Denna litteraturstudie handlar om konflikthanteringsmodeller och konflikthanteringsprogram. Studien behandlar hur dessa kan tillÀmpas i skolan och vilken effekt de har pÄ barn och ungdomar. De forskningsartiklar som ligger till grund för studien har genomgÄtt en urvalsprocess med specifika kriterier. Forskningsresultatet delas upp i konflikthanteringsprogram och modeller som integreras i redan befintlig skolundervisning och konflikthanteringsprogram och modeller som tillÀmpas utanför schemalagd skoltid. Resultatet av anvÀndandet skiljer sig inte nÀmnvÀrt mellan tillÀmpningsmetoderna.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka gruppdynamiken i LuleÄ Hockeys A-lag. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: (1) Vad Àr gruppdynamik? (2) Vilka faktorer pÄverkar gruppdynamik? (3) PÄverkar gruppdynamiken en grupps prestation? (4) Vad Àr laganda? (5) Hur skapas och bibehÄlls laganda? Metoden i studien var kvalitativ. En semistrukturerad intervjuguide utformades för studiens syfte. Intervjuerna genomfördes med fem ishockeyspelare frÄn LuleÄ Hockeys a-lag.

?Det Àr dÄlig uppfostran? Àr ett examensarbete skrivet av Jenny Spik och Alexander Villafuerte. Studien undersöker utifrÄn ett förÀldraperspektiv hur förÀldrarnas tillvaro pÄverkats utav en ADHD-diagnos pÄ deras barn. Syftet med studien Àr att försöka hitta en förstÄelse kring hur detta pÄverkar familjelivet men framförallt förÀldrarna. Med teorier om stigmatisering, avvikande och normaliseringsprinciper som verktyg har författarna till studien försökt att analysera data.Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts vid insamling av data för denna studie.

Studien tog sin början genom ett uppdrag frÄn festivalledningen för PiteÄ Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmÀrksamma brister i festivalomrÄdets omrÄdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet omrÄdesdesign var oklart och att innebörden vÀxlade beroende pÄ vem jag frÄgade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet omrÄdesdesign. Vid gatufestivaler anvÀnds stadens centrum som arena. Detta innebÀr att funktioner och anvÀndningsomrÄden, till exempel scener och toaletter, mÄste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.

Syftet med studien Ă€r att identifiera om det finns nĂ„gon skillnad i risk mellan svenska mĂ€n och kvinnors aktieportföljer. I undersökningen av individernas riskbenĂ€genhet anvĂ€nds tre riskmĂ„tt, total risk, marknadsrisk och unik risk, som enligt portföljteorin gĂ„r att koppla till en individs aktieportfölj. Ålder och inkomst anvĂ€nds som kontrollvariabler för att studera om eventuella skillnader i riskbenĂ€genhet mellan könen kan förklaras av andra faktorer Ă€n kön. Studien baseras pĂ„ en kvantitativ undersökning och sekundĂ€rdata frĂ„n en unik databas. Urvalet för studien bestĂ„r av knappt 900 000 observationer av svenska individers aktieportföljer, med kontroll för kön, Ă„lder och förvĂ€rvsinkomst.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Anledningen till detta examensarbete Àr att bollekar och bollspel har visat sig dominera idrottsundervisningen i skolan och enligt den senaste lÀroplanen, Lgr 11, finns inte bollekar och bollspel specifikt uttalat. Examensarbetet innehÄller en intervjustudie dÀr fem lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa i Ärskurs F-6 har medverkat. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till momentet bollekar och bollspel i Àmnet idrott och hÀlsa. I examensarbetet presenteras ocksÄ i korta drag idrottsÀmnets förÀndring sedan början av 1900-talet fram till idag. Det presenteras Àven studier kring skolÀmnet idrott och hÀlsas pÄverkan av idrottsföreningar och idrottslÀrares strÀvan att göra Àmnet roligt.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka Àmnen tidningen Göteborgs-Posten rapporterar om som rör grundskolan, dess lÀrare och elever. Vidare har studien som syfte att undersöka om det finns skillnader i rapporteringen frÄn 1996 jÀmfört med rapporteringen 2006.För att komma fram till studien syfte har diskursanalys anvÀnts som utgÄngspunkt. Bland annat har van Dijk och hans diskursbegrepp Àmne anvÀnts. Studien tar Àven upp media och makten genom att diskutera agenda-setting theory och gatekeeping för att ge ett bredare perspektiv av media som en maktinstitution i samhÀllet.Slutsatsen av analysen Àr att rapporteringen under 1996 och 2006 Àr ungefÀr densamma i Göteborgs-Posten gÀllande grundskolan, dess lÀrare och elever. De skillnader som framkommer Àr att under 1996 finns det fler artiklar som rör studien ÀmnesomrÄde jÀmfört med 2006.

Syftet med uppsatsen har varit att med hjÀlp av narratologisk teori, om hur berÀttandet Àr kon-struerat, visa pÄ hur en berÀttelse Àr skriven. Uppsatsen visar att man med den narratologiska teoribildningen kan analysera och beskriva hur en författare valt att skriva ner sin berÀttelse och hur den Àr konstruerad. Jag gör antagandet att man med ledning av en narrativ studie av en berÀttelse frÄn en erkÀnd god författare, Torgny Lindgren, kan finna stöd för hur en berÀttelse, Ormens vÀg pÄ hÀlle-berget, Àr konstruerad. Studien visar i god utstrÀckning pÄ hur författaren gÄtt tillvÀga nÀr han skrivit ner sin berÀttelse frÄn den grundhistoria som en gÄng fÄr anses ha intrÀffat. Studien visar Àven hur författaren har stuvat om i tiden och hur författaren hanterat tidsordning.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier Àr likvÀrdigt effektiva och att utfallet pÄverkas av sÄvÀl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi Àr ett samspelsfÀlt inkluderande tvÄ relaterandenivÄer sÄsom ram och interaktion. De tvÄ nivÄerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstÄnd, nÀrvaro och berördhet. I resultatet visades ocksÄ att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielÀrares upplevelser av elevers möjlighet till att förÀndra deras sjÀlvförmÄga (SE). Samt om lÀrarna bedömer att de genom sitt agerande kan pÄverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om sjÀlvförmÄga anvÀnts. Resultaten visade att eleverna kunde bÄde stötta och sÀnka varandras SE. Feedbackens utformning var stor pÄverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Syftet med studien var att undersöka ett företags syn pĂ„ kompetens och kompetensutveckling samt att studera hur företaget ser pĂ„ den kommande generationsvĂ€xlingen ur ett kompetensperspektiv. Studien utgick frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad Ă€r kompetens? (2) Hur ser företaget pĂ„ kompetens, och hur hĂ€nger det ihop med Ă„lder? (3) Vilken kompetens har de Ă€ldre i förhĂ„llande till de yngre? (4) Hur ser den nuvarande arbetsstyrkan ut och hur ser företaget pĂ„ den generationsvĂ€xling som kommer ske? Företaget som studerats Ă€r Åkers Sweden AB, som Ă€r ett företag i Mellansverige inom stĂ„lbranschen. Metoden i studien har varit kvalitativ. En semistrukturerad intervjuguide utformades för studiens syfte.

Studien ?Första- och andrasprÄkselever? En studie om hur sprÄket pÄverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker sprÄkets betydelse för matematiken och skillnaderna i sprÄkförstÄelsen mellan elever med svenska som förstasprÄk och elever med svenska som andrasprÄk i en storstad i SkÄne. I studien deltog 75 elever och metoden som stÄr till grund för studien Àr kvantitativ, i form av en undersökning bestÄende av en blandning av rÀkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestÄende av 6 frÄgor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa stÄr som underlag för studien och ordet problemlösning jÀmstÀlls med textuppgifter.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som Àmnar till att belysa olika pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande av regnbÄgsfamiljer i förskolan utifrÄn de normer och vÀrderingar som finns i samhÀllet. Studien undersöker hur nÄgra pedagoger i förskolans verksamhet förhÄller sig till familjer med samkönade vÄrdnadshavare, i studien Àven refererade till som regnbÄgsfamiljer, samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi ocksÄ gjort en liten förstudie pÄ en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbÄgsfamilj. För att nÄ en djupare förstÄelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhÀllelig bakgrund till synen pÄ homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar Àr relevant i förhÄllande till studien. UtifrÄn detta diskuterar vi hur normer, vÀrderingar och heteronormativiteten i samhÀllet, det vill sÀga hur samhÀllet Àr uppbyggt kring en syn pÄ heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans vÀggar.