrden ?genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute pÄ en förskola. Studien visade att Älder och sprÄket hos barnet, fÀrdigheten i att kÀnna av sammanhanget samt barnets kÀnnedom kring populÀrkulturen, i detta fall Star ?Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna sÄg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek.

 Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka och försöka förstÄ vilka kulturmöten som Àr synliga pÄ en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstÄr. I studien, som Àr en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen pÄ en mellansvensk gymnasieskola.Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte Àr de mellan mÀnniskor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns mÄnga andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som hÀr nÀmndes var till exempel musikkultur, klÀdkultur, matkultur, ungdomskultur för att nÀmna nÄgra.Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna Àr positiva till kulturell mÄngfald och de upplever inte ?krockar? som nÄgot stort problem.

Syftet med denna studie Àr att belysa gymnasielÀrares syn pÄ begreppet hÀlsa och hur de definierar hÀlsobegreppet inom Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt dessa lÀrare beskriver att de arbetar med hÀlsa i Àmnet pÄ gymnasiet utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa? Hur beskriver lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa? och Hur framstÀller lÀrare i idrott och hÀlsa att de arbetar med hÀlsa i sin undervisning utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1?Kvalitativa intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ olika gymnasieskolor har anvÀnts som metod för att insamla data till undersökningen. Studien Àr en kandidatuppsats och Àr inte generaliserande för en större population.

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen pÄ ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spÄren av Patrik Sjöberg-affÀren. Studien utreder hur ledare och utövare ser pÄ ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) sjÀlvbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs sjÀlvbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och vÀrderingar bland ledare. Studien visar Àven att sexuella övergrepp Àr ett komplicerat Àmne, ett omrÄde som sÀllan berörs i diskussioner kring idrotten och dÀr arbetet för att motverka problemet brister.

Studiens syfte Àr att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans vÀrld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver och motiverar nÄgra pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer dÀr pedagoger frÄn sÄvÀl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn pÄ det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det Àr av yttersta vikt att utgÄngspunkt hela tiden ska tas utifrÄn barnet.