Denna studie tittar pÄ hur ?den andre? skildras i barnfilm. Materialet som har stÀllts inför analys bestÄrav de tvÄ Disneyfilmerna Lejonkungenoch Pocahontas, utgivna Är 1994 respektive 1995. Fokus för analysen Àr etnicitet och vilken samhÀllsgruppsomskildras som ?den andre? i Lejonkungenoch Pocahontas.För att sÀtta studien om andraskapande i ett större perspektiv har Edward W.

Elever lÀr pÄ olika sÀtt och lÀraren mÄste dÀrför tillÀmpa varierande inlÀrningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnÄ mÄlen i lÀroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlÀrningsmetod, för att fÄ en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lÀrare i grundskolans tidigare Är ser pÄ utomhuspedagogik som metod. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning dÀr strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lÀrarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, dÀr ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lÀrande sker. Utomhuspedagogik som metod anvÀnds för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förstÄelse.

I studien jÀmförs vÀrmeförluster och vattenförbrukning mellan ett horisontellt och ett vertikalt varmvattencirkulationssystem (vvc-system).I studien ges Àven ett förslag pÄ hur en energikartlÀggning kan utföras med hjÀlp av mÀtning.Resultatet tyder pÄ att man sparar vatten genom ett vertikal vvc men att systemet har högre vÀrmeförluster och elanvÀndning Àn ett horisontellt system.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

SAMMANFATTNINGSyftet var att undersöka hur personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) upplever ambulanssjukvÄrdens omhÀndertagande och bemötande vid akuta besvÀr i hemmet och under pÄgÄende ambulanstransport. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. HjÀrt och lungsjukas förening i Dalarna kontaktades för att förmedla respondenter till studien. Totalt intervjuades fem kvinnor och tre mÀn utifrÄn de kriterier att de skulle ha diagnosen KOL samt att under de senaste tre Ären varit i kontakt med sjuksköterska inom ambulanssjukvÄrden i Landstinget Dalarna. Intervjuerna var semistrukturerade med öppna frÄgor.

Den hÀr studien undersöker hur det vidgade textbegreppet, som breddar synen pÄ text frÄn att enbart gÀlla skriven text till att Àven innefatta bild, musik, film och andra medier, de facto anvÀnds och fungerar i skolans verklighet.I studien tecknas först en bild av det forskningslÀge som ligger till grund för hela studien och som samtidigt anknyter till undersökningsÀmnet.Den metod som anvÀnds Àr en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod dÀr Ätta respondenter, fyra lÀrare och fyra elever, intervjuas.Resultatet visar att det tycks finnas ett glapp mellan styrdokumentens tankar om det vidgade textbegreppet i skolan och hur det faktiskt ser ut i skolan.Uppsatsen avslutas med en diskussion dÀr det i tvÄ teman, Textbegreppet i en vid definition och Olika syn pÄ olika medier, diskuteras kring de empiriska resultaten i anknytning till den forskning som lyfts upp i studien. I studiens avslutande del, Avslutande reflektioner, poÀngteras glappet mellan styrdokumenten och verkligheten och en mer vid syn pÄ textbegreppet uppmuntras..

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet.I studien har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med personal pÄ fritidshem.Resultatet visar att personalen pÄ fritidshemmet vill fÄ en större kÀnnedom om vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i skolan för att bÀttre kunna stödja dem pÄ fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser lÀromedlet "Insikter i svenska" anvÀnder sig av. LÀromedlet Àr riktat mot ungdomar i första Äret pÄ gymnasiet som lÀser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgÄngspunkter för multimodal bildanalys och pÄvisar Àven att lÀrmedlet innehÄll ett antal av dessa resurser. .

Syfte: Mitt syfte med den hÀr studien Àr att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv, dÄ det i första hand Àr elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, sÄvÀl som andras, förstÄelse för elevers upplevelser av sÀrskilt stöd.Metod: UtgÄngspunkten tas i livsvÀrldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie dÀr kvalitativa forskningsin-tervjuer ingÄr. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sÀttet som fokuserar pÄ förstÄelsen av villkor och möjligheter hos mÀnniskan.Resultat: Resultatet frÄn studien gÄr inte att generalisera, men deltagarnas berÀttelser Àr jÀmförbara med varandra.

Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jÀmförs Àven med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS Àr Statens Institutionsstyrelse. Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar Àven mediernas makt i samhÀllet och medialiseringens pÄverkan för organisationer som Stigby. Studien berör Àven mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter.

Det finns en begrÀnsad mÀngd vetenskapliga studier om Àldres uppfattning av tandhygienistbesök. DÀrför Àr det viktigt att belysa och fÄ vetskap om vad Àldre personer har för uppfattning av tandhygienistbesök för att fÄ en ökad förstÄelse för denna patientgrupp och deras behov. Syftet med studien var att undersöka Àldre personers uppfattning av tandhygienistbesök. Studien Àr en kvantitativ empirisk studie som utfördes med anvÀndning av en enkÀt som innehöll 22 frÄgor med fasta svarsalternativ som delades ut vid olika pensionÀrsföreningar och samlingsplatser. I studien ingick 110 Àldre personer frÄn Äldern 65 Är och dÀröver.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. VÄr ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som lÀromedel i undervisningen, hur en pedagog ser pÄ skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt pÄ vilket sÀtt pedagogen anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats dÀr tre olika datainsamlingsmetoder tillÀmpades: observationer, intervjuer samt enkÀter som sammanstÀllts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i Är 3 i en skola i Norrbotten.

Syftet med studien var att beskriva förÀldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsÀrskolebarn mellan sex och tolv Är i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex förÀldrar som i intervjuer tillfrÄgades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begrÀnsa studien stÀlldes inga frÄgor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frÄgeformulÀr baserades pÄ nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mÄl och riktlinjer. Resultatet visade att förÀldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, dÀrför kallas fritid för livstrÀning.

Syftet med den hÀr studien var att belysa förutsÀttningarna för kvinnor respektive mÀn att komma tillbaka till arbetslivet efter lÄngtidssjukskrivning samt att utskilja likheter och skillnader mellan de som har kommit ut i arbetslivet igen och de som inte har gjort det. För att fÄ svar pÄ detta har 6 lÄngtidssjukskrivna personer som bor i Norrbotten intervjuats under vÄren och sommaren 2006. Detta Àr en kvalitativ studie och slutsatserna av studien bygger pÄ analysen av intervjuerna, sociologiska teorier och pÄ tidigare forskning i Àmnen som anknyter till studien. Resultatet visar pÄ att rehabiliteringsutredningen och de ÄtgÀrder som följer pÄ den har stor betydelse för att personer som Àr lÄngtidssjukskrivna ska komma ut i arbetslivet igen. Den andra slutsatsen av studien Àr att individens egen livssituation, personlighet och drivkraft har stor betydelse för att de som Àr lÄngtidssjukskrivna ska komma tillbaka till arbetslivet.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjÀnsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgrÀnsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet frÄn lÀnder dÀr ingreppet Àr omfattande. Studien har avgrÀnsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att fÄ ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien Àr paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.