Uppsatsens syfte Àr att bidra med förstÄelse av reflektionsutrymme i samband med högskoleundervisning i hÀsthantering. Studien avgrÀnsas till kurser pÄ Hippologprogrammet, vid Sveriges lantbruksuniversitet, dÀr hÀsten hanteras frÄn marken. Det Àr en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med kursledare. Studien visar att ett ramverk för "rÀtta reflektioner" kan pÄverka kursledare att ge möjlighet till reflektion inom en modern diskurs..

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Studien grundar sig pÄ en aktgranskning av fem barnavÄrdsutredningar och visar pÄ stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien Àr barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..

Studien har som syfte att öka kunskapen och förstÄelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förÀndringsarbete. I studien anvÀnder jag mig av en kvalitativ metod dÄ jag intervjuar tre skÄdespelare frÄn en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrÄn den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna Àr positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen anvÀnder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjÀlp av dessa metoder.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur icke-heterosexuella individer beskriver upplevelser av de faktorer som kan ha pÄverkat dem i deras ?komma-ut-processer?. Studien undersöker individernas upplevelser av att komma ut, vilka faktorer som har varit av betydelse, samt vad som har underlÀttat respektive försvÄrat denna process. För att belysa denna process utgÄr vi i studien frÄn teman som rör bland annat det bemötande som individerna erfarit i samband med att de kommit ut. Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktivistisk ansats.

I den hÀr studien lyfter författarna ett i dagens samhÀlle, aktuellt och viktigt Àmne. För att kunna bemöta elevers olika behov anvÀnder sig matematiklÀrare av olika strategier och studien belyser nÄgra strategier som anses vara framgÄngsrika av en grupp med lÀrare. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om och ökad förstÄelse av lÀrares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som frÀmjar lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ feedback/ Äterkoppling. En kvalitativ ansats tillÀmpas för att lyfta fram mönster och variationer hos nÄgra lÀrare genom intervjuer och öppna frÄgor.

Det fenomen som varit föremÄl för den hÀr studien Àr psykosocial arbetsmiljö. Fenomenet har undersökts med inriktning pÄ tillverkningsindustrin och organisationsformen Lean production. Studien syftar till att erhÄlla en djupare förstÄelse av hur medarbetarna i den hÀr specifika kontexten upplever den psykosociala arbetsmiljön. De frÄgestÀllningar som studien Àmnar besvara Àr:-Vad innebÀr en god psykosocial arbetsmiljö för medarbetarna i organisationen? -Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön i organisationen? Studien genomfördes med ett induktivt förhÄllningssÀtt.

I denna studie undersöktes hur nÄgra elever i en Ärskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade pÄ mÄfÄ i grupper dÀr de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar pÄ tendenser av relationell förstÄelse för likhetstecknet hos eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förstÄelsen. Studien kommer fram till att eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning nÀr operationen Àr pÄ högra sidan av likhetstecknet och svaret Àr pÄ den vÀnstra sidan. Eleverna hÀnvisar till kutym och lÀroböcker.

Syfte:  Syftet med studien Ă€r att belysa och analysera hur revisorn arbetar för att eliminera risken för att göra vĂ€sentliga fel i Ă„rsredovisningen. Studien ska Ă€ven beskriva och skapa förstĂ„else för RevisorsnĂ€mndens och smĂ„ revisionsbyrĂ„ers arbete och stĂ€llningstagande till kvalitetssĂ€kring.Metod: UtifrĂ„n ett hermeneutiskt synsĂ€tt och med en kvalitativ metod utfördes personliga intervjuer med tre smĂ„ revisionsbyrĂ„er och RevisorsnĂ€mnden. Vid val av informanter tillĂ€mpades ett strategiskt urval. I studien har en abduktiv ansats anvĂ€nts. Slutsatser: Åtaganden för att god kvalitet ska uppnĂ„s i revisionen Ă€r revisionsprocessen, rotation pĂ„ revisionsuppdrag vart sjunde Ă„r, tillĂ€mpning av analysmodell och etiska normer, FAR SRS:s kvalitetskontroller, internt kontrollsystem och kvalitetssĂ€kring frĂ„n RN..

Denna uppsats beskriver en underso?kning av de organisatoriska konsekvenserna Trafikverkets bildande medfo?rt genom studera Underha?ll som a?r ett av Trafikverkets verksamhetsomra?den. Att inte uppna?tt ma?len som ligger till grund fo?r en omorganisering efter att omorganiseringsprocessen a?r klar ses i den ha?r studien som ett problem. Studien har fokuserat pa? enheten Underha?ll eftersom det ger en hanterbar storlek och avgra?nsning av studien.

NÀtmobbning beskrivs som ett relativt nytt och outforskat problem. Tidigare forskning inom omrÄdet talar för ett problem som frÀmst drabbar ungdomar. Denna studie syftade till att undersöka hur aktörer i skolan, högstadieelever och kuratorer, uppfattade fenomenet nÀtmobbning. Studien jÀmförde Àven högstadieelevernas och kuratorernas uppfattning om fenomenet. Studien anvÀnde sig av kvalitativ metod dÀr fem kuratorer intervjuades enskilt och nio högstadielever intervjuades i par.

Social exklusion av romer i Europa ökar. Media uppmĂ€rksammar romer som kommerfrĂ„n Central-och Östeuropa och bosĂ€tter sig tillfĂ€lligt pĂ„ parkeringsplatser eller i stadensutkanter. Studien syftar till att belysa hur en grupp romer i Tjeckien uppfattar migrationoch vad de sjĂ€lva lĂ€gger i begreppet hem. Studien genofördes i norra Tjeckien, ett avÖsteuropeiska lĂ€nder. Studien bygger pĂ„ en kvalitativ intervju som forskningsansats.Informanterna rekryterades med bekvĂ€mlighetsurval och i studien ingĂ„r sex informanter.Det insamlade empiriska materialet Ă€r tolkat med postkolonial teori.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förÀndrats pÄ ett företag i samband med en organisationsförÀndring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att tvÄ valda teoretiska ramverk anvÀnds, och att aspekter som tid och förÀndring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie pÄ ett enskilt företag, dÀr semistrukturerade intervjuer av anstÀllda gjorts.Uppsatsen syftar till att undersöka hur bÀttre förstÄelse av organisationskultur kan erhÄllas nÀr en kombination av tvÄ teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförÀndring har skett, dÀr det bÄde tas hÀnsyn till interna nivÄer och externa faktorer.Studien visade att en rad olika förÀndringar gÀllande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförÀndringen har Àgt rum. Studien kan sÀgas ha bidragit till en djupare förstÄelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet pÄ olika sÀtt kan pÄverkas. .

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara pÄ i undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frÄgestÀllningar som studien har utgÄtt frÄn har varit: Hur arbetar lÀrarna i studien för att ge eleverna mer inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vÄr undersökning. Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i vÄra undersökningar. Forskningen har pÄvisat att elevinflytandet i undervisningen inte Àr speciellt starkt och att mÄnga elever skulle önska att de fÄr ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och tjugo elever har vi försökt att fÄ en inblick i hur elevinflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan.